Medicinsk översikt

Afebril urinvägsinfektion/akut cystit hos kvinnor


Uppdaterad den: 2021-03-05
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Akut cystit:
    • En infektion enbart lokaliserad i de nedre urinvägarna, som karakteriseras av akuta miktionsbesvär i frånvaro av feber och allmänna symtom

Epidemiologi

  • Hälften av alla kvinnor kommer att få akut cystit under livet.
  • Drygt 10 % av alla kvinnor får akut cystit varje år.
  • Akut cystit är vanligast hos unga kvinnor med en incidens på cirka 20 % per år.

Etiologi och patogenes

  • Uppåtstigande infektion är det vanligaste. Uropatogena bakterier från patientens egen tarm koloniserar periuretralt, och förflyttar sig till blåsa eller njurbäcken.
  • Okomplicerad, samhällsförvärvad akut cystit:
    • E. coli och S. saprophyticus orsakar >90 % (primärpatogena arter). Klebsiella spp. och grampositiva bakterier såsom enterokocker och aerokocker utgör resten (sekundärpatogena arter eller tveksamt patogena arter)
  • De viktigaste riskfaktorerna är tidigare episoder med cystit, nyligen genomförd sexuell aktivitet eller användning av spermicider.

ICD-10

  • N30.0 Akut cystit

Anamnes

  • Klassiska symptom är sveda vid blåstömning, frekvent blåstömning eller ökat blåstömningsbehov med akut debut (<7 dagar):
    • Symtombeskrivning:
      • Cystit ger oftast ökad sveda i slutet av blåstömningen
      • Suprapubisk smärta kan förekomma
      • Besvären kan vara lindriga, måttliga eller svåra
      • Makroskopisk hematuri kan förekomma:
        • Makroskopisk hematuri (vid ett eller flera tillfällen) hos individer 50 år eller äldre ger välgrundad misstanke om cancer i urinblåsan och övre urinvägarna
  • Bedömning om andra sjukdomar än UVI kan föreligga:
    • Bedöm risken för STI (sexuellt överförbara sjukdomar): Oskyddat sex? Ny sexuell partner? Flytning från vagina?
    • Andra sjukdomar i vagina/vulva: Flytning? Torra slemhinnor? Sprickor/sår? 
    • Stressinkontinens: Täta trängningar med urinförlust utan att sveda föreligger?
    • Förhållanden som ger ökad risk: Tecken på prolaps? Diabetes?
  • Tecken på övre urinvägsinfektion (komplicerad UVI, pyelonefrit) bör beaktas:
    • Feber, frossa, flanksmärtor, illamående eller kräkningar tyder på pyelonefrit
  • Hos äldre är ospecifika symtom såsom oro, förvirring, agitation/ilska, aptitlöshet, falltendens och trötthet inte specifika för akut cystit.

Kliniska fynd

  • I regel inga kliniska fynd.
  • Gynekologisk undersökning:
    • Bör övervägas hos postmenopausala kvinnor med akut cystit och rekommenderas hos postmenopausala kvinnor med recidiverande cystit
    • Prolaps? Atrofiska slemhinnor?

Utredning av akut cystit hos kvinnor

  • Anamnes med typiska symtom för akut cystit räcker i de flesta fall. 
  • Urinundersökning med sticka:
    • Kan påvisa nitrit, leukocytesteras, hematuri, eventuellt proteinuri:
      • Nitrittest har vid akut cystit låg sensitivitet men har ett högt positivt prediktivt värde
      • Leukocytesterastest påvisar vita blodkroppar i urinen, som kan förekomma vid samtliga inflammatoriska tillstånd i urinvägar. Testet är därför sensitivt men ospecifikt
      • Hos äldre patienter och patienter med kateter har urinsticka begränsat värde, eftersom asymtomatisk bakteriuri är vanligt 
  • Urinodling rekommenderas i följande situationer:
    • Febril UVI
    • UVI hos barn och gravida kvinnor (även efter avslutad behandling)
    • Recidiverande, komplicerad eller vårdrelaterad UVI
    • Terapisvikt 
    • UVI vid känd eller misstänkt resistensproblematik 
    • Screening för asymtomatisk bakteriuri under graviditet eller inför vissa urologiska ingrepp
    • Vid fynd av vissa bakterier som är ureasproducerande 
  • Prov för STI:
    • Vid misstanke om eller risk för sexuell smitta (STI)
  • Residualurin:
    • Bör övervägas hos postmenopausala kvinnor

