Influensa
Influensaepidemier av varierande omfång och allvarlighetsgrad förekommer så gott som varje år, oftast under vintermånaderna. Typiska symtom är hastigt insjuknande med hög feber, frossa, muskelsmärtor, irritation i näsa och svalg samt hosta.
Definition Akut luftvägsinfektion som orsakas av influensavirus A eller B, huvudsakligen aerosol smitta. Förekomst Säsongsepidemier, incidens varierar från år till år. Symtom Hastigt insjuknande, hög feber, frossa, muskelsmärtor, irritation i näsa och svalg, hosta, eventuellt kräkningar (särskilt hos barn). Kliniska fynd Feber, rodnad i svalget och nedsatt allmäntillstånd. Diagnostik Typisk klinisk bild under epidemier, eventuellt CRP. Endast i särskilda fall provtagning för influensa. Behandling Förebyggande behandling med vaccin årligen till riskgrupper inklusive alla över 65 år. Antiviral behandling (neuraminidashämmare) har begränsad effekt, men kan ges till patienter som tillhör riskgrupper och som inte bedöms vara tillräckligt skyddade genom vaccination, antingen som postexpositionsprofylax eller vid symtom.Sammanfattning
Definition
- Influensa är en luftvägsinfektion som orsakas av influensavirus A eller B.
- Inte alla som smittas får klinisk sjukdom, omkring tre av fyra som smittas är utan symtom.
- Influensaliknande sjukdom beror på influensavirus endast i undantagsfall.
Bakgrund och epidemiologi
- Incidensen av influensa varierar från år till år.
- Influensaepidemier av varierande omfång och allvarlighetsgrad förekommer så gott som varje år, oftast under vintermånaderna från slutet av december till början av mars.
Etiologi och patogenes
- Inkubationstid cirka 48 timmar (ett till fyra dygn).
- Smittobärare två till fem dagar efter symtomdebut.
- Sjukdomsvaraktighet är ofta en till två veckor, ofta med hög feber den första veckan, men trötthet och hosta kan finnas kvar längre.
- Sjukdomsförloppet påverkas av patientens ålder, grad av tidigare immunitet, virusegenskaper, rökning, andra sjukdomar, immunosuppression och graviditet.
- Omkring tre av fyra som smittas beräknas vara utan symtom.
Anamnes och kliniska fynd
- Hastigt insjuknande
- Feber, ofta 39–40,5 °C:
- Stiger snabbt, inom en till två timmar
- Ofta följt av frossa
- Varar upp till en vecka
- Kan vara frånvarande hos äldre människor
- Typiskt är muskelsvaghet, muskelsmärtor, slöhet, huvudvärk, torrhosta
- Snuva, halsont, hosta, efter några dagar ofta med expektorat och retrosternalt obehag
- Buksmärtor och eventuellt kräkningar, särskilt hos barn
- Genomsnittlig varaktighet innan patienten märker lindring av symtom är 6,5 dagar
Diagnostik och undersökning
Typisk klinisk bild under epidemier, eventuellt CRP. Endast i särskilda fall provtagning för influensa.
Differentialdiagnoser
- Förkylning – halsont, snuva, ingen hosta, vanligen måttlig eller ingen feber
- Luftvägsinfektion orsakad av annat virus eller mykoplasma/klamydiainfektion
- Pneumoni
- Tonsillit orsakad av streptokocker
- Mononukleos
- Pyelonefrit
- Meningit
- Leukemi
Behandling
Egenbehandling
- Okomplicerad influensa behandlas som förkylning.
Läkemedelsbehandling
- Behandlingen är oftast endast symtomatisk, till exempel paracetamol, ibuprofen eller ASA (inte till barn) och vätska.
- Neuraminidashämmare förefaller kunna förkorta varaktighet fram till symtomlindring med ett drygt halvt dygn hos vuxna.
- Lägre tröskel för behandling med neuraminidashämmare till patienter som inte bedöms vara tillräckligt skyddade genom vaccination och som tillhör riskgrupper (över 65 år eller har kroniska sjukdomar).
Komplikationer
- Akut bronkit, exacerbation av astma eller KOL
- Sekundära bakterieinfektioner (till exempel otit, sinuit och pneumoni)
- Primär viruspneumoni
- Postinfektiös encefalomyelit
- Perikardit
- Myokardit
ICD-10
J10 Influensa som orsakas av identifierat virus
J11 Influensa, oidentifierat virus
-
27-åriga Andreas söker vård för AS
På din husläkarmottagning möter du 27-åriga Andreas, vars far har ankyloserande spondylit. Andreas, som haft ont i ryggen tidigare, har hört talas om att genen HLA-B27 är en riskfaktor för AS och önskar "testa sig för denna". Vad säger du till honom?
-
Stressyndrom
Att vara ”stressad” är en naturlig psykologisk och biologisk reaktion på hot och yttre påfrestningar. Men stress kan leda till sjukdom, kroppslig såväl som psykisk.
-
Därför får allt fler unga problem med sömnen
En av tre svenskar drabbas i perioder av sömnproblem. Därför är det förvånande att läkare inte får mer utbildning om sömn, menar Christian Benedict, sömnforskare vid Uppsala universitet. Här berättar han om den senaste forskningen och vad du som läkare kan tänka på i mö...
-
Patientfall: 37-årig tvåbarnsmor söker vård för knöl bröstet
Här kan du ta del av ett patientfall om bröstcancer för att testa din kunskap kring symtom, utredning och behandling.
-
Crohns sjukdom
Crohns sjukdom kan angripa hela magtarmkanalen, från munhålan till analkanalen. Detta är en viktig skillnad gentemot ulcerös colit som enbart angriper tjock- och ändtarm.
-
Långvarig smärta hos äldre
Långvarig smärta är kanske den vanligaste folksjukdomen och olika beräkningar visar att mellan 10 och 20 procent av befolkningen är drabbad. Hos de äldre är problemet ännu större.
-
Överläkaren: Fast läkare minskar risken för felbehandling
Frustration är en gemensam nämnare hos många patienter som drabbas av sjukdomar där flera olika vårdnivåer och specialiteter är inblandade. Något som är tydligt inom till exempel psoriasisvården. Fast läkare skulle lösa mycket, menar överläkare Birgitta Stymne.
-
Samhällsförlusten för sjukskrivningar
57 miljarder kronor. Så hög är Sveriges årliga kostnad för uteblivet arbete på grund av sjukskrivningar. Hur kan samhället minska sjukskrivningarna med hjälp av förebyggande arbete?