Skriv ut:
Typ 2-diabetes (snabbguide)
Allmänt
Riskfaktorer
- Övervikt och fysisk inaktivitet.
- Arv (diabetes, hjärt-kärlsjukdom).
- Andra sjukdomar (hypertension, hjärt-kärlsjukdom, lipidrubbningar, PCO).
- Etnisk bakgrund (mellanöstern, Indien, Kina, USA, mm).
- Tidigare högt glukosvärde, graviditetsdiabetes.
- Rökning.
Personer med riskfaktorer för diabetes mellitus bör få sitt plasmaglukos mätt regelbundet, till exempel vartannat till vart tredje år.
Diagnos
- E11 Diabetes mellitus typ 2
- E11.0 Med koma
- E11.1 Med ketoacidos
- E11.2 Med njurkomplikationer
- E11.3 Med ögonkomplikationer
- E11.4 Med neurologiska komplikationer
- E11.5 Med perifera cirkulationsrubbningar
- E11.6 Med andra specificerade komplikationer
- E11.7 Med multipla komplikationer
- E11.8 Med icke specificerade komplikationer
- E11.9 Utan komplikationer
Diagnostik |
Venös plasma/venöst serum |
Kapillärprov (plasma) |
Diabetes mellitus | ||
Fastande P-glukos |
≥7,0 mmol/L |
≥7,0 mmol/L |
Ej fastevärde och/eller värde två timmar efter intag av 75 g glukos |
≥11,1 mmol/L |
≥12,2 mmol/L |
Och/eller tillfälligt P-glukos i kombination med symtom |
≥11,1 mmol/L |
≥12,2 mmol/L |
- Diagnostik med hjälp av HbA1c:
- HbA1c ≥48 mmol/mol (konfirmerande prov vid annat tillfälle fordras) eller
- HbA1c ≥48 mmol/mol med samtidigt faste-P-glukos ≥7,0 mmol/L eller tvåtimmars-P-glukos ≥12,2 (kapillärt) eller 11,1 (venöst) mmol/L.
Anamnes
Symtom
- De flesta är asymtomatiska; upptäcks ofta i samband med screening.
- Högt plasmaglukos (> 10 mmol/L) ger typiska symtom som törst, polyuri, suddig syn, viktminskning, klåda/svampinfektion i underlivet eller balanit.
- Vid mycket högt glukosvärde kan patienter bli omtöcknade eller utveckla hyperglykemiskt koma.
Kardiovaskulär riskbedömning
- Rökvanor, kostvanor, motionsvanor, alkoholvanor.
- Läkemedel.
- Symtom på eller känd hjärt-kärlsjukdom (Stroke/TIA, MI, angina pectoris, perifer artärsjukdom, njursvikt).
- Familjeanamnes (diabetes, hjärt-kärlsjukdom, i synnerlighet före 65 år).
- Andra sjukdomar.
Undersökningar
Klinisk undersökning:
- Vikt, längd, BMI, eventuellt midjemått.
- Blodtryck.
- Hjärt- och lungundersökning, tecken på aterosklerotisk sjukdom.
- Undersöka fötterna – distal puls, sår, tryckpunkter, deformiteter, monofilamenttest.
- Eventuellt EKG (>50 år).
Kompletterande undersökningar:
- Mätning av HbA1c.
- Totalkolesterol, HDL, LDL och fastande triglycerider.
- S-kreatinin eller P-cystatin C, beräkning av eGFR.
- U-sticka, U-Alb/krea-kvot (kvot över 3 är patologiskt).
- Ögonbottenfotografering.
Handläggning
Översikt
- Patientens delaktighet ska stimuleras.
-
Målvärden för HbA1c:
-
Nydebuterade patienter (gäller de första 5–10 åren): 42–52 mmol/mol
- Hos patienter 50–55 år vid diagnos, avsaknad av manifest hjärt-kärlsjukdom, avsaknad av andra komplicerande faktorer/samsjuklighet eller vid behandling med läkemedel utan hypoglykemirisk 42–48 mmol/mol
- 53–69 mmol/mol för patienter med längre diabetesduration (> 10 år) och/eller problem att uppnå lägre målvärden på grund av biverkningar eller hypoglykemier.
- Hos patienter som har allvarlig hypoglykemiproblematik eller manifest hjärt-kärlsjukdom och/eller ålder över 80 år kan ett mål på HbA1c < 70 mmol/mol vara rimligt
- Hos sköra patienter/palliativa patienter finns inga målvärden för HbA1c utan behandlingen fokuseras på symtomfrihet och bra nutritionsstatus
-
Nydebuterade patienter (gäller de första 5–10 åren): 42–52 mmol/mol
- Se mer detaljerad information i behandlingsförslaget.
Riskbedömning
- Använd www.ndr.se/risk för riskbedömning; detta styr indikation för kolestorolsänkande behandling och lipidmålvärden
- Risk <2 %: Låg risk – Ingen indikation för kolestorolsänkande behandling
- Risk 2–8 %: Måttlig risk – Ibland indikation för kolestorolsänkande behandling
- Risk 8–20 %: Hög risk – Indikation för kolestorolsänkande behandling
- Risk >20 %: Mycket hög risk – Indikation för kolestorolsänkande behandling
Behandling
- Livsstilsfaktorer (diabetes och nedsatt glukostolerans): inget bruk av tobak, viktminskning, 30 min/dag fysisk aktivitet, normalt bruk av alkohol, varierad kost med minskat energiintag.
