Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Gastroenterologi

Bråck


Uppdaterad den: 2023-01-26
Sakkunnig: Anna Nager, Specialist i allmänmedicin och docent vid Karolinska Institutet

Annons

Basfakta

Definition

  • Ett bråck, hernia, är en svaghet i den fibromuskulära kroppsväggen som inre strukturer kan passera ut genom.

Bråcktyper

  • Ljumskbråsk, 80 %:
    • Inguinalbråck
    • Man skiljer mellan direkta och indirekta ljumskbråck
  • Femoralbråck, 10 %
  • Navelbråck, 5 %
  • Abdominalbråck:
    • Navelbråck, 5 % – en öppning i linea alba, sluter sig spontant hos de flesta innan 3 års ålder
    • Ärrbråck eller incisionsbråck – fasciavävnaden har inte slutit sig
    • Richters hernia, epigastric hernia, spigelian hernia, lumbar hernia
    • Diastesis recti
    • Parastomal hernia

Förekomst

  • Ljumskbråck:
    • I regel hos män (>90 %)
    • Indirekta ljumskbråck:
      • Indirekta ljumskbråck är vanligast hos barn och ungdomar (prevalens cirka 1 %)
    • Direkta ljumskbråck:
      • Direkta ljumskbråck är den vanligaste typen av bråck, förekommer framförallt bland vuxna män1
      • Förekomsten av ljumskbråck hos vuxna ökar med åldern. I en prospektiv studie av män (≥45 år vid inklusion) var den 20-åriga kumulativa incidensen 14%2
  • Femoralbråck:
    • I regel hos kvinnor (4:1)
  • Navelbråck:
    • Medfött navelbråck drabbar 15–23 % av alla barn3

Etiologi och patogenes

Indirekta ljumskbråck

  • Ljumskbråck hos barn och unga beror på en svaghet i bukväggen i inguinalkanalen efter att testiklarna har vandrat ned.
  • Inguinalkanalen är ett ställe i bukväggen där gubernaculum testis och sädesledaren vandrar ned hos män, och det runda ligamentet hos kvinnor.
  • En peritoneal utbuktning (processus vaginalis) in i inguinalkanalen sluter sig i regel under barndomen.
  • Passage av innehåll genom en persisterande processus vaginalis leder till ett indirekt inguinalt bråck.
  • Man tror att nedvandring av testis leder till en större kanal och ökad risk för bråck.
  • Tillståndet är vanligare på höger sida eftersom höger testikel vandrar ned senare.
  • Inkarceration och strangulation är inte ovanligt.

Direkt ljumskbråck

  • Protrusion genom en försvagad bukvägg.
  • Ljumskbråck hos vuxna uppstår i regel som följd av tunga lyft eller vid tillstånd som ger ett högt intraabdominalt tryck.
  • Dessa bråck är förvärvade defekter som inte innefattar passage genom inguinalkanalen och de förekommer i huvudsak hos vuxna män, ökande förekomst med åldern:
    • Inkarceration och strangulation är sällsynt

Femoralbråck

  • Protrusion nedanför inguinalligamentet, alldeles intill de femorala blodkärlen i femoralkanalen.
  • Vanligare hos kvinnor, eftersom pelvis har en annan anatomisk uppbyggnad.
  • Inkarceration och strangulation är relativt vanligt.

Navelbråck

  • Navelbråck beror på en medfödd svaghet runt naveln och utlöses ofta av predisponerande faktorer.
  • Ofullständig utveckling eller svaghet i den fibromuskulära navelringen möjliggör herniering av bukinnehållet.
  • Bland vuxna med navelbråck har en stor del rectus diastas (delade magmuskler).4
  • Medfödd rektusdiastas försvinner vanligtvis spontant när barnet växer.
  • Inkarceration och strangulation hos barn med navelbråck är mycket sällsynt.
  • Navelbråck hos vuxna, i synnerhet hos kvinnor, utvecklas till följd av övervikt, graviditet och ascites:
    • Inkarceration och strangulation är vanligt

Predisponerande faktorer

Hos barn

  • Bristfällig mognad hos anatomiska strukturer predisponerar för bråckbildning, vilket visas genom en ökad förekomst av indirekta ljumskbråck och navelbråck hos prematura barn.
  • Ej nedvandrad testikel.
  • Familjär förekomst.
  • Urogenital felutveckling.

Hos vuxna

  • LUTS (prostatism)
  • Förstoppning
  • KOL
  • Graviditet
  • Övervikt och fetma verkar inte vara en riskfaktor, som man tidigare trott2
    • I denna studie var incidensen lägre hos patienter med övervikt och fetma jämfört med normal vikt

ICD-10

  • K40 Ljumskbråck (hernia inguinalis)
  • K41 Femoralbråck (hernia femoralis)
  • K42 Navelbråck (hernia umbilicalis)
  • K43 Främre bukväggsbråck (hernia ventralis)
  • K44 Diafragmabråck (hernia diaphragmatica)
  • K45 Andra bukbråck (aliae hernia abdominalis)
  • K46 Icke specificerat bukbråck (hernia abdominalis non specificata)

ICD-10 Primärvård

  • K40-P Ljumskbråck och femoralbråck
  • K42- Navelbråck
  • K44- Diafragmabråck
  • K46-P Bukbråck UNS

Diagnos

Diagnoskriterier

  • Typisk anamnes och kliniska fynd.

