Att kontinuitet och fast läkarkontakt ligger högt upp på patienters önskelista är ingen hemlighet. Det visar bland annat Netdoktors enkät som gjordes 2016, som handlade om hur patienter med kronisk sjukdom ser på e-hälsa och digitala hjälpmedel i vården. När enkät-deltagarna fick välja bland vilka åtgärder inom vården de ansåg som allra viktigast valde hela 78 procent fast vårdkontakt som nummer ett.

I Netdoktors enkät från 2019, där över 5000 svarande, fick sätta betyg på svensk sjukvård framgick det dock att endast 40 procent hade en fast läkarkontakt.

Tryggare patient och gladare läkare

Att ha en fast läkarkontakt och kontinuitet i vården bidrar till ökad livskvalitet, mindre överdiagnostik, färre besök på akutmottagning, bättre förebyggande vård, färre sjukhusinläggningar, lägre samhällskostnader, ökad överlevnad hos patienterna samt ökad terapiföljsamhet. Både patienter och personal blir också nöjdare, menar Heiko Botman, distriktsläkare och ledamot i Svenska Distriktsläkarföreningen som kort sammanfattar vad forskningen hittills visar i frågan.

– Som patient vill man gärna känna läkaren som man ska prata om sina hälsoproblem med, säger Heiko Botman.

Men det är inte bara patienten som blir tryggare, även läkarna skulle trivas bättre på jobbet menar han.

– Tar man bort kontinuiteten och möjligheten att följa patienten över tid så försvinner en del av nöjet i vårt arbete.

Christina Tallberg, ordförande i PRO håller med om att patienter blir tryggare med en och samma läkare. Som patient slipper man upprepa sin sjukdomshistoria, och som läkare kan man dra nytta av sin relation till sin patient, menar hon.

– Om man inte känner sin patient kan man inte tidigt iaktta förändringar som ägt rum och som kan göra att patienten behöver mer vård, säger hon.

Det skulle däremot en läkare som känner sin patient göra, menar Christina Tallberg.

Kan få fler att vilja bli primärvårdsläkare

En av orsakerna till att svensk sjukvård inte är tillräckligt effektiv beror just på att den brister i kontinuitet, menar Anders W Jonsson (C) ledamot socialutskottet. Kontinuitet och fasta läkarkontakter skulle dessutom göra läkaryrket inom primärvården mer attraktivt, tror han.

– Om vi ska få den attraktionskraft som borde finnas i att vara primärvårdläkare, måste vi se till att betydligt fler får jobba med ett begränsat antal patienter, som de kan följa under lång tid, säger han.

Viktigt med bra relation mellan patient och läkare

Kontinuitet är bra, men då måste det också vara en bra relation mellan patient och läkare, menar Emma Spak, samordnare för nära vård, SKL. Hon tar sig själv som exempel och berättar en historia om en läkare som hon själv ofta fick gå till när hon var barn, men som hon inte alls tyckte om eller hade ett förtroende för. Kontinuiteten var bra - men inte relationen.

Hon anser också att man bör sätta igång arbetet i dessa frågor redan nu, oavsett lagstiftning. Man kan titta på goda exempel och använda kunskapen från enheter där man fått det att fungera. Och där kan och bör SKL vara med och stötta, menar hon.

Så lyckades man i Norge och Estland

Men hur ska vårdcentraler klara av övergång till fasta läkarkontakter, listning på läkare och listningstak?

Marina Tuutma som är ordförande i Svenska Distriktsläkarföreningen berättar att föreningens styrelse besökt andra länder där man redan gjort den här övergången, bland annat Estland och Norge.

– Och där hade man övergångslösningar, säger Marina Tuutma och tar ett exempel från Estland:

– Till exempel välkomnade man även andra specialister som var intresserade av att jobba i primärvården, med förutsättningen att det på varje vårdcentral fanns minst en specialist i allmänmedicin. Så under tiden kunde man, med påbyggnadsutbildning, skaffa sig en specialistkompetens i allmänmedicin. Efter fem år fanns det ingen brist, det var väldigt attraktivt.

Anders W Johansson (C) hänvisar till regeringens utredare för Samordnad utveckling för god och nära vård, Anna Nergårdh.

– Hon har förslag på hur man ska göra det här: kraftfull ökning av utbildade och att man dessutom släppa in andra specialister. Hon har dessutom den geniala lösningen om att även den 59-åriga, trötta kirurgen, som vill gå ut och jobba i primärvården ska kunna få en ST-tjänst under sex-sju år och kunna börja lista patienter på sig. Det vill säga att man som kirurg faktiskt skulle kunna vara fast läkare, säger han.

Emma Spak poängterar också att frågan om fast läkarkontakt inte är separat fråga, utan som en del i att bygga upp primärvården som helhet och att man även har utbildningsmiljöer som fungerar.

– Och jag tror att det är extra viktigt under övergångsperioden att man säkerställer att alla kompetenser som behövs också finns, säger hon.

SKL ställer sig dessutom bakom förslaget om att använda sig av andra specialister, säger Emma Spak.

 Seminariet “Fast läkare trots läkarbrist - hur läser vi det” arrangerades av Svenska Distriktsläkarföreningen och hölls under Almedalsveckan 2019.