Brister i vården av patienter med kroniska sjukdomar under pandemin
Under pandemin har det skett en stor minskning av vårdinsatser som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Det gäller speciellt patienter med kroniska sjukdomar, såsom astma och KOL, demens samt diabetes. Samtidigt har till exempel hjärtsjukvården på flera håll kunnat följa riktlinjerna som tidigare. Det visar en ny analys från myndigheten.
NetdoktorPro rapporterar från ADA och EASD
Följ vår kongressbevakning från ADA (American Diabetes Association) och EASD (European Association for the Study of Diabetes). Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Hur har covid-19-pandemin påverkat följsamheten till de nationella riktlinjerna? Det visar Socialstyrelsen i en utvärdering för 15 vårdområden.
– Sammantaget handlar det under förra året om runt 200 000 färre vårdkontakter där patienter har fått del av insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna. Det kan delvis förklaras av att det under pandemin varit färre personer än tidigare som har besökt vården, och att vissa besök kan ha gjorts digitalt. Vården har också behövt göra andra prioriteringar och har därför ställt in ett stort antal behandlingar, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
De områden som myndigheten har undersökt har dock påverkats i varierad utsträckning. Följsamheten till riktlinjerna skiljer sig även åt mellan regionerna. Akuta insatser har generellt sett fungerat medan uppföljande läkarbesök och kontroller för personer med kroniska sjukdomar har minskat.
Viktig undersökning vid astma och KOL har minskat
Bland personer med astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, har cirka 26 000 färre patienter fått sin lungfunktion mätt med spirometri under 2020 jämfört med året innan. Något som är en högt prioriterad insats i riktlinjerna då det är en förutsättning för diagnos och fortsatt korrekt omhändertagande.
Färre diabetiker har fått rekommenderad fotundersökning
Antalet patienter med typ 2-diabetes som fått en rekommenderad fotundersökning minskade med nästan 50 000 mellan 2019 och 2020. Motsvarande siffra för typ 1-diabetes är 8 700.
Regelbundna kontroller vid diabetes är viktiga för att undvika komplikationer. Årliga fotundersökningar görs i syfte att minska risken för exempelvis svårläkta sår, infektioner och amputation.
Demensutredningar har minskat med 30 procent
Vad gäller vården vid demens visar analysen på en stor minskning av demensutredningar samt längre utredningstider. Omkring 2 100 färre personer har genomgått en basal demensutredning under 2020, jämfört med 2019. Det motsvarar en minskning på 30 procent.
– Vårdens följsamhet till nationella riktlinjer har blivit sämre under pandemin. All vård som uteblivit behöver inte tas igen, men på en del områden kan det ha byggts upp ett uppdämt vårdbehov. Om patienter inte får rätt behandling i tid finns det en risk för att de försämras. Det är viktigt att utvärderingens resultat nu används som underlag i regionernas och kommunernas planering och hantering av de uppdämda vårdbehoven, säger avdelningschef Natalia Borg i pressmeddelandet.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från diabeteskongresserna ADA och EASD? Lämna din e-postadress här »
Här har följsamheten kring riktlinjerna fungerat
Enligt analysen finns det även områden där följsamheten till Socialstyrelsens riktlinjer generellt har kunnat upprätthållas under pandemin. Ett av dessa områden är hjärtsjukvården och patienter med hjärtinfarkt har fått akut behandling i samma utsträckning som tidigare år. Även planerad kirurgi vid klaffsjukdom har fungerat. Resultatet visar också att dödligheten inom 28 dagar efter en hjärtinfarkt inte har påverkats under fjolåret.
Om utvärderingen:
- Den omfattar områdena astma och KOL, diabetes, depression och ångestsyndrom, demens, epilepsi, endometrios, hjärtsjukvård, missbruk och beroende, multipel skleros, MS, och Parkinsons sjukdom, palliativ vård i livets slutskede, psoriasis, schizofreni, rörelseorganens sjukdomar, stroke och tandvård.
- Underlaget till analyserna kommer från nationella kvalitetsregister och från Socialstyrelsens hälsodataregister och socialtjänstregister samt dödsorsaksregistret.
- Socialstyrelsen - https://www.anpdm.com/newsletterweb/47415C47794344504373494B59/414A50407045435F40744346504071
Källor
-
NetdoktorPro rapporterar från årets största diabetesmöten
Här samlar vi vår kongressbevakning från ADA och EASD. Ta del av kongressrapporter och intervjuer med deltagare.
-
Diabetesfoten – hur förebygga fotsår och få dessa att läka
En av de mest hotande diabeteskomplikationerna är fotsår och amputation. För att förhindra uppkomsten av fotsår är det av yttersta vikt att regelbundet följa dessa patienter med noggranna fotinspektioner.
-
Höjdpunkter från EASD 2021
En virtuell men högst levande diabeteskonferens med veckoinsulin, ”twinkretinbehandling”, långtidsdata med semiautomatisk pump, precisionsmedicin samt ett nytt läkemedel vid diabetesnefropati särskilt i fokus.
-
Typ 2-diabetes mellitus
Ungefär fem procent av Sveriges befolkning har en känd diabetes och ungefär 90 procent av dem har typ 2-diabetes. Många av dessa löper en ökad risk att dö i förtid till följd av komplikationer till sin diabetes.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Så kan komplikationsrisken vid typ 2-diabetes förutses
En studie gjord vid Lunds Universitet visar tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av patienter med typ 2-diabetes. Skillnader som även kan kopplas till risker att utveckla vanliga komplikationer. Resultaten ger ytterligare stöd för mer individanpassad behandling av sjukdomen, menar forskarna.
-
Många erbjuds inte nödvändig diabetesvård
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska alla patienter med typ 2-diabetes erbjudas grupputbildning, för att på bästa sätt kunna klara av sin egenvård. Samtidigt visar en patientundersökning från Netdoktor att åtta av tio inte har erbjudits detta.
-
Den viktiga relationen med diabetespatienten
Idealet för diabetesvård är att patienterna ska vara så väl behandlade och ha så goda värden att de inte löper någon allvarlig risk för följdsjukdomar. Samtidigt vilar redan ett stort ansvar på sjukvårdpersonal och frågan är hur diabetesvården ska bli mer jämlik.