Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Artikel | Hud/Venereologi

Dermatologen: “Målet med behandling av atopisk dermatit bör vara minimal sjukdomsaktivitet”

Oavsett grad av atopisk dermatit ska målet med behandlingen för varje patient vara minimal sjukdomsaktivitet. Det menar Maria Bradley, professor i dermatologi och venereologi vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Trots att behandlingsarsenalen vid atopisk dermatit ökat de senaste sju åren visar nordisk statistik att patientgruppen är underbehandlad.


Almirall

Hela 88 procent av de patienter som har måttlig till svår atopisk dermatit (AD) får endast topikal/kräm behandling. Många av dessa patienter upplever att deras sjukdom ofta blossar upp trots sin behandling och det får stora konsekvenser för livskvaliteten.²

– Topikal behandling är inte alltid tillräckligt för patienter med måttlig till svår atopisk dermatit. Det är därför viktigt att dessa patienter remitteras till en dermatolog som kan utvärdera behandlingen och vid behov kombinera topikal behandling med systembehandling för att uppnå långsiktig kontroll av sjukdomen, säger Maria Bradley. 

Vikten av behandlingsmål vid atopisk dermatit

Förekomsten av atopisk dermatit (AD) är hög i de nordiska länderna. Det är den vanligaste inflammatoriska hudsjukdomen och drabbar cirka 20% av barnen och upp till 10% av vuxna.³ För många är det en mild sjukdom, men för andra patienter är den allvarligare och har en betydande negativ effekt på deras livskvalitet. 

Att bli av med klådan och kontroll av sjukdomen med minimal sjukdomsaktivitet har patienter rapporterat in som viktigast enligt patientrapporterade data.⁴

– Vi vill ju det som patienterna vill, snabb effekt på klådan och minimal sjukdomsaktivitet. Det som mest försämrar livskvaliteten hos patienterna är ofta just klådan, att man inte sover på nätterna, och under skov har svårt att klara dagliga aktiviteter som arbete och skola. Många beskriver och dom vaknar med blodiga lakan. Vi kan inte garantera hundra procents symtomfrihet eller bot då det kan vara är kronisk hudsjukdom, men vi kan försöka uppnå minimal sjukdomsaktivitet och förbättrad livskvalitet för dessa patienter, mycket tack vare nya behandlingar, säger Maria Bradley.

Flera studier pekar på vikten av “treat-to-target”, vilket innebär att det ska finnas ett behandlingsmål samt en tidsram för målet vid insättandet av ett nytt läkemedel. Om behandlingsmålet inte uppnås i tid ska behandlingen anpassas eller ändras.

En internationell konsensusrapport föreslår att "'Treat-to-target' bör innebära att en behandling bör uppnå en förbättring av patientens egen Global Assessment of Disease Activity (PtGA) på minst 1 poäng (där 0 är ingen sjukdomsaktivitet och 4 är maximal sjukdomsaktivitet) efter 3 månader och en minskning till högst 2 poäng efter 6 månader. Dessutom ska minst 1 specifikt mål för välkända utfallsmått för AD uppnås , t.ex. EASI-skalan, som speglar sjukdomsutbredningen och är den mest använda internationellt. ⁵

Läkemedelsverkets nya rekommendationer

Tidig identifiering av riskfaktorer, undvika triggers, betoning på patientutbildningar, och om inte adekvat topikal behandling är tillräcklig, insättning av systemiska läkemedel, ingår i Läkemedelverkets nya rekommendationer. ⁶

Målet med behandling av atopisk dermatit måste vara minimal sjukdomsaktivitet

– Vi har en jättefin ”behandlingstrappa” att följa och det är fantastiskt att vi har så många nya verktyg i vår verktygslåda för att kunna hjälpa patienterna. Behandlingstrappan i sig är egentligen inte något nytt, så har vi alltid gjort i praktiken, men skillnaden idag är att vi har mer att välja på med de systemiska behandlingarna. Förhoppningen idag är att patienterna inte ska behöva stå och stampa på samma trappsteg alltför länge, utan att de faktiskt går vidare i trappan lite tidigare än vad de gjort förut. Idag har vi ju mycket mer att erbjuda jämfört med innan, säger Maria Bradley.

Bland interleukinhämmarna har vi nu tre målinriktade biologiska behandlingar godkända för behandling av atopiskt eksem i Europa: lebrikizumab (IL-13-hämmare), dupilumab (IL-4/IL-13-hämmare) och tralokinumab (IL-13-hämmare). Den senaste är lebrikizumab, som nyligen har blivit tillgänglig i Norge och Danmark, och förväntas snart vara tillgänglig med pris och subvention för svenska patienter och deras dermatologer. I takt med att erfarenheten av de nya behandlingarna ökar, är det möjligt att fler patienter kan dra nytta av de målinriktade terapierna. Det ges som injektioner. Det finns också nya målinriktade små molekyler (så kallade JAK-hämmare) som ges i tablettform. För närvarande finns det tre olika att tillgå i Sverige; upadacitinb, abrocitinib och baracitinib. Det är också många nya behandlingar på gång både topikala och systembehandlingar.

I rekommendationerna från Läkemedelsverket finns inga definierade behandlingsmål vid avancerad systemisk behandling av atopiskt eksem, däremot finns specifika behandlingsmål när det gäller kontroll av blossande eksem, underhållsbehandling, intermittent behandling vid infektioner och allergier samt patientutbildning för ökad livskvalitet.

Maria Bradley förklarar att det är viktigt att patienterna identifierar triggerfaktorer, att de förstår att atopiskt eksem kan vara en sjukdom som man har under en längre tid och som kan gå i skov, och att man som patient kan gå upp men även ner i behandlingstrappan.

–Det kan finnas perioder då patienter blir jättedåliga och kanske behöver någon systembehandling men andra perioder kanske det räcker med topikal underhållsbehandling. Vid val av behandling för optimal omvårdnads- och behandlingseffekt är det viktigt att det sker genom en dialog mellan patienten och läkaren och i det enskilda fallet ta reda på hur stor påverkan sjukdomen har på deras liv, arbete, studier, sömn, relationer, det allmänna måendet, vilka andra sjukdomar patienten har men också hur eventuella biverkning kan påverka.

Maria Bradley har över 30 års erfarenhet av att behandla patienter med svår atopisk dermatit. Patienter som ofta har hög sjukdomsaktivitet och som genom åren testat alla möjliga behandlingar som funnits tillgängliga, med olika framgång. En del patienter med svår AD har ”gett upp” och söker sig inte längre till vården.

Idag är det dock annorlunda. Något Maria Bradley menar är härligt.

– Jag blir helt varm inombords när jag tänker på den förändring som skett. Genom åren har jag träffat de riktigt svåra patienterna och vi försökte stötta och hjälpa dom igenom skoven men alla kunde vi inte hjälpa tillräckligt. Jag har t.ex. träffat patienter som avstått ifrån att få barn för dom inte ville att barnen skulle behöva gå igenom det som dom har gjort. Jag minns också en patient som berättade om ett minne från studenten, hur det kändes när hans skjorta klibbade fast i hans såriga eksem som han hade över hela nacken. När han tog av sig den ljusa studentkavajen och skjortan var de alldeles blodiga. Det var hans starkaste minne från studenten. Nu är han helt bra, berättar Maria Bradley.

– Det är roligt att få vara med i den här eran inom AD. Där vi faktiskt tycker att vi kan hjälpa så gott som alla. Det är härligt, avslutar Maria Bradley.

Referenser: 

  1. Vietrup et al JEADV 2023: Characterization of patients with atopic dermatitis based on flare patterns and severity of disease: A Danish population‐based study – Nielsen – Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology – Wiley Online Library ( https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38813970/ )

  2. Characterization of patients with atopic dermatitis based on flare patterns and severity of disease: A Danish population‐based study – Nielsen – Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology – Wiley Online Library

  3. Langan SM, Irvine AD, Weidinger S. Atopic dermatitis. Lancet 2020; 396: 345-360.

  4. Wollenberg A, Christen-Zäch S, Taieb A, Paul C, Thyssen JP, de Bruin-Weller M, et al. ETFAD/EADV Eczema task force 2020 position paper on diagnosis and treatment of atopic dermatitis in adults and children. J Eur Acad Dermatol Venereol 2020; 34: 2717-2744.

  5. Bylund S, Kobyletzki LB, Svalstedt M, Svensson Å. Prevalence and Incidence of Atopic Dermatitis: A Systematic Review. Acta Derm Venereol. 2020 Jun 9;100(12):adv00160. doi: 10.2340/00015555-3510. PMID: 32412646; PMCID: PMC9189744

  6. Wollenberg A, Gooderham M, Katoh N, Aoki V, Pink AE, Binamer Y, Silverberg JI. Patient-reported burden in adults with atopic dermatitis: an international qualitative study. Arch Dermatol Res. 2024 Jun 8;316(7):380. doi: 10.1007/s00403-024-03130-w. PMID: 38850461; PMCID: PMC11162389.

  7. De Bruin-Weller M, Biedermann T, Bissonnette R, Deleuran M, Foley P, Girolomoni G, Hercogová J, Hong CH, Katoh N, Pink AE, Richard MA, Shumack S, Silvestre JF, Weidinger S. Treat-to-Target in Atopic Dermatitis: An International Consensus on a Set of Core Decision Points for Systemic Therapies. Acta Derm Venereol. 2021 Feb 17;101(2):adv00402. doi: 10.2340/00015555-3751. PMID: 33491094; PMCID: PMC9366686.

  8. Atopisk dermatit - behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket https://www.lakemedelsverket.se/4a7c17/globalassets/dokument/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/behandlingsrekommendation/atopisk-dermatit-behandlingsrekommendation.pdf

MA-SE-LEBRI-2400001

 


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.