Subfrenisk abscess
Basfakta
Definition
- Abscess under diafragma, oftast på höger sida.1
- Den kan vara belägen längst bak eller längre fram i det subfreniska rummet.
- Vanligtvis en postoperativ komplikation.
Etiologi och patogenes
- En subfrenisk abscess kan uppstå som en komplikation till peritonit som har ursprung i perforerat ulkus, kolecystit eller appendicit.
- Tillsammans med bäckenabscesser är detta den vanligaste postoperativa abscessen.2
Predisponerande faktorer
- Gallvägskirurgi.
ICD-10
- K65 Peritonit
- K65.0 Akut peritonit
- T81 Komplikationer till kirurgiska och medicinska ingrepp som ej klassificeras annorstädes
- T81.4 Infektion efter kirurgiska och medicinska ingrepp som ej klassificeras annorstädes
ICD-10 Primärvård
- K65- Peritonit UNS
- T88-P Andra komplikationer och ogynnsamma effekter av kirurgiska åtgärder och medicinsk vård som ej klassificeras annorstädes
Diagnos
Diagnoskriterier
- Påvisning av abscess med ultraljud eller andra bilddiagnostiska metoder.
Differentialdiagnoser
- Andra intraabdominala abscesser.
Anamnes
- Oförklarlig feber av och till efter operation.
- Ofta finns inga lokala symtom.
- Det kan förekomma smärtor i nedre delen av bröstkorgen, eventuellt i axeln med förvärring av smärtan vid djup inandning.
- Ömhet vid nedre revbenen baktill eller på framsidan ses också.
Kliniska fynd
- Allmänpåverkan, feber och buksmärtor efter bukoperation.
- Det kan finnas ödem i huden över bröstkorgens baksida.
- Abscessen åtföljs ofta av pleuravätska och man hittar i så fall ofta dämpning basalt vid perkussion.
Kompletterande undersökningar i primärvården
- Vanligtvis inte aktuellt, klinisk bild leder till sjukhusinläggning.
- Eventuellt CRP och leukocyter som är förhöjda.
- Temperaturmätning, hög feber är vanligt.
Andra undersökningar
- En subfrenisk abscess påvisas bäst med ultraljud, alternativt CT eller MR.
- En röntgenöversikt av övre buken och bröstkorgen leder ofta till rätt diagnos utifrån pleuravätska, låg eller ingen rörlighet i diafragma samt en subdiafragmatisk luftfylld kavitet med vätska.
- Odling av var från dränerad abscess.
När remittera?
- Inläggning vid misstanke om tillståndet.
Behandling
Mål för behandlingen
- Dränera abscessen
Allmänt om behandlingen
- Små subfreniska abscesser kan försvinna utan behandling.
- Kirurgisk behandling är regel.
Läkemedelsbehandling
- Om nödvändigt kan antimikrobiella läkemedel utvärderas, förstahandsvalet är cefalosporin och metronidazol.
Annan behandling
Kirurgi
- Större abscesser (minst 5 cm i diameter) måste dräneras perkutant under ultraljudsvägledning.
- Öppen kirurgi kan i sällsynta fall bli nödvändig:
- Kirurgiskt dränage förbehålls fall där perkutant dränage inte ger tillräckligt bra resultat eller om det inte är möjligt att erhålla dränage med hjälp av ultraljud
Källor
Behandling med IV järn i högdosinfusion
Önskar du ge behandling med IV järn upp till 20 mg/kg vid ett infusionstillfälle utan krav på fosfatmätningar?
58-SE-11-2022
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Mikroskopisk kolit
En inflammatorisk tarmsjukdom som leder till kroniska, icke blodiga diarréer och indelas i två subgrupper: kollagen kolit och lymfocytär kolit.
-
Crohns sjukdom
Crohns sjukdom kan angripa hela magtarmkanalen, från munhålan till analkanalen. Detta är en viktig skillnad gentemot ulcerös colit som enbart angriper tjock- och ändtarm.
-
3 oväntade levercancerpatienter
Det finns viktiga undantag att observera där den vårdsökande går ifrån den stereotypa bilden av patienten med levercancer.
-
ASCO: största nyheterna om kolorektalcancer
Immunterapi överlägset standardbehandling hos cancerpatienter med MSI-high-mutation. Nya rekommendationer för preoperativ behandling vid avancerad rektalcancer. Det är några av nyheterna från världens största cancerkongress.