Intervju | Allmänmedicin

Missbruksutredningen – ett platt fall

I april 2011 offentliggjordes missbruksutrednigen. Utredaren Gerhard Larsson lyckades identifiera många allvarliga problem i dagens beroendevård och presenterade 70 förslag på hur man hantera dessa utmaningar. Men ingenting hände. Missbruksutredningen föll platt.


Publicerad den: 2014-06-17
Författare: Besima Aho, Redaktionschef, Netdoktor

Annons


– Alla 70 förslag kastades i sophögen, för att några av förslagen var kontroversiella. Det var framförallt  förslaget om att landstingen skulle ta över vårdansvaret, det vill säga behandlingsansvaret av personer med beroendeproblem. Det motsatte sig politikerna i Sveriges Kommuner och Landsting av grumliga skäl, säger Sven Andréasson, professor i Socialmedicin vid Karolinska instituet när NetdoktorPro träffar honom på Riddargatan 1 där han är verksamhetsansvarig.

Beroendemottagningen Riddargatan1 vänder sig till beroende utan andra sociala problem. Till den gruppen hör cirka 700 000 svenskar. Mottagningen har funnits i ungefär två år.

Annons
Annons

– De flesta patienter som läkare känner till har tunga, kroniska beroendetillstånd. Det är dom som ger sig till känna och som blir igenkända. Så hela poängen med det här initiativet (Riddargatan 1 reds anm) är att nå den andra gruppen, som inte kommit så långt i sitt beroende.

Den naturliga inställningen hos de flesta människor som har ett alkoholproblem är att undvika alkoholvården.

– Dit vill man ju absolut inte gå. Varför det kan man fråga sig? Jo för att den är oaptitlig. Man blir utsatt för trist behandling, tvingas gå tillbaka flera gånger i veckan för att bli kontrollerad etc. Man har också en föreställning om att det är en slutstation för socialt utslagna personer. De flesta som har ett alkoholberoende är inte det.  De fungerar fint socialt och behöver inte finna sig i en sådan behandling någonstans i vården. De flesta doktorer ser därför sällan sådana människor, det vill säga de som druckit sig till ett beroende men som sköter eller missköter det själva.

Regeringen avfärdade missbruksutredningens förslag

Annons
Annons

När barn- och äldreminister Maria Larsson skulle presentera en lagrådsremiss med utgångspunkt i missbruksutredningen, blev besvikelsen stor, i alla fall hos Svensk förening för beroendemedicin där de 400 medlemmarna utgörs av läkare med intresse för alkohol- och narkotikafrågor. Sven Andréasson, liksom Svensk förening för beroendemedicin vill att landstingen ska få ett större ansvar.

– Men det var rätt mycket makt och traditionell ordning som styrde besluten. Man är van att se alkolholism som ett socialt problem, alltså utslagna människor, och som Socialtjänstens uppdrag att hantera. Däremot är man inte alls van att se beroendeproblematiken som ett medicinskt tillstånd som ska behandlas med medicinsk metodik. Medicinsk metodik är i själva verket tvärvetenskapligt och i landstingen finns många psykologer och socionomer som kan ta sig an patienterna. Men man valde istället att behålla en förlegad ordning i Sverige, nämligen den att Socialtjänsten fortfarande ska ha ansvaret för behandling, trots att man inte har behandlarkompetens inom Socialtjänsten.

När människor med alkoholproblem uppsöker ett socialkontor någonstans i Sverige köper man ofta vårdinsatser; såväl öppenvård som behandlingshem. 

– Många av socialsekreterarna har lång erfarenhet av arbete med utslagna människor, men är oftast inte utbildade i behandlingsmetodik. De saknar också kompetens för upphandling av beroendevård vilket gör att många undermåliga behandlingshem fortfarande anlitas

Men nu håller det ändå på att ske en förändring, där sjukvården, framförallt primärvården nu måste ta ett större ansvar. Det är å ena sidan på grund av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder och för att patienter i ökande omfattning på eget bevåg vill ha hjälp för beroendeproblem via sjukvården.

– Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innebär faktiskt en rätt stor förändring rent principiellt. Riktlinjerna kom för något år sedan och vad de säger är att alla i sjukvården ska förhöra sig om människors levnadsvanor, sen är konsten att göra det på rätt sätt, säger Sven Andréasson och forsätter.

– Men dyker man upp i exempelvis psykiatrin ska man få en diskussion om matvanor, rökvanor och så vidare, vilket är viktigt att fråga om särskilt inom psykiatrin där många patienter far illa på grund av dåliga levnadsvanor. De röker mycket, äter galet förutom att de också dricker mycket och får riktlinjerna genomslag så kommer det bli en jätteförändring.

Ett problem i arbetet med att fånga upp den stora gruppen av socialt välfungerande personer med alkoholberoende är att de kan hamna mellan stolarna, mellan landsting och kommun. I dag upptäcks bara en av fem som har den här problematiken.

– Om distriktläkare tar frågan på allvar och frågar om levnadsvanor systematiskt, vilket de ska, så kommer man upptäcka massor med patienter som dricker mycket alkohol och som man tidigare inte haft någon aning om. Dessutom kommer man att upptäcka att många av dem är beroende av alkohol, men att de är socialt välfungerande och därför gått under radarn och aldrig fått diagnos eller identifierats.

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons