Tecken på allvarlig sjukdom vid kronisk hosta

Den kortvariga och akuta hostan pågår i maximalt tre veckor och orsakas oftast av olika infektionssjukdomar. När hostan pågått i mer än åtta veckor kategoriseras den som kronisk, också kallad långvarig hosta. Oftast är kronisk hosta ett tecken på återkommande luftvägsinfektioner, men hostan kan också bero på någon bakomliggande sjukdom. Bland annat kan hostan vara en delkomponent i KOL, astma, och maligna sjukdomar så som lungcancer, metastaser och lymfom.

LÄS ÄVEN: Uppdaterad medicinsk översikt om Hosta här »

Allvarliga tecken och symtom vid kronisk hosta

Det är framförallt tidsintervallen som avgör om du bör misstänka kronisk hosta. Om patientens problem också är återkommande ska man fråga sig varför, och fundera på om någon grundsjukdom kan ligga bakom.

Symtom som man bör vara extra uppmärksam på är blodhosta, viktnedgång och smärta. Här bör man noggrant gå igenom patientens sjukdomshistoria och göra en lungröntgen, det är Lennart Hanssons råd till alla distriktsläkare ute i landet. Han litar på att de flesta läkare reagerar på dessa symtom. 

– Framförallt får patienten då en lungröntgen och inte sällan en CT, och där hittar man det som går att hitta. Oftast tar det lite tid innan maligniteten visar sig, men oftast gör den det i samband med flera olika symtom. Visar det sig att det är en malignitet så hamnar patienten i det standardiserade vårdförloppet, säger Lennart Hansson.

Fortbildning: Genom NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap kring bland annat diagnostisering vid olika cancertillstånd.

Hostmedicin eller inte hostmedicin

Enligt Lennart Hansson finns det olika uppfattningar inom kåren kring om man bör förskriva receptbelagd medicin i syfte att dämpa patientens hosta.

– Det är inte mycket som hjälper. Ur medicinsk synvinkel tycker jag inte att man ska förskriva hostmediciner överlag, säger Lennart Hansson.

Det finns två huvudtyper av hostmediciner, slemlösande och hostdämpande medel som ibland används i kombination. Ingen av alternativen har någon vetenskapligt bevisad effekt. Undantaget är kodein som numera anses utdaterad på grund av biverkningarna och rekommenderas därför inte.

– Har patienten en väldigt besvärlig torrhosta kanske de får någon form av etylmorfin föreskrivet för att kunna sova på nätterna. Men det är en omotiverad dos morfin som man blir trött av, därför sover man bra när man tar den. Det finns ingen modern publicerad studie som visar effekt på hostmedicin eller etylmorfin.

Under de senaste tio åren i Sverige har det inte skett någon ökning av förskrivning av receptbelagda läkemedel mot hosta och förkylning. Tvärtom. Förskrivningen av den här typen av läkemedel har minskat, enligt uppgifter från Socialstyrelsens databas som NetdoktorPro hämtat hem.

2008 skrevs medel mot hosta och förkylning ut till drygt 99 patienter per 100 000 invånare, samma siffra för 2018 låg på 79 patienter.

Totalt skrevs läkemedel mot hosta och förkylning ut till drygt 900 000 patienter år 2008, tio år senare var siffran nere på 800 000 patienter.

Råd till patienter vid akut hosta

Vid akut hosta bör man istället be patienterna att ha tålamod och vänta på att hostan går över av sig självt. Det är först när hostan pågått i mer än åtta veckor som man kan börja fundera på om hostan kan bero på någonting annat.

– Den kortvariga hostan är ofta ett uttryck för en luftvägsinfektion och då ska man inte behandla, utan förklara att det är ett lindrigt tillstånd som inte ska ha någon farmakologisk behandling.

– Istället kan man säga till dem att gå hem och dricka lite honungsvatten. De kan köpa vad de vill på apoteket, men det kommer inte göra någon nytta.

Vid infektionsutlöst hosta rekommenderas:

• Rikligt med varm eller ljummen dryck kan ha en lindrande verkan då slemmet blir lättare att hosta upp.
• Höjd huvudända med en extra kudde eller klossar under sängbenen vid sömn kan också lindra.
• Man bör undvika fysisk aktivitet såsom träning.
• Rökning och dammiga miljöer ska undvikas då det kan förvärra symtomen.

Uppgifter från Socialstyrelsens statistikdatabasen inkluderar receptbelagda läkemedel mellan 2008‑2018. I siffrorna inkluderas kvinnor och män i åldrarna 0-85 år. Receptfria läkemedel eller läkemedel som ges direkt till patienten på till exempel sjukhus ingår inte.