Intervju | Allmänmedicin

Läkares fortbildning - ett ansvar för professionen

Många röster menar att professionen själv borde axla rollen som huvudansvarig för läkarnas fortbildning. Men frågan är vilken modell arbetet ska ske utifrån. Behövs en re-legitimering, eller snarare bättre kunskapsstyrning? Förslagen var många när Svenska Läkaresällskapet bjöd in till ett seminarium för att diskutera frågan.


Publicerad den: 2015-06-30
Författare: Maria Gustavsson, Redaktör, NetdoktorPro

Annons

Läkares fortbildning har varit ett debatterat ämne under lång tid. Diskussionen fick ny kraft vid årsskiftet i samband med en etikrevidering som hindrar läkemedelsindustrin att ekonomiskt bidra till läkares kongressresor. Läkares kompetensutveckling togs upp på nytt i Almedalen när Svenska Läkaresällskapet bjöd in till en morgonföreläsning på hotell Slottsbacken i Visby.

– Läkaryrket innebär ett livslångt lärande. Det händer mycket inom medicinen och därför krävs aktuella kunskaper, sade Johan Söderholm, dekanus vid Hälsouniversitetet, som deltog i paneldiskussionen.

I dag består läkarens utbildning av tre faser: grundutbildning, specialiseringstjänstgöring samt en fortsatt kompetensutveckling.

– Men efter specialisttjänstgöringen finns inget som reglerar läkarens fortbildning. I dag kan en läkare arbeta till pensionen utan att ha tänkt på sin kompetensutveckling en enda dag, sade Gösta Eliasson, Svensk förening för allmänmedicin.

Grundutbildningen är universitetens ansvar, men specialistutbildning och fortsatt vidareutbildningen borde snarare ligga på professionens axlar, förespråkar Svenska Läkaresällskapet.

Ytterligare regleringar?

Frågan är dock hur en sådan modell skulle utformas. Något som diskuterades friskt under seminariet. Johan Söderholm talade bland annat om att införa en re-legitimering. Men frågan är om ytterligare regleringar är svaret på läkares fortbildning, menade Åsa Himmelsköld som är sektionschef vid sektionen för hälso- och sjukvård, SKL.

– Jag tror snarare på mer kunskapsstyrning än fler regleringar sade hon.

Gösta Eliasson menade att det allra viktigaste är att skapa möjligheter ute i den enskilda verksamheten.

– Man behöver avsätta tid för fortbildning i verksamheterna, och det krävs en dialog. Arbetsgivaren och verksamhetschefen måste definiera vad verksamheten behöver och vad jag som individ behöver. Jag tror man kan komma fram till riktigt bra lösningar då.

Han nämner att Läkarförbundet har startat en försöksverksamhet gällande kompetensutveckling.

– Den kallas för fortbildningsöversyn och då får verksamheten besök av en eller två externa granskare. Därmed erbjuds en dialog om fortbildningen vilket kan fungera som ett frö. Det är via sådana sätt jag tror att man ska komma vidare, och inte genom revalidering.

Annons
Annons

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons
Annons