Intervju | Allmänmedicin

Komplexa antikroppar hoppas bota MS

Multipel skleros är den vanligaste kroniska inflammationen i centrala nervsystemet, och både grå och vit substans drabbas av neuroaxonal skada. ”Om selektiva monoklonala antikroppar används i ett tidigt skede tror jag vi kan bota sjukdomen i framtiden”, säger docent Anders Svenningsson.


Publicerad den: 2015-02-26
Författare: Maria Gustavsson, Redaktör, NetdoktorPro

Annons

Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk demyeliniserande sjukdom i centrala nervsystemet som vanligtvis drabbar unga vuxna mellan 20 och 40 år. Kvinnor insjuknar främst, närmare dubbelt så många jämfört med män.

– Vad det beror på är svårt att säga. Men det kan bottna i hormonella faktorer, eller kopplingar till X-kromosomen. Däremot vet vi att rökning är en riskfaktor för MS, och fler kvinnor än män tenderar att röka, säger docent och överläkare Anders Svenningsson vid neurologiska kliniken i Umeå.

MS är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret reagerar mot ämnen i centrala nervsystemet, exempelvis myelin. Ett kännetecken är så kallade plack, härdar med inflammatoriska celler. Dessa frisätter flera neurotoxiska produkter i hjärnan som leder till att både neuron och axon skadas.

Annons
Annons

Även grå substans drabbas

Inflammation och neurodegeneration är därmed centrala komponenter i sjukdomen. MS kan delas in i tre förloppsformer: skovvis fortlöpande MS (RR- MS), sekundärprogressiv MS (SP-MS), och primärprogressiv MS (PP-MS). Vanligtvis debuterar sjukdomen med perioder av akuta 

neurologiska symtom som pågår i dagar eller veckor vilket kallas skov (RR-MS). Under de första åren sker vanligtvis en god återhämtning mellan skoven, men efter 15-20 år startar i de flesta obehandlade fall en succesiv försämring utan förbättringsperioder, så kallad progressiv MS (SP-MS). Nu tillstöter vanligtvis gångproblem, koordinationsstörningar (ataxi) och ofta även nedsättning av kognitiva funktioner. Uppemot 90 procent av dagens MS-patienter lider av RR-MS eller SP-MS.

Antalet plack påvisas med hjälp av magnetkamera, medan graden av pågående nervskada kan mätas genom att detektera nedbrytningsproteiner från neuron och axon i ryggmärgsvätskan.

– En av de tydligaste markörerna är koncentrationen av neurofilament som korrelerar väl med den pågående nervskadan. Det ger oss även information om långsiktig prognos om vi inte sätter in aktiv behandling, säger Anders Svenningsson.

Trots att forskningen har gjort stora framsteg de senaste åren kvarstår flera frågetecken kring MS. Exempelvis om kopplingen mellan inflammation, demyelinisering och neuroaxonal skada. På magnetkamera ses plack i vit substans, men det sker även påverkan på grå substans.

– Grå substans påverkas tidigt i förloppet, vilket kan visa sig som trötthet eller lättare kognitiv svikt hos patienten. Men symtomen varierar mycket från person till person.

Annons
Annons

TEST

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons