ESMO 2022: Höjdpunkter om ovarialcancer
Långtidsdata visar på god effekt av PARP-I vid behandling av HRP+ ovarialcancer. De största nyheterna inom gynekologisk onkologi på årets ESMO var utan tvekan presentationen av överlevnadsdata från SOLO1/GOG-3004 samt PAOLA-1/Engot-ov25 som båda gav stöd åt underhållsbehandling med inhibitorer av poly(ADP-ribos) polymeras (PARP-I) vid BRCA-muterad/HRD+ ovarialcancer.
Detta understryker återigen vikten av att testa för homolog rekombinationsdefekt (HRD), skriver Magnus Frödin Bolling som bevakade ESMO 2022.
SOLO1/GOG-3004 är en dubbelblindad, randomiserad fas III studie initierad 2015 där man utvärderat underhållsbehandling i upp till 2 år med olaparib (n=260) vs placebo (n = 131) hos patienter med BRCA1/2-muterad ovarialcancer som svarat på platinumbaserad kemoterapi.
Kliniskt meningsfulla data om PARP-I behandling
Vid årets ESMO-presentation visades nu OS-data med 7-års uppföljningstid, vilket är den hittills längsta uppföljningen av konsoliderande PARP-I behandling. Mediandurationen av behandlingen var 24,6 månader i olaparibarmen och 13,9 månader för placebo, med en median follow-up om 88,9 respektive 87,4 månader. HR för OS var 0,55 (95% CI, 0,40 – 0,76; p = .0004, (p <.0001 krävdes för statistisk signifikans)). Vid 7 års cut off var 67,0% i olaparibarmen vid liv, jämfört med 46,5% i placeboarmen. 45,3% respektive 20,6% var vid liv och hade inte erhållit recidivbehandling (Kaplan-Meier estimat).
“Dessa data är i högsta grad kliniskt meningsfulla”kommenterade Prof. Jonathan Ledermann, UCL Cancer Institute, London, UK. ” PFS data har tidigare rapporterats efter 5 års uppföljning (Lancet Oncol. 2021;22e539) och nu vid 7 år kan vi se en klar skillnad i OS. Med endast en handfull patienter som startar en ny linjes behandling mellan 5 och 7 år, är det ökad evidens för att patienterna verkligen gagnas av behandlingen, men ytterligare follow-up är nödvändig för att bekräfta detta”.
Under det senaste decenniet har det blivit allt mer uppenbart att PARP-I inte bara är aktiva mot tumörer som har en mutation i BRCA1/2 utan även i de som har en defekt homolog rekombination av DNA. Tidiga arbeten visar på effekt i recidivsituationen vilket gav ett välkommet tillskott i behandlingsarsenalen, medan senare studier har fokuserat på första linjens behandling vilket nu även inkluderar patienter som saknar BRCA-mutation men har en defekt homolog rekombination av DNA.
Enkätundersökning om patientlagen
Patientlagens syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning. I denna enkät vill vi få en bättre bild av hur ni arbetar med patientlagen på din arbetsplats.
”PARP-I som konsoliderande behandling har inneburit en tydlig PFS-vinst, men det är ännu oklart om detta även kommer att medföra en OS-vinst med längre follow-up” sammanfattade prof. Ledermann.
Tillägg av PARP-I ger kliniskt meningsfull överlandsvinst
Slutgiltiga OS-data presenterades från en annan fas III studie, PAOLA-1/ENGOT-ov25, där man jämfört olaparib + bevacizumab vs bevacizumab ensamt som underhållsbehandling till patienter som svarat på platinumbaserad kemoterapi + bevacizumab. För ITT-populationen som fick olaparib + bevacizumab var median-OS 56,5 månader och för endast bevacizumab 51,6 månader (HR 0,92; 95% CI 0,76 - 1,12; p = 0,4118).
I en subgruppsanalys där man stratifierade för BRCA/HRD status fann man i HRD+ gruppen (HRD+ eller BRCAm) en median-OS på 75,2 månader för olaparib + bevacizumab vs 57,3 månader för endast bevacizumab; HR 0,62(95% CI 0,45 - 0,85).
HRD+ utan BRCA-mutation: 54,7 vs 44,2 månader. HR 0,71; 95% CI 0,45 – 1,13. Ingen OS-vinst kunde ses för HRD-negativa.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att tillägg av PARP-I ger en kliniskt meningsfull överlevnadsvinst hos HRP+ patienter oberoende av BRCA-status.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
-
Första besluten om nationell högspecialiserad vård
Nu har Socialstyrelsen klubbat igenom vilken specialistvård som ska centraliseras i Sverige. Det handlar om viss vård vid endometrios och trofoblastsjukdom, samt en avancerad form av kejsarsnitt. Exakt var i landet vården kommer placeras är ännu inte bestämt.
-
Linn, 35, väljer sterilisering framför andra preventivmetoder
Depression, minskad sexlust, viktuppgång och trötthet är några av de symtom som Linn Björkstrand fått av preventivmedel hon testat sedan tonåren. Nu väntar hon på sterilisering, en åtgärd hon velat göra sedan sex år tillbaka. – Jag känner att jag experimenterat färdigt ...
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Icke-hormonella preventivmetoder
Det är inte ovanligt att kvinnor upplever negativ humörpåverkan med depressiva symtom vid användning av kombinerad hormonell antikonception. Därför är det viktigt att beakta behovet av icke-hormonell antikonception.
-
Nattliga uppvaknanden - Har din patient nokturi?
Din patient är en pensionär som väger 90 kg och klagar på nattliga uppvaknanden, då han även tömmer blåsan. Hans dygnsdiures är 3,5 liter varav den nattliga urinproduktionen är 1,0 liter. Vad bör du främst fokusera din utredning på?