Enklare spirometri rekommenderas för diagnostisering av KOL
Just nu presenteras en uppdaterad remissversion av de nationella riktlinjerna för KOL och astma. ”Några av nyheterna är riktiga kioskvältare”, säger specialistläkaren Peter Odebäck. Fram till den sista april kan synpunkter lämnas på innehållet.
I år sker mycket inom området KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. En sjukdom som karaktäriseras av en bestående inflammation i lungträdet, vilket involverar både större lungvägar och bronkioler. Inflammationen orsakar obstruktion samt en progressiv kollaps av alveolerna vilket ger stor aktiv lungvolym.
Just nu presenterar Socialstyrelsen en uppdaterad remissversion av riktlinjerna för KOL och astma. Peter Odebäck är distriktsläkare och ordförande i prioriteringsgruppen som arbetar med dokumentet.
– De nationella riktlinjerna ska fungera som stöd för beslutsfattare när det gäller styrning och ledning. Men de ska även ge sjukvården tydligare råd, säger han.
Rekommendationerna gäller utredning, diagnostik, läkemedelsrelaterad behandling, omvårdnad, rehabilitering, symtombedömning samt uppföljning inom samtliga åldersgrupper.
Fysisk träning får större fokus
Just nu besöker Peter Odebäck olika sjukvårdsregioner för att presentera remissversionen för beslutsfattare och berörda inom professionen. Riktlinjerna innehar flera nya delar som ibland har lett till debatt bland åhörarna.
– Vissa nyheter är riktiga kioskvältare, exempelvis att spirometrin kan förenklas. Något som har ifrågasatts av flera läkare eftersom
det frångår tidigare direktiv, säger han.
Socialstyrelsen rekommenderar numera dynamisk spirometri med mätning av FEV1/FVC (enbart utifrån forcerad utandning) till patienter med misstänkt KOL, efter bronkdilaterande behandling. I remissversionen bedöms mätningen som likartad med FEV1/VCmax gällande diagnostisk precision.
– Tidsåtgången skiljer sig mellan mätmetoderna. FEV1/VCmax kräver flera mätningar och tar därför längre tid. En spirometri med FEV1/FVC går snabbare och är dessutom mindre ansträngande för patienten än mätning av både forcerad och långsam vitalkapacitet.
Endast i undantagsfall ska sjukvården erbjuda dynamisk spirometri med FEV1/VCmax (baserad på både långsam och forcerad utandning) till patienter som tros vara drabbade av KOL, enligt Socialstyrelsen. Revideringen för dynamisk spirometri gäller dock endast KOL och inte för astma.
Fysisk aktivitet som behandling är även något som lyfts i remissversionen.
– Hälso- och sjukvården bör erbjuda konditions- och styrketräning till patienter med stabil KOL i stadium två till fyra, med nedsatt fysisk aktivitet eller som nyligen har haft en exacerbation, säger Peter Odebäck.
Öppet för diskussion
Uppdateringsarbetet av riktlinjerna för KOL och astma startade för tre år sedan. Då bjöd Socialstyrelsen in närmare 40 deltagare från professionen samt representanter från olika patientföreningar. Tillsammans kom de fram till ett stort antal frågeställningar som behövde belysas.
– Den uppdaterade versionen har ett tydligare styr- och ledningsperspektiv, jämfört med tidigare riktlinjer om vård vid KOL och astma. Sedan november ifjol har dokumentet varit öppen för diskussion, säger Peter Odebäck.
Fram till sista april i år kan allmänheten bidra med kommentarer och synpunkter på remissversionen som finns tillgänglig på Socialstyrelsens hemsida. Peter Odebäck hoppas att många inom sjukvården ska ta chansen och göra sin röst hörd.
Den slutliga versionen av de nationella riktlinjerna för KOL och astma publiceras i höst. Lagom till sommaren kommer även Läkemedelsverkets nya riktlinjer för farmakologisk behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom.
– 2015 är året då mycket spännande händer inom KOL, säger Peter Odebäck.
Vad är dina tankar om en förenklad spirometri vid diagnostisering av KOL? Kommentera gärna direkt under artikeln.
-
Ett helt annat sätt att se på patienter med luftvägssjukdom
Det här tar Christer Janson, professor och överläkare i lungmedicin och allergologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, med sig från årets ERS-kongress.
-
Allergipatienter som lider i onödan
Idag finns det bra hjälp att få vid pollenallergi men många går helt eller delvis obehandlade. Att det inte görs mer åt denna folksjukdom förvånar Lars Gottberg, överläkare i allergologi.
-
Läkare: Vissa med psoriasisartrit mår bättre av glutenfri kost
Efter att Erika Dingfors fick diagnosen psoriasisartrit var det varken rörelseträningen eller medicinerna som fick henne att faktiskt må bättre. Förändringen kom när hon la om kosten.
-
Bristande egenvård vid astma/KOL
Patientundersökningar visar att cirka 40-60 procent inte följer läkemedelsordinationen. Läs om hur följsamheten kan förbättras i en artikel här.
-
Har din astmapatient en optimal inhalatortyp?
Ofrivillig underbehandling är ett av astmavårdens stora problem, menar specialistläkaren Lars Ahlbeck.
-
Din patient har kronisk urtikaria – remitterar du till dermatolog?
Nässelutslag påverkar den drabbades livskvalitet liksom förmågan att prestera på arbetet eller i skolan. Många av dessa patienter går obehandlade trots att det idag finns bra hjälp att få. Hur handlägger du din patient med kronisk urtikaria?
-
Allergisk rinit, allergisk rinokonjunktivit
Allergisk rinit uppfattas som en systemsjukdom och kan följas av allmänna symtom som trötthet och huvudvärk. Tillståndet kan också förekomma samtidigt med astma och eksem.
-
Laktosintolerans
Allergin yttrar sig som bukbesvär i form av diarré, magsmärtor och gasbildning som beror på intag av laktos och samtidig brist på enzymet laktas. Laktosintolerans kan debutera i alla åldrar.