Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom
För att förbättra vården och omsorgen av demenssjuka krävs vidareutbildning för personalen, att de äldre får tillgång till dagverksamhet och trivsammare måltider, även de som bor kvar hemma. Det skriver Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna som uppdaterades hösten 2017.
Läs de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom här.
Enligt ny forskning lever idag cirka 130 000–150 000 personer med demenssjukdom i Sverige. En motsvarande siffra för antal nyinsjuknade saknas på grund av bristande forskning men uppskattningsvis handlar det om 20 000-25 000 personer per år.
Vårdinsatsernas fokus är enligt de nationella riktlinjerna att underlätta vardagen för den drabbade, liksom för de närstående, för att få en så god livskvalitet som möjligt. Sjukvården ska ges utifrån ett personcentrerat förhållningssätt som syftar till att ha en mer personlig omvårdnad och vårdmiljö. Det handlar även om att ta hänsyn till de olika problem och svårigheter som kan uppstå i samband med sjukdomen.
Socialstyrelsen rekommenderar bland annat utbildningsinsatser till vård och omsorgspersonal samt att alla med demens ska få tillgång till dagverksamhet och trivsammare måltider, även de som bor kvar hemma. Något som är av stor betydelse då antalet personer med demenssjukdom förväntas öka kraftigt efter 2020.
-
Prostatacancer
En cancerform som drabbar blåshalskörteln, prostata, och är den vanligaste maligna sjukdomen hos svenska män. Cirka 10000 nya fall diagnostiseras varje år och denna siffra har ökat kraftigt sedan 1960-talets början.
-
Hjärtinfarkt
Termen hjärtinfarkt skall användas när det finns belägg för myokardiell nekros orsakad av myokardiell ischemi. I Sverige uppgår antalet hjärtinfarkter till cirka 50 000 per år. Incidensen av hjärtinfarkt har dock under de senaste decennierna sjunkit för varje år.
-
Vad ligger bakom svullnaden i Astrids vänsterben?
Pensionären Astrid, 77 år, söker till akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnade upp. Det stramar när hon går och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning.
-
Pneumoni: Därför drabbas äldre av höga vaccinkostnader
Förekomsten av pneumoni är tydligt åldersrelaterad och risken för allvarlig sjukdom och komplikationer ökar med stigande ålder. Idag täcks pneumokockvaccination bara av Folkhälsomyndighetens icke-bindande rekommendation. Något som gör att antalet vaccinerade skiljer sig stort runt om i landet.
-
Unika data om långvarig smärta hos äldre
Att smärtpatienter utgör en stor del av professionens vardag kan utläsas av svaren i NetdoktorPro:s avslutade läkarutbildning om långvarig smärta hos äldre. Över 20 procent av deltagande läkare uppgav att de näst intill träffar en smärtpatient om dagen.
-
Långvarig smärta hos äldre
Långvarig smärta är kanske den vanligaste folksjukdomen och olika beräkningar visar att mellan 10 och 20 procent av befolkningen är drabbad. Hos de äldre är problemet ännu större.
-
Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi
Hos de som är friska och och får i sig vätska gör den rådande sommarvärmen ingen skada. Men vissa grupper är mer känsliga för höga temperaturer och experter går ut och varnar för vätskebrist. Personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är i farozonen.
-
Förebygga ohälsa hos äldre - insatser saknas
Precis som de allra yngsta har äldre personer över 65 år sämre immunförsvar och löper högre risk för att drabbas av komplikationer vid sjukdom. När ska ett nationellt vaccinationsprogram för riskgruppen äldre införas?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu