Blodprov visar vilka diabetespatienten som kan ha nytta av metformin
En tredjedel av alla patienter med typ 2-diabetes svarar inte på behandling med metformin. Ytterligare en tredjedel upplever allvarliga biverkningar och många väljer därför att sluta ta medicinen. Nu har forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum utvecklat en markör som genom ett blodprov kan tala om huruvida patienten är lämpad för behandlingen.
Behandling med metformin ska sänka blodsockret hos patienter med typ 2-diabetes där bättre kost och motion inte är tillräckligt. Läkemedlet är enligt internationella riktlinjer förstahandsalternativet i detta avseendet. Om det inte ger avsedd effekt eller om patienten får svåra biverkningar går man vidare och prövar med andra läkemedel.
Samtidigt är det många som inte svarar på behandlingen eller som upplever biverkningar i form av magtarmbesvär. Fem procent slutar med medicinen på grund av biverkningarna.
– Om det tar lång tid innan patienten får rätt behandling ökar risken för komplikationer till följd av det höga blodsockret. Cirka 30 procent av alla med typ 2-diabetes svarar inte på metformin och bör få en annan medicin redan från start. Därför är det viktigt att kunna identifiera dem direkt vid diagnostisering, säger Charlotte Ling, professor i epigenetik vid Lunds universitets Diabetescentrum som lett studien, i ett pressmeddelande.
Ett steg närmare individanpassad diabetesvård
Tidigare studier har kunnat identifierat vissa genvarianter som varit associerade med tolerans och respons på metformin, men de har inte kunnat förutspå hur väl patienten svarar på behandlingen. Forskarna i den aktuella studien är de första som har lyckats med detta inom diabetesvården.
– Vår studie utgör ett viktigt steg mot målet med individanpassad vård vid diabetes eftersom den kan bidra till att rätt person får rätt vård redan vid diagnostillfället, säger Charlotte Ling, i pressmeddelandet.
- Lunds universitet - https://www.lu.se/artikel/metformin-diabetespatienter-eller-ej-nu-vet-forskare-svaret
Källor
-
Diabetes mellitus typ 1
För 90 år sedan var typ 1-diabetes en ovanlig sjukdom i Sverige och i världen, men har ökat gradvis de senaste decennierna. I Sverige uppskattas antalet individer med typ 1-diabetes till cirka 50 000.
-
Den viktiga relationen med diabetespatienten
Idealet för diabetesvård är att patienterna ska vara så väl behandlade och ha så goda värden att de inte löper någon allvarlig risk för följdsjukdomar. Samtidigt vilar redan ett stort ansvar på sjukvårdpersonal och frågan är hur diabetesvården ska bli mer jämlik.
-
EASD: Tarm och njure tar stor plats under diabetesmötet
Det var mycket fokus kring läkemedelsgruppen SLGT2-hämmare med nya data kring njurprotektion. Men även smarta insulinpumpar, ett mer långverkande basinsulin och tarmens roll vid diabetes stod i centrum i år. Det berättar överläkare Jarl Hellman.
-
ESC: Hjärt-kärlnyheter med diabetesfokus
Fler än någonsin besökte årets ESC-kongress. En av dem är Lars Rydén, senior professor i kardiologi vid Karolinska institutet. För NetdoktorPro berättar han om de stora snackisarna under mötet.
-
Resumé från ADA 2020 – en virtuell diabeteskonferens
I en kongressrapport återger Jarl Hellman, överläkare vid Endokrinsektionen vid Akademiska sjukhuset, det viktigaste från världens största diabetesmöte.
-
Var tionde covid-19-patient med diabetes dör
Den första studien av covid-19-patienter med diabetes visar att tio procent dör inom sju dagar efter sjukhusinläggning. Två tredjedelar av de som läggs in är män.
-
Nya diabetesläkemedel – för vem?
De nya framgångsrika diabetesläkemedlen SGLT2-hämmare och GLP1-analoger vägs mot traditionella behandlingsmetoder. Hur ska man resonera som behandlande läkare? Uppfattningen kan skilja sig åt vilket är ett bekymmer när diabetologer och kardiologer möter samma patienter.
-
Diabetesläkemedlet som ökar överlevnad vid hjärtsvikt
Att diabetesläkemedel av typen SGLT2-hämmare haft positiv effekt vid hjärtsvikt har sedan länge varit känt. Det är dock först på senare tid som mer övertygande studier publicerats och som bland annat kunnat bevisa att färre kardiovaskulära dödsfall förekommit.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu