Jodbrist

Basfakta

Definition

• Jodbrist har varit endemisk i flera länder.
• Jodbrist på befolkningsnivå definieras av WHO utifrån urinutsöndring av jod per dygn:¹
  • Lätt – median urinutsöndring 50–99 µg/L
  • Måttlig – median urinutsöndring 20–49 µg/L
  • Allvarlig – median urinutsöndring mindre än 20 µg/L
• Rekommenderat intag (WHO):²
  • Barn under två år 90 µg/dag
  • Sex till tolv år 120 µg/dag
  • Ungdom och vuxna 150 µg/dag
  • Gravida/ammande kvinnor 250 µg/dag
• Övre gränser (EU Scientific Committee on Food):²
  • 1–3 år 200 µg/dag
  • 4–6 år 250 µg/dag
  • 7–10 år 300 µg/dag
  • 11–14 år 450 µg/dag
  • 15–17 år 500 µg/dag
  • Vuxna 600 µg/dag
• Jodkällor:
  • Cirka 60 % av det dagliga jodintaget i Sverige kommer från mejeriprodukter
    • Innehållet av jod i mjölk varierar med årstiderna från 83 µg/L på sommaren till 212 µg/L på vintern
    • Lättmjölk innehåller lika mycket jod som standardmjölk
  • Mager fisk utgör en annan viktig jodkälla i den svenska kosthållningen:
    • Mager fisk innehåller cirka 90 µg/100 g filé
    • Fet fisk innehåller cirka 40 µg/100 g filé
  • Jodberikat salt utgör en stor del av jodkällan i den svenska kosthållningen, en mindre del av detta utgörs av bordssalt. De generella rekommendationerna om ett minskat saltintag och den allt vanligare förekomsten av icke-joderat salt, till exempel flingsalt, kan innebära risk för jodbrist på sikt

Sammanfattning

• Jodbrist är den vanligaste orsaken till mental retardation som kan förebyggas.
• Struma med hypotyreos och allvarlig, medfödd mental retardation är möjliga komplikationer vid jodbrist i graviditeten.
• Lätt jodbrist är fortfarande utbredd i Europa. I Sverige har unga flickor det lägsta jodintaget.
• De viktigaste jodkällorna i Sverige är jodberikat salt, mejeriprodukter och mager fisk.

Förekomst

• Jodbrist på populationsnivå är inte definierad som ett problem i Sverige:²
  • Intaget är lägst hos ungdomar, särskilt flickor
• Ökad invandring ger problemet ny aktualitet.
• Minskat intag av mejeriprodukter, mager fisk och jodberikat salt kan leda till en ökad förekomst av jodbrist.
• Påvisad jodbrist i Storbritannien hos flickor i åldern 14–15 år (undersökt 2009):¹
  • Lätt 51 %
  • Måttlig 16 %
  • Allvarlig 1 %
• Det finns inga nyare data för totalpopulationen från Norge eller Sverige:
  • I Danmark visar data från vuxna under perioden 1997–1998 otillräckligt jodintag, näringsmässigt klassificerat som lätt jodbrist³
• Totalt i Europa har man fastslagit att 59,9 % av skolbarnen (sex till tolv år) och 56,9 % av den vuxna populationen har ett otillräckligt jodintag.²
• Gravida har genomgående lägre intag än nordiska riktlinjer rekommenderar:⁴
  • Nordiska näringsriktlinjer rekommenderar 175 µg/dag
  • WHO rekommenderar 250 µg/dag för gravida och ammande²

Etiologi och patogenes

• Jod är ett essentiellt spårämne som nästan uteslutande finns i tyreoidea som en komponent i tyreoideahormoner.
• Tyreoideahormoner är avgörande för normal utveckling i fosterlivet, speciellt neurologisk utveckling.
• Jodbrist medför medfödda missbildningar i bland annat hjärnan, om jodbristen är så allvarlig att den leder till hypotyreos.

