Krav som framtidens vaccinationer ställer på sjukvården
Vi befinner oss i ett paradigmskifte inom vaccinteknologin, menar vaccinexperten Ingrid Uhnoo. Nya vaccin tillsammans med utökat vaccinationsprogram, ändrade ordinationer, vaccinationsmotstånd, fler med kroniska sjukdomar och ökad livslängd gör att nya indikationer för vaccin efterfrågas. Hur kommer framtidens vaccinationsprogram att se ut och vad innebär det för hälso- och sjukvården?
Världshälsoorganisationen WHO strävar efter att människor ska bli friskare och leva längre och då är vaccination betydande. År 2012 fanns över 570 vaccinkandidater under utveckling mot 110 humana patogener, enligt siffror från WHO. Nya framsteg inom till exempel genetiska modifikationsteknologier har redan lett till en ny uppsättning verktyg och nya plattformar för morgondagens vacciner.
– Vi befinner oss i ett paradigmskifte inom vaccinteknologin. Framtidens vacciner kräver nya grepp, till exempel finns behov av vacciner som är anpassade till olika ålders- och riskgrupper, säger Ingrid Uhnoo, överläkare och programchef vid Smittskyddsinstitutet.
Nya vaccinationsstrategier, enligt Ingrid Uhnoo:
- Prime-boost – olika vacciner för priming och boostring
- Nya administrationsvägar – mun, näsa, hud (vaccinplåster)
- Vaccination för gravida
- Vaccination för hela livet – anpassat till olika åldrar, regelbunden påfyllning hela livet för att upprätthålla immunitet i befolkningen.
I maj 2016 föreslog Folkhälsomyndigheten i ett underlag till regeringen ett särskilt vaccinationsprogram för riskgrupper. Något som myndigheten fortfarande inväntar svar på.
Vaccinationsprogram för äldre
En av riskgrupperna är äldre och där har redan i flera andra länder, till exempel i Storbritannien, infört ett särskilt vaccinationsprogram. I Storbritannien erbjuds alla från 65 år och uppåt kostnadsfri vaccination mot influensa, pneumokocker och bältros (herpes zoster).
Influensa- och pneumokockvaccination för äldre täcks enbart av Socialstyrelsens allmänna råd i Sverige. Men nu menar Folkhälsomyndigheten att vaccinen borde inkluderas i ett nationellt vaccinationsprogram för äldre. Även pensionärernas riksorganisation, PRO, menar att det är befogat.
– Vaccinationer mot influensa, pneumokocksjukdom och bältros är i hög grad motiverat. Det skulle ge tydliga effekter hos både vaccinerade med hög täckningsgrad, minskat lidande samt lägre kostnader, säger Christina Tallberg, ordförande för PRO.
Vidare är nya vaccin mot både influensa och bältros på väg, berättar Ingrid Uhnoo.
– Bland annat är ett växtbaserat vaccin mot influensa på gång och det verkar lovande. Vi väntar även på ett nytt vaccin mot herpes zoster som befinner sig i en fas tre effektstudie med fyra års uppföljning. Det senare har gett mycket god effekt och utreds nu av European Medicines Agency, EMA, säger Ingrid Uhnoo.
Förutom influensa och herpez zoster är RSV och Clostridium difficile sjukdomar som hon menar potentiellt kan ingå i ett framtida vaccinationsprogram för äldre.
Kräver fler resurser
Nya vaccin och utökat vaccinationsprogram, fler kroniskt sjuka, längre medellivslängd men också skepsism mot vaccin ställer flera krav på sjukvården.
– Det borde finnas fler mottagningar för vaccin och vaccinationsfrågor, säger Adam Roth, sakkunnig vaccin på Folkhälsomyndigheten.
Potentiella framtida programvaccinationer men många utmaningar:
- Sällsynta sjukdomar med epidemipotential, att utvärdera vaccin utan effektstudier.
- Regulatorisk process för snabbt godkännande utan att kompromissa med säkerhet
- Vacciner designade för specifika målgrupper
- Maternell vaccination för skydd mot allvarlig sjukdom hos nyfödda
- Vacciner med kort effektdaturering
- Vaccinverksamhet – låg vaccinationsväckning och misstänksamhet mot nya vaccin
-
Artros
Artros är vår vanligaste ledsjukdom och är enligt WHO bland de elva sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda. Vid artros föreligger smärta, funktionsnedsättning och strukturella ledförändringar.
-
Alzheimers sjukdom
Den vanligaste förekommande av demenssjukdomarna och hör till de primärdegenerativa sjukdomarna. Det som särskiljer Alzheimers sjukdom från övriga primärdegenerativa sjukdomar är att den initialt drabbar hippocampus och det episodiska närminnet.
-
Har Bengt förmaksflimmer?
Din patient beskriver sitt allmäntillstånd som bra förutom att han de senaste fyra månaderna har upplevt konditionsnedsättning och ökad andfåddhet. Undersökningen pekar på förmaksflimmer. Hur hjälper du Bengt på bästa sätt?
-
Vad ligger bakom svullnaden i Astrids vänsterben?
Pensionären Astrid, 77 år, söker till akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnade upp. Det stramar när hon går och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning.
-
Åtgärder för undernäring hos äldre bortprioriteras
Närmare var tredje person inom äldrevården lider av undernäring och en av de vanligaste orsakerna till detta är ät- och sväljsvårigheter, dysfagi. Dessvärre saknas det ofta nutritionsteam inom äldreomsorg vilket leder till att åtgärder bortprioriteras, menar Johanna Raxén, logoped på Danderyds sjukhus.
-
Långvarig smärta hos äldre
Långvarig smärta är kanske den vanligaste folksjukdomen och olika beräkningar visar att mellan 10 och 20 procent av befolkningen är drabbad. Hos de äldre är problemet ännu större.
-
Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi
Hos de som är friska och och får i sig vätska gör den rådande sommarvärmen ingen skada. Men vissa grupper är mer känsliga för höga temperaturer och experter går ut och varnar för vätskebrist. Personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är i farozonen.
-
Förebygga ohälsa hos äldre - insatser saknas
Precis som de allra yngsta har äldre personer över 65 år sämre immunförsvar och löper högre risk för att drabbas av komplikationer vid sjukdom. När ska ett nationellt vaccinationsprogram för riskgruppen äldre införas?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu