Subkonjunktival blödning och hyposfagma
Ofarlig blödning i ögonvitan, mellan sklera (senhinnan) och konjunktiva (bindehinnan). Hyposfagma är vanligt i alla åldrar, dock något vanligare hos äldre.
Indelning
1. Primär/spontan
2a. Traumatisk
2b. Sekundär till systemisk sjukdom
Bakgrund och epidemiologi
Ögonvitan består av sklera, ett knappt millimetertjockt lager av kollagen som centralt övergår i kornea, hornhinnan. Utanpå sklera ligger konjunktiva, en tunn, genomskinlig hinna med blodkärl. Hyposfagma är en ofarlig bristning i ett konjunktivalt eller episkleralt kärl som leder till en blödning under konjunktiva. Blodet sprider sig lätt över en stor del av ögonvitan som blir homogent, intensivt röd.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Prevalens/Incidens
Hyposfagma är vanligt i alla åldrar (dock något vanligare hos äldre). Exakta siffror är okända, då tillståndet är självbegränsande och många aldrig söker vård.
Etiologi och patogenes
Blödningen är oftast spontan, men kan också bero på lätt trauma, hostning, nysning, krystning etc. I de fall där en bakomliggande sjukdom kan hittas brukar hypertoni anses vara vanligast. Även större trauma, inklusive ögonkirurgi, kan ge hyposfagma. Blödningsrubbning eller blodsjukdom kan vara en bakomliggande orsak, och skall has i åtanke speciellt hos yngre patienter med upprepade blödningar. Vissa läkemedel (warfarin, NSAID, lokala/systemiska steroider) ökar risken för hyposfagma, liksom ateroskleros. Vissa infektionssjukdomar (septikemi, scharlakansfeber, influensa) kan ha hyposfagma som ett delsymtom.
Klinisk bild
Isolerad subkonjunktival blödning ger i de flesta fall inga symtom. En lätt irritation i ögat kan förekomma. Synen är opåverkad. De flesta söker på grund av oro, då ögat är så intensivt rött. Vid större blödningar ses en ”säckformig” utbuktning av konjunktiva. Blodet resorberas under loppet av 7–14 dagar. Ofta ses (som vid alla hematom) en blå eller gul missfärgning i efterförloppet.
Diagnostik
Den kliniska bilden är helt typisk. Med spaltlampa ses tydligt att blodet är lokaliserat under konjunktiva. Remiss till ögonspecialist eller vidare utredning är mycket sällan påkallat. Se dock nedan.
Differentialdiagnoser
Man bör tänka på tre ovanliga, men viktiga bakomliggande tillstånd: trauma (inklusive till exempel perforerande ögonskada!), blödningsrubbning och hypertoni. De två förstnämnda kan oftast fås fram via anamnesen. Blodtrycket bör mätas. Om en isolerad subkonjunktival blödning saknar synpåverkan och/eller smärta, är dock sannolikheten för en allvarlig ögonskada minimal.
Behandling
Behandling behövs inte. Lugnande besked om tillståndets helt ofarliga natur ges.
Prognos/Komplikationer
Prognosen vid all isolerad subkonjunktival blödning är god. Blodet resorberas inom 7–14 dagar. Ingen risk för synpåverkan eller andra sequele föreligger. I de få fall blödningen har en bakomliggande orsak är prognosen beroende av denna (trauma, blödningsrubbning etc)
Vidare information
ICD-10
H11.3
Referenser
- Cronau H, Kankanala RR, Mauger T. Diagnosis and management of red eye in primary care. Am Fam Physician. 2010 Jan 15;81(2):137-44. Review.
- Wirbelauer C. Management of the red eye for the primary care physician. Am J Med. 2006 Apr;119(4):302-6. Review.
- Mimura T, Usui T, Yamagami S, Funatsu H, Noma H, Honda N, Amano S. Recent causes of subconjunctival hemorrhage. Ophthalmologica. 2010;224(3):133-7.
- Mimura T, Yamagami S, Usui T, Funatsu H, Noma H, Honda N, Fukuoka S, Hotta H, Amano S. Location and extent of subconjunctival hemorrhage. Ophthalmologica. 2010;224(2):90-5. Epub 2009 Aug 28.
