”Andra länder måste lära sig av vår skickliga hiv-vård”
I fjol lät Europeiska smittskyddsinstitutet publicera en rapport där de redovisade en uppföljning av UNAIDS mål 90-90-90. Hittills är det endast Sverige som har lyckats uppnå målet, som är satt till 2020.
Sedan 1981 har omkring 60 miljoner människor smittats av hiv, humant immunbristvirus, och idag lever över 32 miljoner människor med hiv i världen. För att bekämpa den globala spridningen jobbar FN:s organ UNAIDS utefter tydliga mål. Det handlar om framtagande av nationellt övergripande strategier, handlingsplaner och policydokument.
Senaste initiativet 90-90-90 innebär att 90 procent av alla hiv-smittade ska vara kända i ett land. Av dem ska 90 procent vara kopplade till sjukvård och behandlas och av dem ska 90 procent ha så låga virusnivåer att det inte syns via blodprov. Uppfyller ett land alla dessa parametrar har de nått målet.
– Slutsatsen är att det bara är Sverige som hittills har nått målet i världen, säger Anders Sönnerborg,
professor och överläkare på infektionskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Hiv i världen
Sett över hela världen har i genomsnitt 37 procent av alla som bär på hiv tillgång till behandling
– Det finns ju länder som har liknande struktur som oss och ligger nära målen - nordeuropeiska länder som Danmark, Holland och till viss del England. Sämre koll har man i till exempel Tyskland där de flesta går hos privatläkare..
Öka din kunskap om RS-virus
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om RS-virus hos vuxna. RS-virus orsakar akut luftvägsinfektion med symtom från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit.
Problemet är fortfarande som störst i Afrika och utgör 70 procent av alla som lever med hiv i världen. Andelen som får behandling är dock minst i Ryssland och östra Europa. Epidemin ökar också kraftigt i folkrika länder som Kina och Indien men alla länder i Europa har också drabbats av den globala epidemin.
Det stora problemet är just mörkertalet och Anders Sönnerborg menar att det är osäkert även i Sverige.
– Folkhälsomyndigheten har antagit att siffran ligger på tio procent men jag skulle inte bli förvånad om den är högre.
I Sverige rapporteras årligen uppåt 400 till 500 nya fall av hiv.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
– Vidare är utmaningen att ställa diagnos i ett tidigt skede men även att inte missa att erbjuda test till patienter som uppvisar tecken på nedsatt immunförsvar. Under de föregående åren har cirka en av tre hiv-positiva sökt sjukvård flera gånger innan diagnosen har ställts.
Omfördela vårdresurser
Sverige har nått målet för 90-90-90 men Anders Sönnerborg menar att det blir en utmaning att hålla måtten.
– Vi kan inte slappna av utan utmaning är att behålla siffrorna.
Det är Folkhälsomyndighetens, enheten för hälsa och sexualitet, uppgift att samordna och se till att 
långsiktiga förebyggande insatserna genomförs. Vartannat år rapporterar de data om den svenska hivepidemin till UNAIDS.
– Det handlar inte bara om att hämma virusförökningen utan också om att ta hänsyn till livskvalitet och stigmatisering. Vissa, oavsett bakgrund, har en rädsla för sjukvården och kanske undviker behandling. Här krävs ett ökat stöd samt omfördelning inom den befintliga hiv-vården.
Med stöd menar Anders Sönnerborg att träffa just de patienter som har problem med behandling oftare och även erbjuda psykologisk hjälp. För patienter där behandlingen fungerar väl talar han om vikten av att finna andra modeller så som telefonsamtal och sms-påminnelser så att resurser kan omfördelas. Ännu en faktor att ta extra hänsyn till är åldrande hiv-patienter med åldrande sjukdomar vilka vissa läkemedel inte passar tillsammans med.
– Vi vill att dessa patienter ska gå till vårdcentraler då vi har begränsade resurser på infektionsklinikerna. Dock finns det risker för felmedicinering vilket kan leda till fler biverkningar och att behandlingen fungerar sämre. Det är en utmaningen för personalen på vårdcentralerna att hålla koll på olika läkemedel men de kan alltid ringa oss.
Kontrollerad spridning
Genom globala insatser är förhoppningarna att få spridningen under kontroll och minimera epidemin.
– För tillfället råder en okontrollerad spridning i forna Sovjet, Baltikum och Ryssland och smittan sprids ju mellan länder. Det vore värdefullt för andra länder att lära sig av Sveriges skickliga hiv-vård. Genom framgångsrik behandling blir smittsamheten försumbar.
I dagsläget finn 24 läkemedel och nya är på frammarsch.
– Det finns en del nya läkemedel som än befinner sig i en tidig fas. En annan aspekt är preexpositionsprofylax vilket innebär att personer som inte har hiv men som utsätter sig ofta för risk tar läkemedel innan sexuell kontakt och som då ger bra skydd. Kanske kan det vara ett sätt att minska spridningen i Afrika genom att ge PreP till speciella grupper.
