Fetmakirurgi minskar risk för missbildningar hos barnet

Sedan 1980-talet har det funnits misstankar om att fetmakirurgi av mamman ökar risken för missbildningar hos barnet. Tidigare studier har visat att fetmakirurgi kan öka risken för brist på olika näringsämnen, till exempel järn och folsyra, som är viktiga för fostrets utveckling.

Nu visar en ny studie från Örebro universitet och Karolinska institutet att fetmakirurgi av mamman snarare ger bättre chanser till god hälsa hos barnet. Fördelarna efter en fetmaoperation, viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll, kan minska risken för medfödda missbildningar hos det nyfödda barnet.

– Det här är ny kunskap. Det är också många inom vården och patientgruppen som idag inte känner till att fetma är en riskfaktor för missbildning, säger Ingmar Näslund, docent och forskare vid Örebro universitet, i ett uttalande.

Läs även: Linn, 35, väljer sterilisering framför andra preventivmetoder

Omkring 30 procent lägre risk

Resultaten visade att risken var omkring 30 procent lägre bland barn till fetmaopererade mammor, jämfört med barn till mammor med fetma. Risken för medfödda missbildningar var lika stor hos kvinnor som genomgått en fetmaoperation som hos normalviktiga kvinnor, 3,4 procent. Kvinnorna med fetma var risken för allvarliga missbildningar 4,9 procent.

– Den här studien visar att viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll hos mamman faktiskt kan leda till lägre missbildningsrisk hos barnet. Den borde också dämpa farhågor om att fetmakirurgi skulle öka risken för missbildningar vid framtida graviditet, given att man som opererad tar sina rekommenderade kosttillskott, säger Martin Neovius, professor och forskare vid institutionen för medicin i Solna, i ett uttalande.

Fortbildning: Följ patientfallet om Petra – vilken preventivmetod passar henne?

Gick ner 40 kg

Forskarna studerade data från 33 000 barn födda i Sverige mellan 2007 och 2014. För att jämföra delade de upp barnen i två grupper. I den ena gruppen fanns 2 921 barn till mammor som genomgått fetmaoperationen gastric bypass. I den andra gruppen fanns 33 573 barn till mammor som hade samma grad av fetma och diabetesförekomst som de fetmaopererade mammorna hade före behandlingen.

I genomsnitt tappade de opererade kvinnorna 40 kilo och vägde omkring 82 kilo vid sitt första besök hos mödrahälsovården. Av dessa minskade även andelen som tod diabetesmedicin, från 9,7 procent till 1,5 procent.

– Även om fetmakirurgi har många positiva effekter på graviditet så bör opererade kvinnor få särskild omsorg från mödrahälsovården, inklusive extra ultraljud för att kontrollera fostertillväxt och detaljerade kostråd som inbegriper kontroll av intag av kosttillskott som är nödvändiga efter fetmakirurgi. Mödrahälsovården bör också kunna kontrollera näringsbrister utöver järn, som exempelvis folsyra, kalcium, och vitamin B12, säger Olof Stephansson, förlossningsläkare och forskare vid institutionen för medicin i Solna, i ett uttalande.

Unde de senaste åren har fetmakirurgi ökat kraftigt och idag står fetmaopererade kvinnor för cirka 1,5 procent av alla förlossningar i Sverige. Resultaten har publicerats i tidskriften JAMA.

Läs även: Medicinsk översikt om endometrios