Anamnes

  • Resistens som blir synlig när patienten står, hostar eller pressar ut magen på annat sätt.
  • Kan ibland ge sveda och obehag en tid innan bråcket blir synligt.
  • Bråcket kan med tiden öka i omfång och ge ökande besvär.

Akut inklämt bråck

  • Kraftiga smärtor.
  • Bråcket kan inte reponeras.
  • Hos spädbarn kan irritabilitet vara det enda symtomet.
  • Illamående och uppkastningar kan vara åtföljande symtom, om patienten samtidigt har obstipation (delvis eller total).

Kliniska fynd

Ljumskbråck
  • Synlig resistens när patienten står eller hostar.
  • Femoralbråck kan vara svåra att skilja från ljumskbråck, men sitter nedanför inguinalligamentet.

Inkarceration och strangulation

  • Intensiv smärta, patienten kan bli toxisk.
  • Ett utbuktande och extremt ömt bråck som inte kan reponeras.
  • Obehandlad strangulation kan leda till perforation, abcessbildning, peritonit och septisk chock.
  • Ökad risk vid femoralbråck.

Andra undersökningar

  • Bilddiagnostik behövs sällan.
  • Om patienten har ljumsksmärta och man misstänker ljumskbråck trots att det inte finns några tydliga kliniska fynd kan ultraljud vara användbart i diagnostiken, eventuellt herniografi.
  • Ultraljud kan också vara användbart vid recidivhernia eller misstänkt hydrocele när diagnosen är osäker.

När remittera?

  • Bråck hos små barn och unga vuxna ska alltid opereras, med undantag för navelbråck.
  • Barn med kvarstående navelbråck rekommenderas operation i åldern 4–10 år.5
  • Vuxna med asymtomatiskt ljumskbråck behöver inte remitteras till kirurg eftersom det inte finns skäl till operation.
  • Femoralbråck kräver snabbare ingrepp eftersom risken för inklämning är betydligt högre än för ljumskbråck.6

Checklista vid remittering

Bråck

  • Syftet med remissen:
    • Bekräftande diagnostik? Kirurgi? Övrigt?
  • Anamnes:
    • Debut och varaktighet? Akut eller gradvis utveckling?
    • Lokalisering? Resistens/svullnad? Bara under belastning? Besvär/obehag?
    • Andra sjukdomar av betydelse? Regelbundna läkemedel?
    • Effekt av besvären på arbetsförmåga, livskvalitet?
  • Kliniska fynd:
    • Synlig resistens när patienten står upp eller hostar?

Behandling

Behandlingsmål

  • Eliminera risken för inkarceration hos barn och unga vuxna.

Allmänt om behandlingen

  • Indikation för operation av ljumskbråck (rapport 2011:07 från samarbetsprojektet Nationella medicinska indikationer):
    • Operationsindikation föreligger hos små barn och unga vuxna.
    • Hos män är det indicerat med operation av diagnostiserat ljumskbråck som bedömts ge inklämningsrisk eller ger symtom som påverkar det dagliga livet.7
    • Hos kvinnor är det indicerat med operation av diagnostiserat ljumskbråck, med eller utan symtom och oavsett lokalisation.7
  • Bråck hos äldre människor behöver sällan opereras, eftersom dessa bråck nästan aldrig blir inkarcererade och många gånger går upp igen efter en operation.
  • Laparoskopisk teknik rekommenderas:8-9
    • Ger kortare återhämtningstid, mindre smärta och färre recidiv än öppen kirurgi
  • Navelbråck:
    • Går oftast spontant tillbaka inom 1–3 år, bäst resultat vid operation i åldern 4–10 år5

Egenbehandling

  • Försiktighet med tungt kroppsarbete och tunga lyft, särskilt den första tiden efter operationen.
  • Bråckband kan förebygga vidare bråckutveckling.

