Uterussarkom
Basfakta
Definition
- Malign tumör som utgår från mesenkymal vävnad i uterus, antingen från endometriestroma eller från myometrium.1
- Delas in i rena (malign vävnad kommer från mesenkymet) eller blandade tumörer (både mesenkym och malign epitelvävnad föreligger).
- Kan också delas in i homologa (innehåller malign vävnad, som finns normalt i uterus) och heterologa (innehåller malign vävnad, som inte normalt finns i uterus, till exempel ben och brosk).
- De flesta rena uterina sarkom är leiomyosarkom och endometriestromasarkom (båda homologa).2
Förekomst3
- Uterussarkom är sällsynt med cirka 0,6–1,7 fall per 100 000 invånare och år.
- Medianåldern vid diagnos av uterussarkom är cirka 56 år.
- Leiomyosarkom vanligast och utgör drygt 60 %. Andra uterussarkom är adenosarkom och endometriestromasarkom.
Etiologi och patogenes
Icke-epiteliala tumörer
- Endometriala stromala tumörer:4
- Kan vara antingen benigna (stromal nodules)
- Eller maligna (endolymfatisk stromal myos)
- Är låggradiga, väl differentierade tumörer
- Infiltrerar myometriet och spridning till lymfkärlen är vanligt
- Odifferentierat endometriellt sarkom:4
- Aggressiva tumörer som saknar specifik differentiering
- Kan bli stora tumörer
- Leiomyosarkom:
- Känns igen genom framträdande cellulär atypi, rikligt med mitoser och områden med tumörcellnekros (Standford-kriterierna)1
- Ofta stora tumörer
- Är inte relaterat till leiomyom
Blandade epiteliala och icke epiteliala tumörer
- Adenosarkom:
- Är en sällsynt tumör
- Visar sig som polypösa massor
- Har en låg malign potential och god prognos5
Spridning
- Spridning kan ske intraabdominellt, lymfatiskt och hematogent.6
- Hematogen spridning kan uppträda tidigt och sker oftast till lungorna.
Predisponerande faktorer
- Tumörerna är så sällsynta att det inte finns bra epidemiologiska data.1
ICD-10
- C54 Malign tumör i livmoderkroppen
- C54.1 Malign tumör i endometrium
- C54.2 Malign tumör i myometrium
- C54.9 Icke specificerad lokalisation av malign tumör i corpus uteri
ICD-10 Primärvård
- C55-P Malign tumör i livmodern
Diagnos
Diagnoskriterier
- Diagnosen bygger i huvudsak på histologi.
Differentialdiagnoser
- Endometriecancer
- Myoma uteri
Anamnes1
- Typiska symtom är vaginalblödning, tryck och obehag i bäckenet, förstorad livmoder (särskilt efter menopaus) eller uppblåst buk.
- Symtomen är svåra att skilja från andra gynekologiska besvär, exempelvis myom som är vanligt bland kvinnor >50 år.
Kliniska fynd
- Blödning och flytning hos postmenopausala kvinnor.
- Uterus är ofta förstorad.
- Eventuellt palpabel resistens i bäckenet.
- Uterussarkom är i hälften av fallen ett överraskningsfynd efter operation av förmodat myom:
- Incidensen av leiomyosarkom hos patienter i åldern 40–60 år som opererats för myom är cirka 1%
Välgrundad misstanke
Välgrundad misstanke om buksarkom inklusive gynekologiska sarkom enligt Nationellt vårdprogram
- Palpabel knöl i buken ska föranleda misstanke:
- Vid misstanke ska patienten remitteras till en DT eller MRT (filterfunktion).
-
Välgrundad misstanke – kriterier för start av utredning enligt standardiserat vårdförlopp, föreligger vid fynd som ger misstanke om intraabdominella, retroperitoneala sarkom eller gynekologiskt sarkom vid:
- Bilddiagnostik eller endoskopi
- Vävnadsbunden diagnostik (histopatologi eller cytologi)
Standardiserat vårdförlopp för buksarkom inklusive gynekologiska sarkom, RCC (hämtad 2021-08-12)
Andra undersökningar
- Vid misstanke om uterussarkom rekommenderas utredning med transvaginalt/transabdominellt ultraljud eller MRT.
- Vid välgrundad misstanke om sarkom remitteras patienten enligt standardiserat vårdförlopp till ett regionalt eller nationellt sarkomcentrum där fortsatt utredning görs för att fastställa:3
- Sarkomdiagnosen (eftergranskning av PAD/cytologi och bilddiagnostik)
- Gradering (differentieringsgrad)
- Stadium (omfattning, tumörutbredning)
- Patientens hälsotillstånd och förutsättningar för behandling
När remittera?
- Vid misstanke om tumör, se Välgrundad misstanke ovan.
- Utredning och behandling kräver specialistkompetens och hanteringen av sarkom har centraliserats.2
- Den som remitterar till utredning vid välgrundad misstanke ska informera patienten om:
- Att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
- Vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
- Att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
- Att sjukvården ofta ringer från dolt nummer
- Informationen ska ges vid ett fysiskt möte om man inte kommit överens om annat. Patientinformation på olika språk om utredning av misstanke om cancer.
- Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen.
Checklista vid remittering
Behandling
Behandlingsmål
- Tillfrisknande.
- Palliativ vård.
Behandlingen i korthet
- Kirurgi är den primära behandlingen.6
- För övrig behandling är evidensläget inte lika starkt och organisationen kring behandlingen varierar i landet.3
- Behandlingen bör ges av onkolog med erfarenhet av och kompetens inom området sarkom.3
- För mer detaljerad beskrivning av behandling hänvisas till Nationellt vårdprogram buksarkom - intraabdominella, retroperitoneala och gynekologiska mjukdelssarkom.3
Förlopp, komplikationer och prognos
Prognos
- Sarkom är mer aggressiva och har sämre prognos än andra maligna uterina tumörer.
- Den sjukdomsspecifika femårsöverlevnaden var i en studie 66 % för leiomyosarkom, men varierar beroende på stadium.7
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
- Sarkom i livmodern
- Livmodercancer
- Smärtor och smärtbehandling
- Ordlista för underlivscancer hos kvinnor
- För dig som äter lite, kostråd
- Information om borttagning av livmodern
Lindrande behandling vid långt framskriden cancersjukdom
- Palliativa läkemedel
- Illamående och kräkningar
- Förstoppning
- Muntorrhet
- Andningsbesvär
- Avmagring
- Depression
- Delirium
Animationer
- Borttagning av livmodern
Patientföreningar
- Gynsam – Gyncancerföreningarnas Nationella Samarbetsorganisation
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Källor
-
ESMO 2022: Höjdpunkter om ovarialcancer
Långtidsdata visar på god effekt av PARP-I vid behandling av HRP+ ovarialcancer. De största nyheterna inom gynekologisk onkologi på årets ESMO var utan tvekan presentationen av överlevnadsdata från SOLO1/GOG-3004 samt PAOLA-1/Engot-ov25 som båda gav stöd åt underhållsbe...
-
Större tilltro till p-piller än mobilapplikation bland vårdpersonal
Under de senaste åren har kvinnor fått allt fler hormonfria preventivmetoder att välja mellan. Ändå ser sjukvårdspersonal kombinerade p-piller som en generellt sett säkrare metod än till exempel naturlig familjeplanering, det visar svarsresultaten av NetdoktorPro:s fort...
-
Hormonfria preventivmetoder – för vem?
Det råder en allmän skepsism mot att använda hormonbaserade preventivmedel. Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och reproduktionsmedicin vid Karolinska Institutet, anser att det är bra att det idag finns alternativ till p-piller och att sjukvården bör informera om samtliga preventivmetoder. Samtidigt är det vissa saker man bör ha i åtanke på patientmötet.
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Fick fel behandling – nu varnar hon andra med nokturi
Krävs medicinsk kunskap för att patienten ska få rätt hjälp för sin nokturi? Så var fallet för pensionären Titti, som tidigare arbetet som sjuksköterska. Nu berättar hon om sin upplevelse och överläkaren Aino Fianu Johansson ger sin syn på det hela.