Tyreoideacancer
Basfakta
Definition
- Tyreoideacancer delas in i följande grupper enligt WHO 2017 (de 4 huvudtyperna markerade):1
- Papillär cancer (utgör cirka 75 %)
- Follikulär cancer
- Onkocytär cancer
- Medullär cancer
- Blandad medullär och follikulär cancer
- Lågt differentierad cancer
- Anaplastisk cancer
- Se Nationellt vårdprogram sköldkörtelcancer för klassificering och stadieindelning.1
Förekomst1
- I Sverige upptäcks årligen cirka 550–600 nya fall av tyreoideacancer, varav minst 2/3 är kvinnor.
- Tyreoideacancer kan drabba alla åldrar men är ovanlig hos barn.
- Globalt sett har incidensen ökat och det spekuleras om detta beror på förbättrad diagnostik, ökad screening och/eller miljöfaktorer. Tyreoideacancerspecifik mortalitet tycks dock inte öka.
Etiologi och patogenes1
- Papillär och follikulär tyreoideacancer utgår från celler som producerar tyreoideahormon.
- Medullär tyreoideacancer utgår från celler som producerar hormonet calcitonin.
- Vid anaplastisk tyreoideacancer utgår cancercellerna från odifferentierad vävnad.
Predisponerande faktorer
- Ärftlig eller familjär tyreoideacancer:
- 5–10 % av differentierad tyreoideacancer har en ärftlig eller familjär komponent2
- Upp till 25 % av medullär tyreoideacancer är ärftliga eller familjära tillstånd (vanligast MEN2):
- Mutation i RET-genen, en proto-onkogen
- Mutationerna ärvs autosomalt dominant och orsakar cancerutveckling med nästan 100 % penetrans
- Screening i form av mutationsanalys rekommenderas från tidig barndom
- Riskfaktorer:
- Tidigare strålningsexponering mot hals och huvud, bland annat efter behandling vid barncancer.3
- Jodbrist.
ICD-10
- C73 Malign tumör i sköldkörteln
- C75 Malign tumör i andra endokrina körtlar och besläktade strukturer
- C75.0 Bisköldkörtel
- C75.8 Påverkan på multipla endokrina körtlar, ospecificerat
- C75.9 Endokrin körtel, ospecificerat
ICD-10 Primärvård
- C73- Malign tumör i tyreoidea
Diagnos
Diagnoskriterier
- Kliniska fynd ger misstanke om diagnosen, se Välgrundad misstanke nedan.
- Ultraljudsledd finnålsaspirationscytologi är grunden i diagnostiken och kan differentiera mellan olika typer av tyreosideacancer.
Differentialdiagnoser
- Godartade knölar i tyreoidea
- Tyreoidit
- Struma
- Lymfom
- Sarkom
Anamnes
Frågor
- Ärftlighet?
- Varaktighet?
- Lokala och generella symtom?
- Tidigare strålning mot huvud-halsregionen?
Symtom
- Differentierade carcinom:
- Uppträder vanligtvis som en smärtfri knöl i sköldkörteln
- Medullära carcinom:
- Kan ge diarré, symtom på Cushings syndrom, flush i ansiktet och andra symtom på grund av produktion av calcitonin samt andra hormonellt aktiva peptider vid avancerad tumörsjukdom4-5
- Anaplastiska carcinom:
- Är snabbväxande lokalt
Kliniska fynd
- Fast, oöm tumör.
- Ibland förstorade lokala lymfkörtlar.
- Eventuellt venstas och/eller heshet/stridor.
Välgrundad misstanke
Välgrundad misstanke om tyreoideacancer enligt Nationellt vårdprogram
Följande ska föranleda misstanke:
- Nytillkommen eller växande fast knöl i sköldkörteln.
- Knöl i sköldkörteln:
- Med förekomst av sköldkörtelcancer i släkten
- Med anamnes på joniserande strålning mot halsen
- Hos patienter <20 eller >60 år, speciellt hos män
- Med förstorade, malignitetsmisstänkta lymfkörtlar på halsen
- Oförklarlig heshet, stämbandspares utan annan förklaring eller röstförändring hos en patient med struma
- PET-positivt fynd i sköldkörteln.
Vid misstanke ska patienten remitteras till ultraljud och finnålspunktion (filterfunktion).
Observera: Vid klinisk misstanke om odifferentierad (anaplastisk) sköldkörtelcancer (snabbt tillväxande, fixerad, hård knöl, eventuellt med andningspåverkan) ska patienten handläggas akut.
Välgrundad misstanke föreligger vid minst ett av följande:
- Ultraljudsfynd talande för sköldkörtelcancer.
- Cytologiskt fynd med misstanke om sköldkörtelcancer (Bethesdakategori ≥IV).
Om välgrundad misstanke föreligger ska patienten omedelbart remitteras till utredning enligt standardiserat vårdförlopp. Vart remissen ska skickas beslutas lokalt.
Andra undersökningar
Hos endokrinolog eller på sjukhus
- Biokemi:
- TSH och fritt T4 för bedömning av tyreoideafunktion.
- Om operation planeras bör även S-kalcium analyseras.
- Vid klinisk misstanke om medullär tyreoideacancer tas S-calcitonin och S-CEA (carcinoembryonalt antigen).
- Tyreoglobulin och tyreoglobulinantikroppar. Analys av S-Tg används efter tyreoidektomi för att upptäcka återfall och för att följa sjukdomsförloppet efter behandling för tyreoideacancer (dock ej vid medullär tyreoideacancer).
- Ultraljudsledd finnålsaspirationscytologi är grunden i diagnostiken och kan differentiera mellan olika typer av tyreoideacancer.
- Bilddiagnostik:
- Ultraljud för preoperativ utredning av säkerställd tyreoideacancer
- Datortomografi av hals och thorax utan intravenös jodkontrastförstärkning preoperativt för kartläggning av metastaser
- Endoskopier och MR hals/mediastinum görs vid lokalt avancerad tyreoideacancer för kartläggning inför operation
- Laryngoskopi för bedömning om eventuell stämbandspares
- Skintigrafi görs då blodprover indikerat återfall
- FDG-PET/DT i vissa fall för bedömning av metastaser
När remittera?
- Vid misstanke ska patienten remitteras till ultraljud och finnålspunktion (filterfunktion).
- Vid välgrundad misstanke om tyreoideacancer ska patienten omedelbart remitteras till utredning enligt standardiserat vårdförlopp. Inför remiss till utredning vid välgrundad misstanke, informera om:
- Att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
- Vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
- Att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
- Att sjukvården ofta ringer från dolt nummer
- Ge informationen vid ett fysiskt möte om ni inte har kommit överens om annat. Patientinformation på olika språk om utredning av misstanke om cancer.
- Försäkra dig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen.
Checklista vid remittering
Behandling
Behandlingsmål
- Fullständig resektion av tumör.
- Minska risk för recidiv.
- Långvarig sjukdomskontroll hos vissa.
- Eventuellt lindrande, palliativ behandling.
Behandlingen i korthet
- Behandlingen är främst kirurgisk – till intermediär- och högriskpatienter ges adjuvant behandling med radioaktivt jod.
- TSH-supprimerande behandling för att förhindra återfall.
- Vid lokalt avancerad sjukdom kan strålbehandling och cytostatika vara relevant.
- Differentierad tyreoideacancer växer långsamt och kirurgi kan vara lämpligt för att ta bort solitära metastaser, symtomatiska metastaser eller om vitala funktioner riskerar att påverkas.
- För mer detaljerad beskrivning av behandling hänvisas till Nationellt vårdprogram sköldkörtelcancer.
Förebyggande åtgärder
- Screening av friska personer rekommenderas inte:
- Har inte visat sig minska dödligheten i tyreoideacancer och leder till överdiagnostik med ökad risk för patientskador6
- Screening och profylaktisk tyeroidektomi rekommenderas vid ärftlig medullär tyreoideacancer.1
Förlopp, komplikationer och prognos
Komplikationer
- Risk för tyreotoxiska komplikationer:
- Överaktiv TSH-hämmande tyroxinbehandling kan påskynda osteoporos,7 utlösa förmaksflimmer,8 leda till kardiell hypertrofi och dysfunktion samt försämrad livskvalitet9
- Metastaser kan uppträda efter lång tid (>10–20 år).
Prognos
- Prognosen för de vanligaste formerna av sköldkörtelcancer är i de allra flesta fall god, även vid återfall.1
- Relativ femårsöverlevnad är 83 % för män och 91 % för kvinnor.10
Uppföljning
- Se Uppföljning i tabeller för olika typer av tyreoideacancer under sammanfattning i Nationellt vårdprogram sköldkörtelcancer.
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
- Sköldkörtelcancer
- Smärtor och smärtbehandling
Lindrande behandling vid långt framskriden cancersjukdom.
- Palliativa läkemedel
- Illamående och kräkningar
- Förstoppning
- Muntorrhet
- Andningsbesvär
- Avmagring
- Depression
- Delirium
Patientföreningar
Källor
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
-
Hon vill förbättra kunskapen kring jod och struma
Med ett fullspäckat schema arbetar NetdoktoPro:s endokrinologiexpert Helena Filipsson Nyström bland annat för att öka kunskapen kring jod och struma.
-
Diabetes mellitus typ 1
Blodglukosstegring på grund av bristande egenproduktion av insulin. Någon helt entydig klar definition för avgränsning av tillståndet mot andra diabetestyper finns inte men låg c-peptid och förekomst av ö-cellsantikroppar stärker diagnosen.
-
Fråga efter symtom på hypogonadism hos män med depressiva besvär
Den generella uppfattningen bland läkarna är att män med hypogonadism är svåra att diagnostisera. En av förklaringarna kan vara att de diagnostiska kriterierna för testosteronbrist är ganska diffusa.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
ASCO: Livsavgörande upptäckter inom prostatacancer
Här lyfter Jan-Erik Damber, specialist i urologi, det viktigaste som presenterades inom prostatacancerområdet.