Intrahepatisk kolestas under graviditet, ICP
Bakgrund
- Intrahepatisk kolestas/cholestas under graviditet, graviditetskolestas, graviditetshepatos, ICP:
- Ett tillstånd som kännetecknas av reversibel kolestas med klåda under den andra eller tredje trimestern
Epidemiologi
- Förekommer i cirka 1,5 % av alla graviditeter.
Etiologi och patogenes
- Genetiska och hormonella faktorer samt miljöfaktorer kan spela en roll vid genesen av tillståndet.
ICD-10
- O26.6 Leverrubbningar under graviditet, förlossning och barnsängstid
Anamnes
- Klåda är huvudsymtomet:
- Utvecklas vanligen under tredje trimestern (vecka 30–33) men kan debutera tidigare
- Klådan kan vara svår och är värst under natten
- Handflator och fotsulor är mest drabbade av klådan, men senare kan klådan bli generaliserad
- Ikterus förekommer.
- Sekundära symtom:
- Trötthet
- Depressiva känslor
Övriga frågor – differentialdiagnos
- Hereditet för ICP?
- Atopi?
- Tidigare gallstenssjukdom eller anamnes som talar för gallstenssjukdom? Risk för hepatit?
- Läkemedel?
Enkätundersökning om patientlagen
Patientlagens syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning. I denna enkät vill vi få en bättre bild av hur ni arbetar med patientlagen på din arbetsplats.
Kliniska fynd
- Exkoriationer och andra hudförändringar till följd av rivning kan finnas.
- Ikterus förekommer i enstaka fall.
Utredning av intrahepatisk kolestas under graviditet
- Diagnosen ställs med hjälp av mätning av gallsyror i blodet:
- Normalt <10 µmol/L (fasteprov, beroende på laboratorium), normala värden utesluter ICP
- ALAT kan vara förhöjt.
- Bilirubin kan vara förhöjt, kraftig höjning är dock ovanligt.
- Hepatitserologi vid svårare sjukdom.
Differentialdiagnoser
- Klåda utan utslag:
- Gallstenssjukdom
- Läkemedelsorsakade leverskador (kan ge utslag)
- Hepatit C
- Gallvägssjukdom såsom primär biliär kolangit och primär skleroserande kolangit
- Klåda med utslag:
- Urtikaria
- Eksem
- PEP (Polymorfic eruption of pregnancy, tidigare kallad PUPP)
- Graviditetspemfigoid
- Psoriasis
Behandling av intrahepatisk kolestas under graviditet, ICP
- Det saknas gedigen evidens för behandling av ICP.
- Mot klådan kan kylbalsam eller antihistamin, till exempel prometazin, ges.
Vanligen ges behandling med ursodeoxicholsyra vid höga gallsyrenivåer (>30–40 μmol/L). - Kolestyramin kan prövas.
- Andra behandlingsalternativ är dexamethason (för att påskynda lungutvecklingen hos fostret), S-Adenosyl-L-methionin eller rifampicin.
- Behandling med vitamin K vid lågt PK-INR.
- Induktion av födseln:
- Ofta induceras förlossningen hos svårare fall av ICP (>40 μmol/L), men evidensen för en gynnsam effekt är svag
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Komplikationer
- Moder:
- Ökad risk för post-partumblödning vid vitamin K-brist
- Nedsatt livskvalitet
- Ökad risk för leversjukdom senare i livet, bland annat gallstenssjukdom, hepatit C och levercirros
- Foster:
- Ökad risk för prematuritet
- Mekoniumavgång
- Asfyxi före eller efter förlossningen
- Ökad risk för intrauterin fosterdöd vid svårare sjukdom (gallsyror >40 μmol/L)
Prognos
- ICP är ett godartat tillstånd för modern men hos barnet kan det leda till komplikationer.
- Risken för barnet är minimal vid mild sjukdom. Det är inte klarlagt om behandling medför bättre resultat för fostret.
Källor
- SBU. Kartläggning av metoder för diagnostik och behandling av graviditetskomplikationen intrahepatisk cholestas. Publicerad 2021-02-02.
- Svensk Gastroenterologisk Förenings arbetsgrupp. Utredning av patologiska leverprover, bakgrundsdokumentation. 2019.
- Svensk Gastroenterologisk Förening. Leversjukdom under graviditet – graviditet vid leversjukdom, 2013 (Hämtad 2021-04-07).
-
ESMO 2022: Höjdpunkter om ovarialcancer
Långtidsdata visar på god effekt av PARP-I vid behandling av HRP+ ovarialcancer. De största nyheterna inom gynekologisk onkologi på årets ESMO var utan tvekan presentationen av överlevnadsdata från SOLO1/GOG-3004 samt PAOLA-1/Engot-ov25 som båda gav stöd åt underhållsbe...
-
Större tilltro till p-piller än mobilapplikation bland vårdpersonal
Under de senaste åren har kvinnor fått allt fler hormonfria preventivmetoder att välja mellan. Ändå ser sjukvårdspersonal kombinerade p-piller som en generellt sett säkrare metod än till exempel naturlig familjeplanering, det visar svarsresultaten av NetdoktorPro:s fort...
-
Hormonfria preventivmetoder – för vem?
Det råder en allmän skepsism mot att använda hormonbaserade preventivmedel. Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och reproduktionsmedicin vid Karolinska Institutet, anser att det är bra att det idag finns alternativ till p-piller och att sjukvården bör informera om samtliga preventivmetoder. Samtidigt är det vissa saker man bör ha i åtanke på patientmötet.
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Fick fel behandling – nu varnar hon andra med nokturi
Krävs medicinsk kunskap för att patienten ska få rätt hjälp för sin nokturi? Så var fallet för pensionären Titti, som tidigare arbetet som sjuksköterska. Nu berättar hon om sin upplevelse och överläkaren Aino Fianu Johansson ger sin syn på det hela.