Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Nyhet | Allmänmedicin

Allt färre får antibiotika i onödan

Betydligt färre recept med antibiotika skrivs ut idag jämfört med situationen för tio år sedan, det visar förskrivningssiffror som Sveriges Radio Ekot rapporterar om.  


Publicerad den: 2019-05-27

Allt färre får antibiotika i onödan
Annons

Arbetet med att minska antibiotikaresistensen har lett till att antalet recept blivit betydligt färre under de senaste tio åren, enligt de senaste förskrivningssiffrorna som Sveriges Radio Ekot rapporterar om.

I Sverige har sedan april förra året 288 antibiotikarecept skrivits ut räknat per 1 000 invånare, jämfört med 303 året innan. Målet är 250 recept per tusen invånare.

– Under de här tio åren har vi sänkt antalet recept på riksnivå med 100 recept per tusen invånare och år. Det innebär totalt sett på årsbasis en minskning med en miljon recept, utan att det innebär någon skada eller risk för patienterna, utan det är snarare bra att slippa biverkningarna, säger Stephan Stenmark, ordförande för nätverket Strama, till Sveriges Radio Ekot.

Annons
Annons

Fler känner till problematiken med antibiotikaresistens

Både hälso- och sjukvården och patienter verkar förstått allvaret i att antibiotikaresistens hotar folkhälsan, menar Stenmark. Ett ihärdigt informationsarbete ligger bakom och Stenmark menar att folk börjat förstå att onödig användning av antibiotika ökar resistensen.

Saken är den att ju mer antibiotika vi använder, desto snabbare ökar antibiotikaresistensen. Ökad antibiotikaresistens i samhället gör att infektioner blir svårare eller omöjliga att bota. Sjukvården är beroende av effektiva antibiotika till exempel vis cancerbehandling, transplantationer och operation eftersom infektionsrisken är hög. Därför är det enligt Folkhälsomyndigheten viktigt att antibiotika används med eftertanke och bara är det är nödvändigt.


Enligt Stenmark är det tack vare ett ihärdigt informationsarbete som gör att folk är mer medvetna om riskerna.

Läkares kunskap om vilka sjukdomar som kan, och inte kan, botas med antibiotika har också ökat. Många fler följer nu behandlingsrekommendationerna bättre, något som Stephan Stenmark blir överraskad över när han inser hur fort förändringen gått.

– Ja, lite förvånad är jag ändå, för det var så etablerat både hos vården och hos befolkningen att vid vissa tillstånd skulle man gå till vården och få behandling. Vi behandlade alla barn med öroninflammation, vi behandlade alla med bihåleinflammation med antibiotika, vi behandlade hosta med antibiotika. Det var så inarbetat, och nu har vi en helt annan situation och kunskap i vården och hos allmänheten.

Annons
Annons

Vad har det här fått för effekt på antibiotikaresistensen?

– Antibiotikaresistensen i världen fortsätter åt fel håll och det syns även i Sverige. Trots allt det goda arbete som görs, är vi i en trend av ökande resistens även i Sverige. Den effekt som vi kan få av det här arbetet är att vara en broms så att stegringen i Sverige blir så långsam som möjligt. Men det försvinner inte eftersom omvärldstrycket är så stort.

Läs även: Misstänk MPN vid höga blodvärden och trombocyter

    Källor

  • Sveriges Radio - https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7228696

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons