Enklare spirometri rekommenderas för diagnostisering av KOL

I år sker mycket inom området KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. En sjukdom som karaktäriseras av en bestående inflammation i lungträdet, vilket involverar både större lungvägar och bronkioler. Inflammationen orsakar obstruktion samt en progressiv kollaps av alveolerna vilket ger stor aktiv lungvolym.

Just nu presenterar Socialstyrelsen en uppdaterad remissversion av riktlinjerna för KOL och astma. Peter Odebäck är distriktsläkare och ordförande i prioriteringsgruppen som arbetar med dokumentet.

– De nationella riktlinjerna ska fungera som stöd för beslutsfattare när det gäller styrning och ledning. Men de ska även ge sjukvården tydligare råd, säger han.

Rekommendationerna gäller utredning, diagnostik, läkemedelsrelaterad behandling, omvårdnad, rehabilitering, symtombedömning samt uppföljning inom samtliga åldersgrupper.

Fysisk träning får större fokus

Just nu besöker Peter Odebäck olika sjukvårdsregioner för att presentera remissversionen för beslutsfattare och berörda inom professionen. Riktlinjerna innehar flera nya delar som ibland har lett till debatt bland åhörarna.

– Vissa nyheter är riktiga kioskvältare, exempelvis att spirometrin kan förenklas. Något som har ifrågasatts av flera läkare eftersom
det frångår tidigare direktiv, säger han.

Socialstyrelsen rekommenderar numera dynamisk spirometri med mätning av FEV₁/FVC (enbart utifrån forcerad utandning) till patienter med misstänkt KOL, efter bronkdilaterande behandling. I remissversionen bedöms mätningen som likartad med FEV₁/VC_max gällande diagnostisk precision.

– Tidsåtgången skiljer sig mellan mätmetoderna. FEV₁/VC_max kräver flera mätningar och tar därför längre tid. En spirometri med FEV₁/FVC går snabbare och är dessutom mindre ansträngande för patienten än mätning av både forcerad och långsam vitalkapacitet.

Endast i undantagsfall ska sjukvården erbjuda dynamisk spirometri med FEV₁/VC_max (baserad på både långsam och forcerad utandning) till patienter som tros vara drabbade av KOL, enligt Socialstyrelsen. Revideringen för dynamisk spirometri gäller dock endast KOL och inte för astma. 

Fysisk aktivitet som behandling är även något som lyfts i remissversionen.

– Hälso- och sjukvården bör erbjuda konditions- och styrketräning till patienter med stabil KOL i stadium två till fyra, med nedsatt fysisk aktivitet eller som nyligen har haft en exacerbation, säger Peter Odebäck.

Öppet för diskussion

Uppdateringsarbetet av riktlinjerna för KOL och astma startade för tre år sedan. Då bjöd Socialstyrelsen in närmare 40 deltagare från professionen samt representanter från olika patientföreningar. Tillsammans kom de fram till ett stort antal frågeställningar som behövde belysas.

– Den uppdaterade versionen har ett tydligare styr- och ledningsperspektiv, jämfört med tidigare riktlinjer om vård vid KOL och astma. Sedan november ifjol har dokumentet varit öppen för diskussion, säger Peter Odebäck.

Fram till sista april i år kan allmänheten bidra med kommentarer och synpunkter på remissversionen som finns tillgänglig på Socialstyrelsens hemsida. Peter Odebäck hoppas att många inom sjukvården ska ta chansen och göra sin röst hörd.

Den slutliga versionen av de nationella riktlinjerna för KOL och astma publiceras i höst. Lagom till sommaren kommer även Läkemedelsverkets nya riktlinjer för farmakologisk behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom.

– 2015 är året då mycket spännande händer inom KOL, säger Peter Odebäck.

Vad är dina tankar om en förenklad spirometri vid diagnostisering av KOL? Kommentera gärna direkt under artikeln.