Predisponerande faktorer

• Otillräckligt jodintag:
  • I Sverige innebär detta i praktiken otillräckligt intag av jodberikat salt, mejeriprodukter, mager fisk (eller kosttillskott som innehåller jod)
  • Särskild risk hos:
    • Gravida/ammande (ökat behov)
    • Unga flickor
    • Familjer inflyttade från utlandet och med ett lågt intag av mejeriprodukter
    • Personer med självpåtagna kostrestriktioner (vegetarianer/veganer)
    • Allergiker

ICD-10

• E00 Medfött jodbristsyndrom
  • E00.0 Medfött jodbristsyndrom, neurologisk typ
  • E00.1 Medfött jodbristsyndrom, myxödematös typ
  • E00.2 Medfött jodbristsyndrom, blandad typ
  • E00.9 Medfött jodbristsyndrom, ospecificerat
• E01 Jodbristrelaterade sjukdomar i sköldkörtel och därmed sammanhängande tillstånd
  • E01.0 Jodbristrelaterad diffus struma
  • E01.1 Jodbristrelaterad multinodulär struma
  • E01.2 Jodbristrelaterad struma, ospecificerad
  • E01.8 Andra jodbristrelaterade sköldkörtelsjukdomar och därmed sammanhängande tillstånd
• E02 Subklinisk jodbristhypotyreos
• E61.8 Brist på andra näringsämnen

ICD-10 Primärvård

• E01-P Jodbristrelaterad sköldkörtelsjukdom

Diagnos

Diagnoskriterier

• Jodbrist på individnivå kan misstänkas vid:
  • Näringsanamnes som indikerar lågt intag av jod (lite mejeriprodukter/mager fisk)
  • Jodbrist kan ge stor struma som kliniskt och histologiskt inte kan skiljas från multinodulär knölstruma
  • Hypotyreos
• Jodbrist diagnostiseras vid nedsatt utsöndring av jod i dygnsurin:
  • Värden över 0,8 µmol/dygn tyder på tillfredsställande jodtillförsel

Differentialdiagnoser

• Struma av annan orsak.
• Hypotyreos av annan orsak.

Diagnostisk tankegång

• Det viktigaste är att vara uppmärksam på eventuell jodbrist:
  • Särskilt unga flickor
  • Gravida, kvinnor som planerar att bli gravida och kvinnor som ammar
  • Utlandsfödda med lågt intag av mjölkprodukter
  • Personer som väljer att exkludera mejeriprodukter och fisk från kosten (vegetarianer, veganer)
  • Allergiker

Anamnes

• Beror på ålder.
• Fråga om matvanor, framför allt intag av mejeriprodukter och mager fisk.
• Medfödda, neurologiska avvikelser utan annan känd förklaring hos små barn.
• Struma.

Kliniska fynd

• Struma

Kompletterande undersökningar i primärvården

• THS – ökad
• jod i urin – lågt

Behandling

Behandlingsmål

• Adekvat jodintag

Allmänt om behandlingen

• Vid diagnostiserad struma på grund av jodbrist, finns det risk för hypertyreos om jodintaget ökar.

Egenbehandling

• Adekvat intag av mejeriprodukter och mager fisk.
• Eventuellt kosttillskott som innehåller jod.
• Joderat bordssalt.

Förebyggande åtgärder

• Information till gravida tidigt i graviditeten om betydelsen av adekvat jodintag.

Förlopp, komplikationer och prognos

Komplikationer²

• Otillräckligt intag under graviditeten:
  • Första och andra trimestern (tyreoideahormoner nästan uteslutande från mamman):
    • Syndrom som inkluderar allvarlig mental retardation, spastisk diplegi, hörseldefekter (tidigare kallat neurologisk, endemisk kretinism)
  • Tredje trimestern:
    • Allvarlig sköldkörtelsvikt med tillväxtretardation, myxödem och fördröjd utveckling (tidigare kallat myxödematös, endemisk kretinism)
• Nyföddhetsperioden:
  • Påverkad intellektuell utveckling
  • Förhöjt TSH
• Äldre barn och vuxna:
  • Apati
  • Struma:
    • Om jodbrist är orsaken till struma, finns risk för hypertyreos vid övergång till adekvat jodintag

Prognos

• Följderna av otillräckligt jodintag under graviditeten är irreversibla.
• Hos vuxna kan man se en normalisering av begynnande struma om man ökar jodintaget till normal nivå.

Uppföljning

Vad bör kontrolleras?

• Tillbakagång av symtom.
• Eventuellt jod i urin.

Patientinformation

Vad du bör informera patienten om

• Mejeriprodukter och mager fisk är vid sidan om det jodinnehållande salt som tillsätts maten de viktigaste källorna till jod i svensk kosthållning.
• Överväg kosttillskott, särskilt vid planerad graviditet och lågt intag av jodhaltiga livsmedel.

Skriftlig patientinformation

• Jodbrist