Brister i vården av patienter med kroniska sjukdomar under pandemin
Under pandemin har det skett en stor minskning av vårdinsatser som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Det gäller speciellt patienter med kroniska sjukdomar, såsom astma och KOL, demens samt diabetes. Samtidigt har till exempel hjärtsjukvården på flera håll kunnat följa riktlinjerna som tidigare. Det visar en ny analys från myndigheten.
Hur kan vi bekämpa virussjukdomar och framtida pandemier?
WHO har utlyst sju globala nödlägen under de senaste tretton åren. Det är inte en fråga om, utan när vi kommer uppleva nästa pandemi. Går en nästa pandemi att förhindra och i så fall hur?
Hur har covid-19-pandemin påverkat följsamheten till de nationella riktlinjerna? Det visar Socialstyrelsen i en utvärdering för 15 vårdområden.
– Sammantaget handlar det under förra året om runt 200 000 färre vårdkontakter där patienter har fått del av insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna. Det kan delvis förklaras av att det under pandemin varit färre personer än tidigare som har besökt vården, och att vissa besök kan ha gjorts digitalt. Vården har också behövt göra andra prioriteringar och har därför ställt in ett stort antal behandlingar, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
De områden som myndigheten har undersökt har dock påverkats i varierad utsträckning. Följsamheten till riktlinjerna skiljer sig även åt mellan regionerna. Akuta insatser har generellt sett fungerat medan uppföljande läkarbesök och kontroller för personer med kroniska sjukdomar har minskat.
Viktig undersökning vid astma och KOL har minskat
Bland personer med astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, har cirka 26 000 färre patienter fått sin lungfunktion mätt med spirometri under 2020 jämfört med året innan. Något som är en högt prioriterad insats i riktlinjerna då det är en förutsättning för diagnos och fortsatt korrekt omhändertagande.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Färre diabetiker har fått rekommenderad fotundersökning
Antalet patienter med typ 2-diabetes som fått en rekommenderad fotundersökning minskade med nästan 50 000 mellan 2019 och 2020. Motsvarande siffra för typ 1-diabetes är 8 700.
Regelbundna kontroller vid diabetes är viktiga för att undvika komplikationer. Årliga fotundersökningar görs i syfte att minska risken för exempelvis svårläkta sår, infektioner och amputation.
Demensutredningar har minskat med 30 procent
Vad gäller vården vid demens visar analysen på en stor minskning av demensutredningar samt längre utredningstider. Omkring 2 100 färre personer har genomgått en basal demensutredning under 2020, jämfört med 2019. Det motsvarar en minskning på 30 procent.
– Vårdens följsamhet till nationella riktlinjer har blivit sämre under pandemin. All vård som uteblivit behöver inte tas igen, men på en del områden kan det ha byggts upp ett uppdämt vårdbehov. Om patienter inte får rätt behandling i tid finns det en risk för att de försämras. Det är viktigt att utvärderingens resultat nu används som underlag i regionernas och kommunernas planering och hantering av de uppdämda vårdbehoven, säger avdelningschef Natalia Borg i pressmeddelandet.
Här har följsamheten kring riktlinjerna fungerat
Enligt analysen finns det även områden där följsamheten till Socialstyrelsens riktlinjer generellt har kunnat upprätthållas under pandemin. Ett av dessa områden är hjärtsjukvården och patienter med hjärtinfarkt har fått akut behandling i samma utsträckning som tidigare år. Även planerad kirurgi vid klaffsjukdom har fungerat. Resultatet visar också att dödligheten inom 28 dagar efter en hjärtinfarkt inte har påverkats under fjolåret.
Om utvärderingen:
- Den omfattar områdena astma och KOL, diabetes, depression och ångestsyndrom, demens, epilepsi, endometrios, hjärtsjukvård, missbruk och beroende, multipel skleros, MS, och Parkinsons sjukdom, palliativ vård i livets slutskede, psoriasis, schizofreni, rörelseorganens sjukdomar, stroke och tandvård.
- Underlaget till analyserna kommer från nationella kvalitetsregister och från Socialstyrelsens hälsodataregister och socialtjänstregister samt dödsorsaksregistret.
- Socialstyrelsen - https://www.anpdm.com/newsletterweb/47415C47794344504373494B59/414A50407045435F40744346504071
Källor
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Influensa och vaccination – för dig som arbetar inom sjukvården
Influensasäsongen 2021–2022: Vilka ska prioriteras vaccination? Vad är högdosvaccin? Hur kan influensavaccin kombineras med andra vaccin? Här får du reda på allt du behöver veta inför patientmötet.
-
Artros
Artros är vår vanligaste ledsjukdom och är enligt WHO bland de elva sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda. Vid artros föreligger smärta, funktionsnedsättning och strukturella ledförändringar.
-
Ny fortbildning om bältros – så kan komplikationer förhindras
I NetdoktorPro:s fortbildning om bältros (herpes zoster) får läkare aktuell kunskap om sjukdomen.
-
11 viktiga nyheter i kloka listan 2023
Inför nya året har kloka listan uppdaterats med nyheter inom flera viktiga terapiområden. Bland annat gäller det behandling vid tromboflebit, profylax vid insättande av uratsänkande behandling och nytt alternativ vid smärta hos äldre.
-
Sömnlöshet, insomni
De flesta sömnstörningar börjar i samband med psykisk påfrestning, somatisk sjukdom eller någon annan yttre påfrestning. Hos vuxna ses en prevalens på 12-20 procent i olika studier, och runt 30-48 procent hos äldre.
-
Språket mellan läkare och patient ofta för otydligt enligt forskare
Forskare vid universitetet i Cambridge lyfter nu frågan kring hur läkare egentligen kommunicera med sina patienter. Många kliniker anses tala på ett både mossigt och nedvärderande sätt och uppmanas nu att fräscha upp språket.