Elolyckor–skador och skademekanismer

Se även dokumentet Elolycka

Exponering

• De medicinska konsekvenserna av elektrisk strömgenomgång i kroppen varierar beroende på situationen. Faktorer som elektrisk spänning, strömmens väg genom kroppen, durationen av strömgenomgången och strömstyrka, påverkar skadebilden och är därför viktiga att ta reda på:
  • Vid strömgenomgång är den elektriska spänningen ofta känd.
  • Vid strömgenomgång blir kroppen en del av den elektriska kretsen. Strömmens väg, det vill säga var strömmen har gått in/ut i kroppen, är också vanligen känd. Oftast kan strömmens väg genom kroppen karakteriseras som antingen vertikal från hand till fot/fötter, eller horisontell från hand till hand via överkroppen. Vanligen är det också känt om det funnits en kontaktpunkt på huvudet eller ej.
  • Det är svårare att få en bra bild av genomgångens duration. Har den drabbade fastnat i strömkällan på grund av kramper i underarmsmuskulaturen är detta oftast känt, vilket kan uppstå vid strömstyrkor över cirka 15 milliampere. Har detta skett är det i sig ett uttryck över att duration är längre än någon sekund. Är elolyckan bevittnad kan ett vittne ofta uppskatta tiden bättre än den drabbade.
  • Strömstyrkan vid olyckan vet man oftast inte om, även om den faktorn är den enskilt mest avgörande för att fastställa prognosen av hälsoeffekter. Det beror på att man inte vet strömmens väg genom kroppen och var det elektriska motståndet uppstår vid varje specifikt tillfälle, eller vet det elektriska motståndet i kontaktpunkten mellan strömkälla och kropp, som beror både på fuktighet och exponeringsyta i kontaktpunkten. Ju bättre elektrisk kontakt, exempelvis fuktiga händer/barfota desto större blir skadorna.
  • Vid ljusbågeolyckor orsakade av högspänning kan det förekomma samtidig strömgenomgång, då det sker ett elektriskt överslag från strömkällan till kroppen. Vid ljusbågeolyckor orsakade av lågspänning är genomgång mindre trolig. Ljusbågeolyckor medför kraftig värmeutveckling, ljusutveckling, oljud, och eventuellt exponering för pyrolysprodukter som kan påverka luftvägarna vid inhalation. Ljusbågeolyckor kan därmed även orsaka brännskador till följd av den höga värmen som uppstår.

Skademekanismer

• Viktiga skademekansimer gällande de akuta skadorna är direkta störningar av kroppens egna elektriska signaler (hjärta, hjärna, perifera nerver), nervskador till på grund av energitillförsel samt inre och/eller yttre brännskador. Inre brännskador kan medföra muskelnekros med bland annat störningar i elektrolytbalansen (kalium), myoglobinfrisättning och medföljande risk för utveckling av cirkulationssvikt och njurskador. Vid ljusbågsbildning kan det uppstå temperaturer upp till flera tusen grader som huvudsakligen kan medföra brännskador i hud och underhud (eventuellt via antändning av kläder).
• För de subakuta och kroniska skadorna är skademekansimen mer osäker.¹ Det finns hypoteser om programmerad celldöd (apoptos)² som setts vid djurstudier.³ Dessutom finns det hypoteser om ischemiska, termiska och neurohumorala mekanismer.⁴ 

Akuta skador

Påverkan på hjärtat/cirkulationen

• Ventrikelflimmer:
  • Risken för ventrikelflimmer är störst vid lågspänningsolyckor särskilt om strömstötarna varat länge och hudmotståndet är minskat (fuktig hud, stor hudyta i kontaktpunkterna)
  • Varar elstöten mindre än en tredjedel av hjärtcykeln är risken för utveckling av ventrikelflimmer mindre än 1/20 än risken om elstöten hade varat mer än sex hjärtslag. I det första fallet utlöses ventrikelflimmer endast om elstöten inträffar i den så kallade vulnerabla fasen (motsvarande T-vågen i EKG:t)
• Andra hjärtrytmrubbningar:
  • Lågspänningsolyckor med strömgenomgång på mer än 1–2 sekunder ger starkt ökad risk för andra hjärtrytmrubbningar, däribland förmaksflimmer
• Övergående hypertoni på grund av frisättning av katekolaminer kan förekomma.

Vaskulär skada

• Kärlnekroser och tromboser kan uppträda omedelbart, även arteriella tromboser.
• Skador på kärlväggen, så kallade intimiskador kan också leda till kärlocklusion.

Skador i det centrala nervsystemet

• Andningsstillestånd ses inte sällan efter allvarliga elolyckor, troligtvis på grund av hämning av andningscentum:
  •  Andra orsaker till andningsstillestånd kan vara kramp i andningsmuskulaturen inklusive diafragma och/eller sekundärt till anoxi i hjärnan till följd av ventrikelflimmer
• Det kan uppstå medvetslöshet till följd av syrebrist i hjärnan orsakat av andningsstillestånd och efterföljt av kortare eller längre tids amnesi.
• Kramper, synstörningar (exempelvis ljusglimtar), huvudvärk, tinnitus samt pareser förekommer.

Skador på perifera nerver

• Perifera nervskador med bland annat påverkan av n. medianus och n. ulnaris vid strömgenomgång som involverar armen.
• Man ska vara uppmärksam på symtom på lättare eller begynnande nervskador såsom domningar eller nedsatt känsel. Fintrådsneuropati kan uppkomma.

Ryggmärgsskador

• Liquor har god elektrisk förmåga vilket gör att strömmen kan ta vägen genom spinalkanalen/ryggmärgen med skador som följd.

Huvudskador/andra skador på grund av fall/kramper

• Elolyckor med växelström kan framkalla kramper i muskulaturen som är så kraftiga att det uppstår skador på muskulatur, senor, skelett med mera. Skador kan också uppstå vid fall.

Skador på muskulatur och andra djupa strukturer

• Inre brännskador kan medföra en stor förlust av vätska, muskelnekros med myoglobinfrisättning och störningar i elektrolytbalansen (kalium), med påföljande risk för utveckling av cirkulationssvikt och njurskador.
• Det är viktigt att tänka på att hudskadan kan vara liten jämfört med skadorna på djupet.

Njurskador/vätskeförlust

• Allvarliga njurskador kan uppkomma sekundärt till muskelnekros på grund av utfällning av myoglobin/hemoglobin i njurtubuli samt på grund av blodtrycksfall efter intern vätskeförlust.

Yttre brännskador

• Kan uppstå på grund av ljusbågeutveckling och vid antändning av kläder. Yttre brännskador medför också vätskeförlust. Yttre brännskador kan också uppstå på kontaktpunkterna med strömkällan.

Inre brännskador

• Brännskador finns beskrivet i inre organ utan att påtagliga yttre brännskador i huden.

Infektioner

• Infektioner uppstår lätt i skadad vävnad och kan innebära stor komplikationsrisk.

Annat

• Hörselskador, särskilt höga frekvenser.
• Trumhinneruptur till följd av ljudbang vid ljusbågsolyckor
• Ögonskador, "svetsblänk", vid ljusbågsolyckor.

Subakuta och kroniska skador

Påverkan på hjärta och cirkulation

• Risken för sena arytmier efter ett initialt normalt EKG är liten. I litteraturen finns dock några fall dokumenterade som styrker möjligheten för rytmrubbningar upp till cirka 12 timmar efter olyckan.
• Trombos i perifera/centrala blodkärl

Kärlskador

• Aortadissektion ses sent i förloppet. Därför bör man vara uppmärksam på ökad blödning eller minskad blodcirkulation. Dokumentera ljumskpuls.
• Kärlskador kan leda till perifer cirkulationsstörning.

Encefalopati/kognitiv svikt

• Neuropsykiatriska symtom kan i vissa fall bero på encefalopati/kognitiv svikt.

Andra organiska skador på CNS, inklusive ryggmärgsskador

• Påverkan på autonoma nervsystemet:
  • Urinblåsa, temperatur-/blodtrycksreglering, erektil dysfunktion)
• Balansproblem.
• Sena skador på ryggmärgen har dålig prognos med små möjligheter för återhämtning. Detsamma gäller skador på perifera nerver.
• Sådana sena skador har rapporterats år efter olyckor.

Skador av perifera nerver

• Fördröjda skador som uppstått efter veckor upp till flera månader har beskrivits i enstaka fall år efter olyckan.
• Mono-/polyneuropati,karpaltunnelsyndrom, motorneuronsjukdom, fintrådsneuropati
• Lokaliseringen reflekterar ofta kontaktpunkter för strömmen. "Entrapment"-syndrom på grund av fibrotisering förekommer.
• Symtomen kan innefatta minskad muskelkraft så väl som minskad sensibilitet.

Smärta

• Regionalt smärtsyndrom och liknande sjukdomsbilder kan utveckla sig efter elolyckor

Emotionella och psykosomatiska störningar/funktionssvikt⁵

• Emotionella och psykosomatiska störningar (PTSD, ångest, fobi, depression, sömnproblem, huvudvärk, ökad uttröttbarhet, magsmärtor med mera) förekommer inte helt sällan efter elolyckor.
• Det är inte heller ovanligt med funktionssvikt – problem med att klara av jobb/vardag.

Muskel-, sen- eller skelettskador

• Det kan möjligtvis förekomma muskel, sen- och/eller skelettskador som inte uppstår akut men som kan vara sekundära till exempelvis nedsatt vävnadsperfusion/återställningsförmåga:
• Undersök muskelstyreka och eventuell muskelatrofi.

Ögonskador

• Sent uppkommen katarakt kan förekomma vid strömgenomgång vid högspänningsolyckor, särskilt om strömvägen inkluderade huvudet.

Hörselskador 

• Hörselnedsättning
• Tinnitus 

Källor