Fler förstoppningstankar
Olika former av avföringsrubbningar är mycket vanliga och storleken på industrin som säljer medel mot förstoppning är betydande. Både efter operationer och vid fall av förstoppning på akutmottagningen efterfrågar ofta patienterna (och anhöriga, sjuksköterskor etc) medel mot obstipationen. Vilka preparat är bäst?
Innan man ger några andra rekommendationer är det viktigt att man då redovisar att de bästa långsiktiga medlen mot förstoppning inte är olika farmaka utan:
- vätska
- mat
- rörelse
Alla människor som är intorkade får förstoppningstendens. Kroppens tarm har ju i princip två olika funktioner: tunntarmen skall ta upp näringen i födan och tjocktarmen skall suga tillbaka vätskan som utsöndrats högre upp i matsmältningsapparaten plus en del av vätskan som druckits. Eftersom kroppen alltid strävar efter homeostas är det då rimligt att ju mindre vätska som finns i kroppen, desto mer vätska sugs upp från kolon.
Det innebär emellertid samtidigt att koloninnehållet blir torrare, vilket är lika med mindre, hårdare, torrare faecesklumpar som kroppen har svårare att föra fram från höger- till vänsterkolon och sedan svårare att föra ut. All intorkning medverkar därför till förstoppning. Antagligen har en sådan patienten inte heller ätit eftersom aptitlöshet och lägre tarmaktivitet följer med sjukdom. Vätska och mat är därför lösningen!
Den andra faktorn som måste uppmärksammas är mat. Att äta är inte bara gott, trevligt och viktigt för näringstillförseln utan den motverkar också förstoppning. Mat är den naturliga frisättaren av en rad tarmhormoner som tillsammans med nervimpulser från tarmväggen (distension) leder till propulsionen i mag-tarmkanalen. Det innebär att när vi äter (till en liten del faktiskt till och med då vi bara tänker på mat) sätter tarmen igång med sina koordinerade kontraktioner. Omvänt så finns det ringa anledning för tarmen att röra sig om det inte finns något i den. Mat peroralt är lösningen!
Utöver vätska och mat är kroppsrörelse en viktig faktor för att motverka förstoppning. Tydligast blir detta när tidigare helt tarmfriska människor exempelvis får någon större fraktur som gör sängläge nödvändigt respektive om de får någon hjärnskada som gör dem immobila. Då saktar omedelbart tarmpropulsionen ned och inom ett fåtal dagar har patienten symptom från buken som passar ihop med diagnosen förstoppning.
Exakt vad som gör att kroppsrörelse motverkar förstoppning är inte helt klarlagt, men för patienterna blir det förståeligt om man förklarar att när kroppen rör sig, rör sig tarmarna mot varandra vilket stimulerar till propulsion. Möjligen är bukmuskulaturens ”massage” av tarminnehållet också av betydelse.
Sammanfattningsvis är det dock fullständigt klart att kroppsrörelse är viktigt för att undvika förstoppning. Rörelse är lösningen (inte maratonlöpning men normala rörelser och så lite sängliggande som möjligt)! Man kan därför förklara för patienterna rör det sig i detta fall inte om ”sol, vind och vatten” men något lika elementärt, nämligen vätska, mat och rörelse för att undvika förstoppning.
Innan man skriver ut farmakologiska preparat mot förstoppning skall patienterna ges denna information. Dessutom gillar de denna typ av upplysning.
Slutligen en sak till: morfin! Inom akutsjukvården används morfin både vid akut smärta och inom palliativ vård, det vill säga till akutmottagningspatienter. Morfin minskar alltid tarmmotiliteten, och förstoppning kan nästan bli ett huvudproblem ibland. Profylax!
Kirurgiska eftertankar – Åke Andrén-Sandbergs blogg
- Du eller ni på akutmottagningen
- Flegmonös, gangrenös eller perforerad appendicit
- Empati på akutmottagningen
- Lokal och generell peritonit vid appendicit
- Konstiga ord
- Appendicitiska ledtrådar
- Registerstudier
- Vridna eller vredna tarmar
- Beröm och kritik
- Divertikulit
- Behöver man stödja chefen?
- Fler förstoppningstankar
- Beslutsstöd
- Förstoppning
- Mångfalldets förbannelse
- Gatroskopiindikationer
- Återkommande patienter
- Kräkning och feber utan adressat
- Lokaliserad eller generell buksmärta?
- Blodprovstagning på akutmottagningen
- Blod i avföringen
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Specialistsjuksköterskans rapport från Gastrodagarna 2022
Här delar Katarina Pihl Lesnovska, specialistsjuksköterska och Medicine Doktor inom Inflammatorisk tarmsjukdom med sig av sina erfarenheter från Svenska Gastrodagarna i Malmö 2022.
-
Kolorektalcancer (tjock- och ändtarmscancer)
Kolorektalcancer är en vanligt förekommande cancerform i Sverige, och i stora delar av världen, samt den tredje vanligaste orsaken till cancerdöd. Under de senaste decennierna har stora framgångar gjorts i diagnostik och behandling med minskad dödlighet.
-
3 oväntade levercancerpatienter
Det finns viktiga undantag att observera där den vårdsökande går ifrån den stereotypa bilden av patienten med levercancer.
-
Hepatocellulärt carcinom
I Sverige insjuknar cirka 400 till 500 personer årligen i hepatocellulärt carcinom, HCC. Det är en cancerform som vanligtvis är en följd av kronisk leversjukdom, särskilt virushepatit.
-
Nya läkemedel vid IBD väntar på godkännande
Nya behandlingsalternativ och vikten av multidisciplinära team för bästa möjliga vård för patienter som lever med inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD, var två av flera saker som stod högt på agendan under Gastrodagarna 2022 som hölls i Malmö.
-
IBS, Irritable Bowel Syndrome
-
Neuroendokrina tumörer (NET)
Neuroendokrina tumörer förekommer framförallt i mag-tarmkanalen och incidensen i Sverige är 400–500 nya fall årligen.