Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom
För att förbättra vården och omsorgen av demenssjuka krävs vidareutbildning för personalen, att de äldre får tillgång till dagverksamhet och trivsammare måltider, även de som bor kvar hemma. Det skriver Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna som uppdaterades hösten 2017.
Läs de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom här.
Enligt ny forskning lever idag cirka 130 000–150 000 personer med demenssjukdom i Sverige. En motsvarande siffra för antal nyinsjuknade saknas på grund av bristande forskning men uppskattningsvis handlar det om 20 000-25 000 personer per år.
Vårdinsatsernas fokus är enligt de nationella riktlinjerna att underlätta vardagen för den drabbade, liksom för de närstående, för att få en så god livskvalitet som möjligt. Sjukvården ska ges utifrån ett personcentrerat förhållningssätt som syftar till att ha en mer personlig omvårdnad och vårdmiljö. Det handlar även om att ta hänsyn till de olika problem och svårigheter som kan uppstå i samband med sjukdomen.
Socialstyrelsen rekommenderar bland annat utbildningsinsatser till vård och omsorgspersonal samt att alla med demens ska få tillgång till dagverksamhet och trivsammare måltider, även de som bor kvar hemma. Något som är av stor betydelse då antalet personer med demenssjukdom förväntas öka kraftigt efter 2020.
-
Prostatacancer
En cancerform som drabbar blåshalskörteln, prostata, och är den vanligaste maligna sjukdomen hos svenska män. Cirka 10000 nya fall diagnostiseras varje år och denna siffra har ökat kraftigt sedan 1960-talets början.
-
Hjärtinfarkt
Termen hjärtinfarkt skall användas när det finns belägg för myokardiell nekros orsakad av myokardiell ischemi. I Sverige uppgår antalet hjärtinfarkter till cirka 50 000 per år. Incidensen av hjärtinfarkt har dock under de senaste decennierna sjunkit för varje år.
-
Har Bengt förmaksflimmer?
Din patient beskriver sitt allmäntillstånd som bra förutom att han de senaste fyra månaderna har upplevt konditionsnedsättning och ökad andfåddhet. Undersökningen pekar på förmaksflimmer. Hur hjälper du Bengt på bästa sätt?
-
Vad ligger bakom svullnaden i Astrids vänsterben?
Pensionären Astrid, 77 år, söker till akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnade upp. Det stramar när hon går och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning.
-
Åtgärder för undernäring hos äldre bortprioriteras
Närmare var tredje person inom äldrevården lider av undernäring och en av de vanligaste orsakerna till detta är ät- och sväljsvårigheter, dysfagi. Dessvärre saknas det ofta nutritionsteam inom äldreomsorg vilket leder till att åtgärder bortprioriteras, menar Johanna Raxén, logoped på Danderyds sjukhus.
-
Långvarig smärta hos äldre
Långvarig smärta är kanske den vanligaste folksjukdomen och olika beräkningar visar att mellan 10 och 20 procent av befolkningen är drabbad. Hos de äldre är problemet ännu större.
-
Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi
Hos de som är friska och och får i sig vätska gör den rådande sommarvärmen ingen skada. Men vissa grupper är mer känsliga för höga temperaturer och experter går ut och varnar för vätskebrist. Personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är i farozonen.
-
Förebygga ohälsa hos äldre - insatser saknas
Precis som de allra yngsta har äldre personer över 65 år sämre immunförsvar och löper högre risk för att drabbas av komplikationer vid sjukdom. När ska ett nationellt vaccinationsprogram för riskgruppen äldre införas?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu