Influensa
Influensaepidemier av varierande omfång och allvarlighetsgrad förekommer så gott som varje år, oftast under vintermånaderna. Typiska symtom är hastigt insjuknande med hög feber, frossa, muskelsmärtor, irritation i näsa och svalg samt hosta.
Definition Akut luftvägsinfektion som orsakas av influensavirus A eller B, huvudsakligen aerosol smitta. Förekomst Säsongsepidemier, incidens varierar från år till år. Symtom Hastigt insjuknande, hög feber, frossa, muskelsmärtor, irritation i näsa och svalg, hosta, eventuellt kräkningar (särskilt hos barn). Kliniska fynd Feber, rodnad i svalget och nedsatt allmäntillstånd. Diagnostik Typisk klinisk bild under epidemier, eventuellt CRP. Endast i särskilda fall provtagning för influensa. Behandling Förebyggande behandling med vaccin årligen till riskgrupper inklusive alla över 65 år. Antiviral behandling (neuraminidashämmare) har begränsad effekt, men kan ges till patienter som tillhör riskgrupper och som inte bedöms vara tillräckligt skyddade genom vaccination, antingen som postexpositionsprofylax eller vid symtom.Sammanfattning
Definition
- Influensa är en luftvägsinfektion som orsakas av influensavirus A eller B.
- Inte alla som smittas får klinisk sjukdom, omkring tre av fyra som smittas är utan symtom.
- Influensaliknande sjukdom beror på influensavirus endast i undantagsfall.
Medicinsk översikt: Covid-19 (SARS-CoV-2), sars och mers
Bakgrund och epidemiologi
- Incidensen av influensa varierar från år till år.
- Influensaepidemier av varierande omfång och allvarlighetsgrad förekommer så gott som varje år, oftast under vintermånaderna från slutet av december till början av mars.
Etiologi och patogenes
- Inkubationstid cirka 48 timmar (ett till fyra dygn).
- Smittobärare två till fem dagar efter symtomdebut.
- Sjukdomsvaraktighet är ofta en till två veckor, ofta med hög feber den första veckan, men trötthet och hosta kan finnas kvar längre.
- Sjukdomsförloppet påverkas av patientens ålder, grad av tidigare immunitet, virusegenskaper, rökning, andra sjukdomar, immunosuppression och graviditet.
- Omkring tre av fyra som smittas beräknas vara utan symtom.
Anamnes och kliniska fynd
- Hastigt insjuknande
- Feber, ofta 39–40,5 °C:
- Stiger snabbt, inom en till två timmar
- Ofta följt av frossa
- Varar upp till en vecka
- Kan vara frånvarande hos äldre människor
- Typiskt är muskelsvaghet, muskelsmärtor, slöhet, huvudvärk, torrhosta
- Snuva, halsont, hosta, efter några dagar ofta med expektorat och retrosternalt obehag
- Buksmärtor och eventuellt kräkningar, särskilt hos barn
- Genomsnittlig varaktighet innan patienten märker lindring av symtom är 6,5 dagar
Diagnostik och undersökning
Typisk klinisk bild under epidemier, eventuellt CRP. Endast i särskilda fall provtagning för influensa.
Differentialdiagnoser
- Förkylning – halsont, snuva, ingen hosta, vanligen måttlig eller ingen feber
- Luftvägsinfektion orsakad av annat virus eller mykoplasma/klamydiainfektion
- Pneumoni
- Tonsillit orsakad av streptokocker
- Mononukleos
- Pyelonefrit
- Meningit
- Leukemi
Behandling
Egenbehandling
- Okomplicerad influensa behandlas som förkylning.
Läkemedelsbehandling
- Behandlingen är oftast endast symtomatisk, till exempel paracetamol, ibuprofen eller ASA (inte till barn) och vätska.
- Neuraminidashämmare förefaller kunna förkorta varaktighet fram till symtomlindring med ett drygt halvt dygn hos vuxna.
- Lägre tröskel för behandling med neuraminidashämmare till patienter som inte bedöms vara tillräckligt skyddade genom vaccination och som tillhör riskgrupper (över 65 år eller har kroniska sjukdomar).
Komplikationer
- Akut bronkit, exacerbation av astma eller KOL
- Sekundära bakterieinfektioner (till exempel otit, sinuit och pneumoni)
- Primär viruspneumoni
- Postinfektiös encefalomyelit
- Perikardit
- Myokardit
ICD-10
J10 Influensa som orsakas av identifierat virus
J11 Influensa, oidentifierat virus
-
Fortbildningskurser inom dermatologi
Våra fortbildningar inom dermatologi erbjuder dig som allmänläkare den senaste kunskapen inom olika diagnoser och sjukdomstillstånd, men även den som är specialist kan testa sin medicinska kunskaper genom att följa patientfallen.
-
EASD: Tarm och njure tar stor plats under diabetesmötet
Det var mycket fokus kring läkemedelsgruppen SLGT2-hämmare med nya data kring njurprotektion. Men även smarta insulinpumpar, ett mer långverkande basinsulin och tarmens roll vid diabetes stod i centrum i år. Det berättar överläkare Jarl Hellman.
-
ESC: Hjärt-kärlnyheter med diabetesfokus
Fler än någonsin besökte årets ESC-kongress. En av dem är Lars Rydén, senior professor i kardiologi vid Karolinska institutet. För NetdoktorPro berättar han om de stora snackisarna under mötet.
-
Ny framgång för diabetesläkemedel vid hjärtsvikt
NetdoktorPro frågar Jarl Hellman, överläkare vid Endokrinsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, vad han tar med sig från årets ADA-kongress.
-
Lathund: Förskrivning enligt de nya utbytesreglerna
Har du koll på vilka uppgifter du ska ange vid förskrivning, enligt de nya regelverket för generiskt utbyte? Med hjälp av sakkunnig på Läkemedelsverket har NetdoktorPro tagit fram en lathund.
-
Har din patient bröstcancer?
Ta del av ett patientfall om bröstcancer för att testa din kunskap kring symtom, ärftlighet och diagnostik. Fallet består av fem frågor.
-
Sömnlöshet, insomni
De flesta sömnstörningar börjar i samband med psykisk påfrestning, somatisk sjukdom eller någon annan yttre påfrestning. Hos vuxna ses en prevalens på 12-20 procent i olika studier, och runt 30-48 procent hos äldre.
-
7 råd vid utredning av förmaksflimmer
Sjukdomen är inte alltid så tydlig vilket kan förklara mörkertalet av odiagnostiserade patienter, som skulle ha nytta av behandling. Det här bör du ha koll på vid utredning av flimmer.