- Blodtryck: <140/85 mmHg, i första hand ACE-hämmare eller ARB, annars kalciumantagonist, tiazider eller betablockerare.
- Biokemiska markörer:
- Målvärden för HbA1c. Glukosvärden: fasteglukos 4,4–7,2 mmol/L, äldre 7,8–8,3 mmol/L, äldre med förväntad livslängd <10 år eller komorbiditeter 8,9–9,4 mmol/L
- Lipidvärden, enligt riskbedömning ovan:
- Vid mycket hög risk eller LDL>4,8 eftersträvas LDL <1,8 eller 50 % reduktion. Intensiv statinbehandling med atorvastatin eller rosuvastatin
- Vid hög risk eftersträvas LDL <2,5. Använd simvastatin 20–40 mg
- Måttlig eller låg risk: Ingen behandling om inga särskilda riskfaktorer föreligger
- ACE-hämmare eller ARB vid mikro-/makroalbuminuri.
- Glukossänkande läkemedel: se behandlingsförslag.
- Inget stöd för användning av trombocythämmande läkemedel (ASA) vid okomplicerad typ-2 diabetes.
- Patientutbildning/diabetesskola i grupp, eventuellt kulturanpassad.
- Remiss till ögonspecialist vid diabetesretinopati; remiss till kärlkirurg vid tecken på nedsatt cirkulation.
- Överväg fetmakirurgi hos patienter över 35 kg/m2.
- Akuta komplikationer kan vara hypoglykemier, hyperglykemisk koma och metforminassocierat laktatacidos (MALA).
Behandlingsförslag
| Steg | Kommentar | Åtgärder |
| Steg 1 |
|
|
| Steg 2 |
|
|
| Steg 3 |
|
|
| Steg 4 |
|
|
| Steg 5 |
|
|
- Läkemedel och njursvikt: Se bakgrundsartikel.
Patientspecifika faktorer
Källa: Lakemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2-diabetes – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket (2017).
Sponsrad av Takeda
Läs mer om Qdenga som kan förebygga denguefeber »
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Uppföljning
Kontroller
- Frekvens: 1–2 gånger per år, utförd av läkare och/eller sjuksköterska.
- Behandlingsmål: glykemisk kontroll, blodtryck, lipidstatus.
- Biverkningar och delaktighet/compliance.
Uppföljning - diabetes
- Anamnes:
- Rökning (varje besök)
- Vaccinationsstatus (pneumokock, influensa)
- Eventuellt egenkontroll (glukosvärden och blodtrycksvärden)
- Fysisk aktivitet
- Tecken på hjärt-kärlsjukdom, neuropati, erektil dysfunktion med mera
- Fysisk undersökning:
- Blodtryck (vid varje besök)
- Fotundersökning: inspektion, perifera pulsar, sensibilitet med monofilament och stämgaffel 128 Hz (minst en gång per år)
- Vid inspektion kan man titta på deformiteter såsom Charcotfot, hallux rigidus, hallux valgus, klotår, hammartår, styv framfot, nedsjunken framfot med avvikande fotdynamik eller gångmönster, osteoartropati, eller ospecificerad fotdeformitet
- Vid neuropati, fotdeformitet eller dålig cirkulation rekommenderas preventiv fotterapi (fotvård)
- Ortopedteknisk behandling rekommenderas vid nedsatt cirkulation eller känsel; här ingår skor, fotbäddar, ortoser,
hylsor, material eller förband som avlastar eller omfördelar belastningen med bibehållen gångförmåga
- Tandstatus (vid misstanke om dålig tandstatus)
- Vikt, längd, midjemått, BMI
- Blod- och urinprov:
- Lipidstatus (varje år till vart 5:e år vid låg risk)
- HbA1c (1–2 gånger per år)
- Albumin/kreatinin-ratio i urin (varje år)
- P-kreatinin och eventuellt eGFR (varje år)
- Eventuellt kobalamin vid behandling med metformin (varje år)
- Övrigt:
- Ögonbottenbedömning (varje år till vart tredje år)
- Tåtryck eller ankeltryck (endast vid misstanke om nedsatt cirkulation och fotsår)
- Tåtryck och ankeltryck har samma diagnostiska precision
Fortbildning för läkare
Till fortbildningen »
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
-
Hon vill förbättra kunskapen kring jod och struma
Med ett fullspäckat schema arbetar NetdoktoPro:s endokrinologiexpert Helena Filipsson Nyström bland annat för att öka kunskapen kring jod och struma.
-
Diabetes mellitus typ 1
Blodglukosstegring på grund av bristande egenproduktion av insulin. Någon helt entydig klar definition för avgränsning av tillståndet mot andra diabetestyper finns inte men låg c-peptid och förekomst av ö-cellsantikroppar stärker diagnosen.
-
Fråga efter symtom på hypogonadism hos män med depressiva besvär
Den generella uppfattningen bland läkarna är att män med hypogonadism är svåra att diagnostisera. En av förklaringarna kan vara att de diagnostiska kriterierna för testosteronbrist är ganska diffusa.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
ASCO: Livsavgörande upptäckter inom prostatacancer
Här lyfter Jan-Erik Damber, specialist i urologi, det viktigaste som presenterades inom prostatacancerområdet.
