Vården står inför nya utmaningar när patientjournaler på nätet blir verklighet
MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN: Kraven på att patienten ska kunna läsa sin egen journal ökar. "Vi står inför ett nytt fenomen och det kräver nya utmaningar för vården. Journalen måste utformas så att patienten kan förstå dess innehåll när den blir tillgänglig på nätet. Den professionella exaktheten får inte gå förlorad"
Så inleder Magnus Fogelberg, neurolog och verksamhetschef vid Skaraborgs sjukhus och dagen till ära moderator under seminariet: Patientens tillgång till journalen – hur bör språket vara?
Att alla patienter om fem år kommer att ha tillgång till sin journal på nätet har inte helt oväntat väckt reaktioner. Inte minst från läkarhåll. I Uppsala, det enda landsting i landet, som hittills prövat detta är 320 av 400 läkare inte positiva till denna utveckling.
”Patienten förstår inte”, ”patienten hotar”, ”motverkar behandlingen”, ”barn far illa” och ”äldre förstår inte IT”. Det var några av flera farhågor som hördes från läkarhåll.
– Men så blev det inte riktigt. Det är nästan ingen som säger att de inte förstår. Till övervägande del är de som tagit chansen att lämna kommenterar om sina nätjournaler positiva, säger Benny Eklund från IT-strategiska avdelningen, Uppsala Läns Landsting.
Öka din kunskap om RS-virus
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om RS-virus hos vuxna. RS-virus orsakar akut luftvägsinfektion med symtom från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit.
Journal på nätet ska ge bättre hälsa
Hur bör språket vara och för vem skrivs journalerna? Socialdepartementet beslutade om journal på nätet för att vi ska få en bättre hälsa. Departementets avsikt är mer delaktighet och ökad compliance. De patienter som läser sin journal, vet mer om sin sjukdomsprocess och kan därmed delta i beslut och ta bättre hand om sin kropp.
– Utmaningen är att utforma journalen på ett sätt så att patienterna förstår vad som står, menar Mia Kvist, läkare och forskare vid Centrum för hälsoinformatik vid Karolinska Institutet.
Journalerna som det ser ut idag är ett arbetsredskap och innehåller ofullständiga meningar, interna förkortningar, jargong och medicinska termer på både svenska, engelska och latin. Journalspråket är inte anpassat för patienten.
– Idag skriver läkare journalen i första hand som minnesanteckning, dels för egen del och i ännu högre grad för kollegorna eller vårdlaget. I mycket mindre utsträckning för patientens räkning, säger Mia Kvist som menar att utmaningen är att anpassa språket utan att exaktheten offras.
Psykiatrijournaler inte åtkomliga
För patienter på psykiatrin i Uppsala är inte journalerna idag tillgängliga. Hittills har inte heller ett slutgiltigt beslut fattats i fall hela eller delar av dem ska bli åtkomliga. Men Tove Gunnarsson, överläkare och verksam vid psykiatri Nordväst i Stockholm, menar att även de säkerligen snart blir åtkomliga.
Fabrys sjukdom – mångsidig och svårdiagnostiserad
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal inlagringssjukdom orsakad av en mutation i GLA-genen. Mutationen leder till en brist på eller total avsaknad av enzymet alfagalaktosidas A som normalt bryter ner glykosfingolipider. Vid Fabrys sjukdom lagras istället globotriaocylceramid (Gb3) in i framförallt hjärta, njurar och blodkärl i hjärnan.
– Journaler på nätet kommer att bli verklighet – vare sig vi vill det eller inte, säger hon. Med detta följer flera tänkbara risker eftersom informationen i dessa journaler ofta är känslig och det kan vara hemskt att läsa hur man betedde sig när man var svårt sjuk.
Tove Gunnarsson tror samtidigt att de allra flesta patienter inte skulle ta skada och att särbehandla psykiatripatienter skulle bidra till att öka den redan stigmatiserande bilden av psykiska sjukdomar.
Vem skriver du journalen för och vad anser du om patientens tillgång till journalen?
Kommentera direkt under artikeln och du kan kommentera anonymt!
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Influensa och vaccination – för dig som arbetar inom sjukvården
Influensasäsongen 2021–2022: Vilka ska prioriteras vaccination? Vad är högdosvaccin? Hur kan influensavaccin kombineras med andra vaccin? Här får du reda på allt du behöver veta inför patientmötet.
-
Artros
Artros är vår vanligaste ledsjukdom och är enligt WHO bland de elva sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda. Vid artros föreligger smärta, funktionsnedsättning och strukturella ledförändringar.
-
Din patient har kronisk urtikaria – remitterar du till dermatolog?
Nässelutslag påverkar den drabbades livskvalitet liksom förmågan att prestera på arbetet eller i skolan. Många av dessa patienter går obehandlade trots att det idag finns bra hjälp att få. Hur handlägger du din patient med kronisk urtikaria?
-
Försenad sömnfas
-
Sömnlöshet, insomni
De flesta sömnstörningar börjar i samband med psykisk påfrestning, somatisk sjukdom eller någon annan yttre påfrestning. Hos vuxna ses en prevalens på 12-20 procent i olika studier, och runt 30-48 procent hos äldre.
-
Språket mellan läkare och patient ofta för otydligt enligt forskare
Forskare vid universitetet i Cambridge lyfter nu frågan kring hur läkare egentligen kommunicera med sina patienter. Många kliniker anses tala på ett både mossigt och nedvärderande sätt och uppmanas nu att fräscha upp språket.