Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom
För att förbättra vården och omsorgen av demenssjuka krävs vidareutbildning för personalen, att de äldre får tillgång till dagverksamhet och trivsammare måltider, även de som bor kvar hemma. Det skriver Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna som uppdaterades hösten 2017.
Läs de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom här.
Enligt ny forskning lever idag cirka 130 000–150 000 personer med demenssjukdom i Sverige. En motsvarande siffra för antal nyinsjuknade saknas på grund av bristande forskning men uppskattningsvis handlar det om 20 000-25 000 personer per år.
Vårdinsatsernas fokus är enligt de nationella riktlinjerna att underlätta vardagen för den drabbade, liksom för de närstående, för att få en så god livskvalitet som möjligt. Sjukvården ska ges utifrån ett personcentrerat förhållningssätt som syftar till att ha en mer personlig omvårdnad och vårdmiljö. Det handlar även om att ta hänsyn till de olika problem och svårigheter som kan uppstå i samband med sjukdomen.
Socialstyrelsen rekommenderar bland annat utbildningsinsatser till vård och omsorgspersonal samt att alla med demens ska få tillgång till dagverksamhet och trivsammare måltider, även de som bor kvar hemma. Något som är av stor betydelse då antalet personer med demenssjukdom förväntas öka kraftigt efter 2020.
-
Artros
Artros är vår vanligaste ledsjukdom och är enligt WHO bland de elva sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda. Vid artros föreligger smärta, funktionsnedsättning och strukturella ledförändringar.
-
Lindrig kognitiv störning (MCI)
MCI definieras genom att tillståndet ger en märkbar sänkt kognitiv funktion inklusive minnesförsämring, med en försämring över tid som innebär en ökad risk för att utveckla demens.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Vanliga patientfrågor om förmaksflimmer
Kan du besvara de vanligaste frågorna om flimmer? Anders Englund, docent i kardiologi med specialisering inom elektrofysiologi, förbereder dig inför mötet med patienten.
-
Pneumokocksjukdom - här är riskgruppen där många saknar skydd
Region Norrbotten såg flera vinster i att vaccinera alla 65-plussare mot pneumokocker och valde att inte vänta på ett nationellt beslut - nu drygt två år senare konstaterar smittskyddsläkaren Anders Nystedt att efterfrågan på vaccin är stor.
-
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD)
Nästan alla med demens upplever BPSD under sjukdomsförloppet. BPSD som dominerar vid Alzheimers sjukdom är passivitet, depression och ångest.
-
Prostatacancer
En cancerform som drabbar blåshalskörteln, prostata, och är den vanligaste maligna sjukdomen hos svenska män. Över 10 000 nya fall diagnostiseras varje år.
-
Har Bengt förmaksflimmer?
Din patient beskriver sitt allmäntillstånd som bra förutom att han de senaste fyra månaderna har upplevt konditionsnedsättning och ökad andfåddhet. Undersökningen pekar på förmaksflimmer. Hur hjälper du Bengt på bästa sätt?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu