Köttallergi

Basfakta

Definition

• IgE-medierad överkänslighetsreaktion som uppträder 2–6 timmar efter intag av kött eller inälvsmat från nötkreatur, får/lamm, gris eller vilda däggdjur (exempelvis ren, älg och hjort):¹
  • Kallas också för rött kött, men det har ingen koppling till köttets utseende
  • Alla däggdjur förutom människor och apor ingår, så även val/delfin 

Förekomst

• Prevalens:
  • Epidemiologiska studier i Europa har visat att sensibilisering mot oligosackariden galaktos-alfa-1,3-galaktos (α-Gal) med specifika IgE-nivåer >0,35 kU/L förekommer hos 1,8–2,2 % av befolkningen, men nivåerna kan vara betydligt högre, upp till 19 %, bland jägare och skogsarbetare
  • Köttallergi föreligger dock i betydligt mindre utsträckning
• Incidens:
  • Mellan 2009 och 2016 diagnostiserades ett par hundra fall av köttallergi i Sverige¹
• Ålder:
  • Medianåldern var 52 år i en svensk kohortstudie på 39 patienter med köttallergi²

Etiologi och patogenes

• Köttallergi beror på en IgE-medierad överkänslighetsreaktion där IgE är riktat mot oligosackariden galaktos-alfa-1,3-galaktos (α-Gal):³
  • α-Gal finns i glykolipider och glykoproteiner i däggdjur, men inte hos människor
  • IgE-medierad överkänslighetsreaktion mot kolhydrater, som vid köttallergi, är ovanligt. Oftast utvecklas IgE mot proteiner
• Fästingar:
  • Vid köttallergi finns ofta anamnes på fästingbett, och köttallergi är vanligare i geografiska områden som är rika på fästingar⁴
  • Hos fästingar (Ixodes ricinus) har man hittat α-Gal i mag-tarmkanalen:⁵
    • Efter exponering för α-Gal genom fästingbett kan människa börja bilda IgE mot α-Gal och utveckla köttallergi
• α-Gal-epitopen liknar blodgrupp B-antigenet, vilket kan vara orsaken till att personer med med blodgrupp B tycks ha lägre risk att utveckla köttallergi.²

Predisponerande faktorer

• Fästingbett
• Blodgrupp A och 0

ICD-10

• Gastroenterit/kolit, allergisk, födoämnesbetingad, födoämnet känt eller sannolikt K52.2A
• Anafylaktisk chock orsakad av ogynnsam reaktion mot födoämne T78.0
• Allergisk urtikaria L50.0

ICD-10 Primärvård

• Anafylaktisk chock orsakad av ogynnsam reaktion mot födoämne T78.0
• Allergisk urtikaria L50.0

Diagnos

Diagnoskriterier

• Se Definition.
• Diagnostiken bygger på anamnes, allergiutredning och eliminationskost.

Differentialdiagnoser

• Anafylaxi av annan orsak.
• Angioödem av annan orsak.
• Akut urtikaria av annan orsak.
• Kronisk urtikaria.
• Systemisk mastocytos.
• Panikångest.

Anamnes

• Symtom i form av urtikaria, angioödem, magkramper, diarré och/eller anafylaxi som uppträder 2–6 timmar efter intag av rött kött:⁶
  • Till skillnad från övriga födoämnesallergireaktioner har köttallergi annorlunda tidsförlopp och symtom uppkommer först 2 timmar efter intag av kött
• Luftvägsbesvär är inte typiskt för köttallergi.
• Oligosackariden α-Gal som utlöser reaktionen finns också i mjölk, och vissa personer med köttallergi kan reagera även på mjölk eller mjölkprodukter, framförallt med magsymtom.
• Anamnes på atopi (astma, eksem och/eller allergisk rinokonjunktivit) finns ofta, men även icke-atopiker kan drabbas.⁶
• En person med köttallergi behöver inte få en allergisk reaktion vid varje gång rött kött intas. Bidragande faktorer, till exempel fysisk ansträngning, alkoholintag och/eller intag av NSAID kan behövas för att reaktionen ska utlösas.⁶
• Patienten kan ha anamnes på fästingbett strax före symtomdebut.

Kliniska fynd

• Man bör göra en vanlig klinisk undersökning med särskild tonvikt på:
  • Hud: atopiskt eksem, urtikaria, angioödem och klåda
  • Luftvägar: rinokonjunktivit och astma
  • Mage/tarm: resistenser i buken/obstipation
  • Hypotoni

Kompletterande undersökningar i primärvård

• IgE mot α-Gal, nöt-, fläsk, lamm- och viltkött. Även IgE mot gelatin kan mätas.⁶

Andra undersökningar⁶

• Pricktest – låg sensitivitet vid utredning av köttallergi.
• Hudtest med prick-i-prick-metod, särskilt med njure, kan prövas. 
• Provokation med rött kött:
  • Svårt att genomföra på grund av lång tid till allergisk reaktion
  • Serum-tryptas – i vissa fall förhöjt under 3–5 timmar efter intag av rött kött
• Basofil-aktiveringstest (BAT):
  • Stimulering av basofiler (in vitro) med efterföljande immunologisk analys med flödescytometri av allergenframkallat basofilaktivering. Görs sällan i klinisk praxis

När remittera?

• Remiss till allergimottagning vid positivt svar på IgE mot α-Gal, nöt-, fläsk, lamm-, viltkött eller gelatin.
• Eventuellt remiss till dietist.

Checklista vid remittering

Behandling

Behandlingsmål

• Förhindra allergiska reaktioner genom elimination av rött kött.
• Symtomlindring vid allergisk reaktion.

Behandlingen i korthet

• Det enda sättet att inte få allergiska reaktioner vid köttallergi är att undvika intag av kött och inälvsmat från nötkreatur, får, gris och vilda däggdjur. 
• Mjölkprodukter och gelatingodis innehåller α-Gal men orsakar endast sällan allergiska reaktioner bland personer med köttallergi.
• Eftersom läkemedlet cetuximab och gelatin-innehållande kolloidlösningar innehåller α-Gal-epitop ska dessa produkter undvikas.
• Sedvanlig allergibehandling tas/ges vid allergiska reaktioner vid köttallergi. 

Läkemedelsbehandling

• Vid symtom efter intag av rött kött gäller sedvanlig behandling för allergi:
  • Antihistaminer:
    • Vid symtom från huden såsom urtikaria
  • Glukokortikoider:
    • Vid svullnad i halsen
  • Vid anafylaxi, se även dokumentet Anafylaxi
  • Vid allvarligare symtom, såsom uttalad svullnad i halsen eller anafylaxi, ska patienten förutom antihistamintabletter, även förskrivas betametasontabletter 0,5 mg (10 stycken vid allergisk reaktion) och adrenalin-autoinjektor att ha hemma
• Observera att det hos dessa patienter finns risk för allergisk reaktion vid administration av heparin och idarucizumab. 

Egenbehandling

• Uteslut kött och inälvsmat från från nötkreatur, får, gris och vilda däggdjur ur kosten. 
• Vid eventuell allergisk reaktion efter intag av mjölkprodukter och/eller gelatingodis utesluts även detta ur kosten.

Annan behandling

• Eventuell genomgång hos dietist.

Förlopp, komplikationer och prognos

• Förlopp och prognos är oklara eftersom långtidsuppföljningar saknas. Sannolikt kvarstår allergin hela livet, men det är inte troligt att man utvecklar allergier mot andra födoämnen.

Patientinformation

Vad du bör informera patienten om

• Patienten ska undvika rött kött.
• Vid tidigare allvarligare symtom såsom uttalad svullnad i halsen eller anafylaxi ska patienten, utöver antihistamintabletter, alltid ha betametasontabletter 0,5 mg och adrenalin-autoinjektor till hands

Skriftlig patientinformation

• Köttallergi

Källor