Differentialdiagnoser

  • Asymtomatisk bakteriuri (ABU)
  • Uretrit (klamydia, herpes simplex, trichomonas, gonokocker, Mycoplasma)
  • Irritation
  • Atrofisk vulvovaginit
  • Bakteriell vaginos, candidavaginit
  • Symtomfattig övre urinvägsinfektion (pyelonefrit)
  • Överaktiv blåsa
  • Akut bäckeninfektion (pelvic inflammatory disease)
  • Smärtsam blåsa/interstitiell cystit

Behandling av afebril urinvägsinfektion hos kvinnor

  • Behandlingen skiljer sig beroende på patientens gradering av besvär (lindriga, måttliga, svåra besvär):
    • Lindriga besvär:
      • Råd om smärtstillande behandling, rikligt vätskeintag, exspektans
    • Måttliga besvär:
      • Råd om smärtstillande behandling, rikligt vätskeintag
      • Antibiotikarecept vid utebliven förbättring ("recept i reserv")
    • Svåra besvär:
      • Råd om smärtstillande behandling, rikligt vätskeintag
      • Antibiotikabehandling
  • Kvinnor med klinisk diagnos:
    • Kan få antibiotikabehandling utan undersökning av urinen
  • Kvinnor som inte har haft urinvägsinfektion tidigare:
    • Bör få erbjudande om läkarbesök och information
  • Vid atypiska symtom bör kvinnan bedömas av läkare.
  • Asymtomatisk bakteriuri ska inte behandlas utom hos gravida och eventuellt inför vissa urologiska ingrepp.

Egenbehandling

  • Vid lindriga besvär rekommenderas exspektans, symtomlindrande behandling med receptfria läkemedel (i första hand paracetamol) och ökat vätskeintag.
  • Vid måttliga besvär rekommenderas exspektans, symtomlindrande behandling med receptfria läkemedel (i första hand paracetamol), ökat vätskeintag och recept i reserv (se nedan):
    • Recept i reserv innebär att patienten kan hämta ut sitt recept vid försämring eller när förbättring uteblir

Läkemedelsbehandling

  • I genomsnitt 3 dygn efter start av antibiotikabehandling är patienten symtomfri.
  • Urinodling rekommenderas vid utebliven effekt av antibiotika efter 3–4 dygn. Diagnosen omvärderas.
  • Behandlingen av recividerande cystit är densamma som vid sporadisk cystit, men samma antibiotikasort bör undvikas på grund av risk för resistens.
Läkemedel Dosering Duration Kommentar
Förstahandsalternativ      
Pivmecillinam 400 mg x 2 3 dygn  
  200 mg x 3 5 dygn Gäller postmenopausala kvinnor
Nitrofurantoin  50 mg x 3  5 dygn Ej vid eGFR <40 mL/min 
Andrahandsalternativ       
Trimetoprim 160 mg x 2 3 dygn  
Cefadroxil 500 mg x 2
eller
1 g x 1 
5 dygn  

Annan behandling

  • Smärtstillande behandling med paracetamol. 

Komplikationer

  • Konkrementbildning/stensjukdom (ureasproducerande bakterier)
  • Pyelonefrit
  • Allvarliga invasiva infektioner

Prognos

  • Prognosen för akut, okomplicerad urinvägsinfektion är mycket god. Antibiotika förkortar tiden med symtom. 
  • Vissa kvinnor har regelbundet återkommande infektioner. Åtgärder kan bestå av:
    • Undvika spermiedödande medel eller pessar
    • Undvika överdriven hygien i underlivet
    • Inta rikligt med vätska för personer som dricker <1,5 liter vätska per dag
    • Tömma urinblåsan ordentligt och kissa efter samlag, framför allt om urinvägsinfektionen ofta uppstår efter samlag
    • Tranbärsprodukter, vitamin C och probiotika (laktobaciller) har mycket svagt vetenskapligt stöd. Det kan prövas men rekommenderas inte i första hand som förebyggande behandling
    • Lokalbehandling med östrogen till postmenopausala kvinnor
    • Innestående recept på antibiotika 
    • Långtidsbehandling med antibiotika:
      • Kan tas som en tablett efter samlag eller som fast dos varje dag på kvällen
      • Efter sex månader ska effekten av den här behandlingen utvärderas
      • I sällsynta fall uppstår biverkningar av långtidsbehandling med nitrofurantoin. Vid oförklarlig hosta bör patienten omedelbart söka sjukvården

Källor

  • Infektionsläkarföreningen. Vårdprogram UVI hos vuxna, 2020.
  • Läkemedelsverket (2017). Urinvägsinfektioner i öppenvård.

Annons
Annons
Annons