Nyheter i SVF tjock- och ändtarmscancer
I april publicerades förändringar i Standardiserat vårdförlopp (SVF) för tjock- och ändtarmscancer. Viktiga nyheter för allmänläkare är att åldersgränsen för ändrade avföringsvanor numera är 40 år istället för tidigare 50 år, samt att F-Hb ska tas vid ändring av annars stabila avföringsvanor.
I april publicerades förändringar i Standardiserat vårdförlopp (SVF) för tjock- och ändtarmscancer. Viktiga nyheter för allmänläkare är att åldersgränsen för ändrade avföringsvanor numera är 40 år istället för tidigare 50 år, samt att F-Hb ska tas vid ändring av annars stabila avföringsvanor.
Följande ska föranleda misstanke om kolorektalcancer: (1) blod i avföringen, (2) anemi och/eller (3) ändring av annars stabila avföringsvanor i >4 veckor utan annan förklaring hos patienter >40 år.
En stor svensk studie bland primärvårdspatienter som publicerades år 2020 visade att negativt F-Hb utan anemi indikerar låg risk för kolorektalcancer inom två år. I uppdaterat SVF för tjock- och ändtarmscancer ingår nu också F-Hb som en del i utredningen om patienten har ändring av annars stabila avföringsvanor.
Vid ändring av annars stabila avföringsvanor i >4 veckor utan annan förklaring hos patienter >40 år ska F-Hb tas inom 10 kalenderdagar från det att misstanke har väckts. Om F-Hb då är negativt och det inte finns andra tecken på kolorektalcancer som synlig blod i avföringen, järnbristanemi eller fynd som inger misstanke vid rekto-/proktoskopi räknas det inte som välgrundad misstanke för kolorektalcancer och patienten behöver inte remitteras för utredning enligt SVF. Notera också att ett isolerat positivt F-Hb utan andra uppgifter som talar för kolorektalcancer inte ska utredas via SVF.
Inflammationsfrihet är inte tillräckligt för god livskvalitet hos patienter med IBD
Ett otillräckligt uppmärksammat område enligt Stefan Lindgren, professor emeritus vid Lunds universitet och tidigare överläkare i gastroenterologi vid Skånes universitetssjukhus.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Nyheter och insikter om IBD från DDW 2023 - Mikael Lördal sammanfattar
Viktig forskning och nya upptäckter inom gastroenterologi presenterades på Digestive Disease Week (DDW) 2023 i Chicago. Här sammanfattar Mikael Lördal, överläkare inom gastroenterologi, sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus, s...
-
Gastrodagarna 2023: Framtidens behandlingar och utmaningar vid IBD
Fokus låg på precisionsmedicin, framtidens behandlingar och följsamhet vid inflammatorisk tarmsjukdom på årets Gastrodagar i Örebro. Specialistsjuksköterska och medicine doktor Katarina Pihl Lesnovska delar med sig av sina erfarenheter från kongressen.
-
Psykisk hälsa och IBD – se webbinariet
Den 19 maj på Världs IBD-dagen 2023 sändes ett webbinarium om inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och psykisk hälsa. Syftet med webbinariet var att belysa ämnet, bryta stigmatiseringen samt ge konkreta tips och råd gällande den psykiska hälsan. Här kan du se en inspeln...
-
Mikroskopisk kolit
En inflammatorisk tarmsjukdom som leder till kroniska, icke blodiga diarréer och indelas i två subgrupper: kollagen kolit och lymfocytär kolit.