Kirurgi

Generellt

  • Införandet av öppna och laparoskopiska nätplastiker har minskat recidivantalet avsevärt och ökad användning av lokalbedövning och dagkirurgi har minskat den postoperativa inläggningstiden betydligt.10
  • Nästan alla elektiva operationer av förstagångsljumskbråck kan utföras dagkirurgiskt under företrädesvis i full narkos.
  • Laparoskopisk eller öppen bråckkirurgi?:
    • Barn:
      • I Sverige är öppen kirurgi behandlingsmetod för barn
      • I en studie på barn fick man jämförbara resultat efter två år vid öppen kontra laparoskopisk teknik, men laparoskopi ledde till längre operationstid och mer postoperativ smärta11
    • Vuxna:
      • En metaanalys (2019) visar att recidivfrekvensen inte skiljer sig åt mellan laparoskopisk teknik och öppen kirurgi, men att laparoskopisk teknik medför mindre smärta, både akut och kronisk12
      • Internationella riktlinjer rekommenderar laparoskopisk teknik givet att operatören har erfarenhet av ingreppet, det ger färre postostoperativa och kroniska smärtor8
  • Smärta efter operation:13-14
    • Förekommer hos cirka 1/3 av de opererade
    • Dessutom har ett inte obetydligt antal (11 %) kvarstående smärta i ljumsken ett år efter operation av ljumskbråck
  • Bråckkirurgi har gradvis utvecklat sig till en högspecialiserad disciplin och utförs på flera ställen i världen på kliniker där man uteslutande koncentrerar sig på detta.

Laparoskopisk bråckplastik vid ljumskbråck

  • Metod:
    • Icke-absorberbart syntetiskt protesmaterial i form av ett nät (nätplastik, implantation av konstgjort material) eller en plugg
    • Lichtensteins plastik är den dominerande metoden
    • Möjliggör en tensionsfri förslutning av defekten i ljumskkanalen
    • En laparoskopisk operation är mer tekniskt komplicerad än en öppen operation
  • Effekter:
    • Ger färre recidiv jämfört med vanlig suturteknik15
    • Nätoperation kontra konventionell plastik:
      • Nätopererade patienter verkar ha mindre smärta den första veckan efter operation jämfört med patienter som opererats med konventionell plastik
      • Rehabiliteringsförloppet förefaller vara samma för båda grupper
  • Profylaktisk antibiotika?
    • Rutinmässig användning av profylaktisk antibiotika vid nätplastik har varit en omdiskuterad fråga. I en metaanalys fann man att kirurgisk sårinfektion uppstod hos 1,4 % i gruppen som fick profylaktisk antibiotika, jämfört med 2,9 % i gruppen som inte fick denna förbehandling16
    • I studien dras slutsatsen att antibiotikaprofylax vid nätplastik minskar sårinfektionsfrekvensen med ungefär 50 %

Återhämtning efter bråckplastik vid ljumskbråck

  • Patienterna uppmanas att återuppta normala aktiviteter och arbete så snart som möjligt.
  • Inga aktivitetsrestriktioner krävs, den fysiska aktivitetsnivån anpassas efter smärtgränsen.
  • Efter dagkirurgi med laparoskopi är patienten vanligtvis relativt smärtfri efter 3 dagar och kan återuppta normala aktiviteter efter 3–5 dagar.9,17

 

Laparoskopisk operation av ärrbråck18

  • Bukväggsbråck utgörs av främre bukväggsbråck och ljumskbråck, fördelat på cirka en tredjedel främre bukväggsbråck och två tredjedelar ljumskbråck. De vanligaste främre bukväggsbråcken är incisionala och umbilikala/paraumbilikala.
  • Bråck efter laparotomi är vanligt och vanligare efter vertikal än horisontell incision.
  • Laparoskopisk operation har fler teoretiska fördelar än öppen operation och används i ökande grad. Dessutom utvecklas hela tiden nya nät för intraperitonealt bruk. Dokumentationen för val av operationsmetod och nättyp är dock fortfarande sparsam.
  • Vid öppen operation bör man använda nät när diametern på bråckporten är större än 3 cm.19
  • Den laparoskopiska metoden förefaller ge kortare inläggningstid och färre komplikationer.20
Annons
Annons

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

  • De flesta ljumskbråck hos barn är manifesta i tremånadersåldern.
  • Ett inkarcererat bråck kan ge tarmnekros och peritonit.
  • Navelbråck försvinner spontant före ettårsåldern.

Komplikationer

  • Akut inklämt bråck:
    • Den kumulativa risken för inguinalbråck är inte högre än 2 % per år21
    • Den kumulativa risken för femoralbråck är betydligt högre: 40 %
  • Recidiv.

Prognos

  • Inkarceration:
    • Bråck hos små barn och unga kan bli inkarcererade.
    • Bråck som uppstår i vuxen eller hög ålder inkarcererar mer sällan
  • Kirurgiska komplikationer och recidiv är ovanliga22
  • Kroniska ljumsksmärtor efter ljumskbråcksoperation:
    • Upp till 5 % upplever detta och smärtan kan hämma livskvaliteten23

Recidiv efter operation

  • Nätplastik ger bäst resultat:
    • Laparoskopisk teknik med insättning av nät ger färre recidiv än öppen kirurgi utan insättning av nät24
    • Öppen teknik med insättning av nät ger färre recidiv än öppen kirurgi utan insättning av nät25
  • Navelbråck:5
    • En retrospektiv studie fann att recidivfrekvensen under 3 års uppföljning var 0,5 %
    • Lägst recidivfrekvens från operation vid 4–10 års ålder

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

Animationer

  • Ljumskbråck
  • Diafragmabråck

Källor

Annons
Annons

Annons
Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons