Allergi mot grönsaker – kostvägledning

Basfakta

• Allmänt:
  • När frukt- eller grönsaksallergi uppstår i frånvaro av pollenallergi är förklaringen ofta att patienten har blivit sensibiliserad för "non-specific lipid transfer proteins" (nsLTPs)
  • Reaktioner på växtbaserad mat bland patienter som är sensibiliserade för nsLTPs är ofta kraftiga och systemiska¹
• nsLTPs:
  • Finns rikligt i skal på frukt och grönsaker
  • Är huvudallergenet i olika typer av frukter och bär såsom persika, körsbär, äpple, hasselnöt, apelsin och jordgubbar
• Ärtor:
  • Kan ge allergiska reaktioner
  • Det finns ett botaniskt släktskap mellan ärtor och till exempel sojabönor och jordnötter. Korsreaktioner förekommer bland dessa baljväxter
  • Bland annat kan ärtallergiker även reagera på andra baljväxter
• Tomat (och tomatpuré): 
  • Kan ge reaktioner hos både vuxna och barn
  • Det handlar huvudsakligen om intoleransreaktioner
  • Patienter som reagerar på ketchup kan prova alternativa produkter utan konserveringsmedel
  • Om patienten reagerar lika kraftigt på dessa beror det sannolikt på intolerans mot själva tomaterna
• Sojabönor:
  • Är en av de mest framträdande orsakerna till systemisk matallergi hos barn¹
• För patienter med pollenallergi kan det förekomma korsreaktioner även med grönsaker:
• Det gäller bland annat jordnötter, morot och selleri
• Ofta tål man dock grönsakerna i kokt form.
• Att skala potatis kan orsaka lokala symtom hos patienter med handeksem.

Jordnötsallergi

• Jordnötsallergi (baljväxt) är vanligt.
• Kan utlösa anafylaktiska reaktioner.²
• Allergenspecifik IgE-testning för jordnötter är ofta svår att tolka på grund av korsallergi mellan jordnötter och andra växter (björkpollen).¹
• Med nya IgE-analyser mot olika komponenter av jordnötsallergener går det att skilja mellan personer med risk för allvarliga symtom och personer med inga eller lindriga symtom vid intag av jordnötter.³
• 25–50 % av personer med jordnötsallergi har samtidig allergi mot trädnötter.⁴
• Tidig introduktion:
  • En studie visade god förebyggande effekt av regelbunden jornötsexponering bland barn med hög risk för jordnötsallergi:⁵
    • Bland barnen med postiva pricktest vid studiestart (4–11 månaders ålder) blev 10 % diagnostiserade med jordnötsallergi vid 5 års ålder i exponeringsgruppen och 35 % i gruppen som undvek jordnötter
    • Bland barnen med negativa pricktest var motsvarande tal 1,9 % i exponeringsgruppen och 13,7 % i gruppen som undvek jordnötter
    • Undvikande av jordnötter efter 5 års ålder ledde inte till någon ökning av allergiförekomsten fram till 6 års ålder:⁶
      • Det vill säga att den positiva effekten av exponering häller i sig ett år med undvikande av jordnötter
  • En litteraturöversikt fann starkt stöd från flera RCTer för att rekommendera tidig (vid (4–11 månaders ålder) introduktion ab jordnötsprotein i kosten till barn med ökad risk för att utveckla jordnötsallergi⁷
• Oral immunterapi, där tillförsel av små doser jordnötsallergen leder till ökad tolerans (desensitisering) har visats i flera studier:^8-11
  
  • Fortsatt osäkerhet om duration av effekt och metodens säkerhet
  • Kostnader för interventionen bör också utvärderas¹¹
  • En studie där patienterna trappades upp till ett dagligt intag på 4 gram jordnötsprotein visade god tolerans för jordnötter hos 85 % efter 2 år
  • De flesta tappade dock toleransen kort tid efter att dagligt intag avslutades¹²
  • En annan studie visade att 71 % uppnådde desensibilisering efter 2,5 års oral immunterapi jämfört med 2 % i placebogruppen:¹³
    • Efter 1/2 år utan behandling var 21 % fortfarande i remission
  • En metaanalys (2019) över oral immunterapi mot jordnötter hos barn fann att flera fick anafylaxi och gastrointestinala bivirkningar i behandlingsgruppen jämfört med i gruppen som undvek jordnötter¹⁴
• Epikutan immunterapi (lapp med jordnötsallergen applicerat på huden):¹⁵
  • Prövat i en grupp patienter med bekräftad jordnötsreaktion, men utan allvarlig anafylaxi
  • Efter 12 månader var andelen med betydligt ökad tolerans 35 % i behandlingsgruppen mot 13 % i placebogruppen
  • Skillnaden var statistiskt signifikant, men inte stor nog för att möta studiens förhandsdefinierade utfall:
    • Både inklusion, genomförande och uppföljning är tids- och resurskrävande, och det påvisas bara effekt hos en av tre. Det är tveksamt om detta i framtiden kan bli ett behandlingsalternativ

Andra relevanta texter

• Födoämnesintolerans och födoämnesallergi
• Märkning av matvaror och oavsiktlig förorening
• Fisk
• Komjölksprotein, barn
• Komjölksprotein, vuxna
• Soja
• Frukt och bär
• Nötter, mandel och fröer
• Tillsatser
• Kryddor och aromämnen
• Biogena aminer
• Ägg
• Gluten och vete
• Laktosfri kost
• Laktosreducerad kost

Patientinformation

• Allergi eller intolerans mot grönsaker och baljväxter
• Om allergi och överkänslighet mot frukt, grönsaker och latex (Livsmedelsverket)
• Födoämnesintolerans och födoämnesallergi