Artikel | Hud/Venereologi

Ljusbehandling och läkemedelsbehandling vid atopisk dermatit

2–10 procent av personer som haft atopiskt eksem, AD, som barn och tonåringar har fortfarande kvar eksemen som vuxna. Atopiskt eksem kan påverka livskvaliteten och ge ökad risk för psykisk ohälsa, det är därför viktigt att patienter med AD får adekvat behandling utifrån eksemets svårighetsgrad. 


Publicerad den: 2021-11-05

Annons

Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen AAD (American academy of Dermatology)? Lämna din e-postadress här »

Solljus och ljusbehandling

Sol förbättrar tillståndet hos de allra flesta med atopisk dermatit. Solsemestrar är därför fördelaktigt för många, men det är viktigt att undvika att bränna sig. Har patienten måttlig till svår AD där inte behandling med mjukgörande och kortisonkrämer är tillräcklig kan patienten behöva medicinsk ljusbehandling. 

Ljusbehandling med UVB eller kombinationen UVA/UVB utförs ofta 2–3 gånger i veckan under en kur på 6–10 veckor. Behandlingen bör begränsas till två behandlingsserier per år.

För vissa med AD kan solljuset orsaka försämring

Hos vissa med svår AD kan solljus, även i mycket små mängder, vara en trigger och orsaka försämring. För dessa personer är det viktigt inte vistas i solen när sjukdomen är som värst och att alltid skydda sig noga med kläder och solskyddsmedel.

Annons
Annons

Kortison

Den viktigaste läkemedelsgruppen vid behandling av atopiskt eksem är kortisonpreparat (kortikosteroider). Kortison har inflammationsdämpande verkan och lindrar därmed klådan och rodnaden i huden.

Kortisonbehandling vid atopisk dermatit ges vanligtvis i form av salva eller kräm och delas in i grupper från I till IV efter styrka. Ju starkare preparat, desto större effekt. Starkare preparat betyder dock också större risk för biverkningar som exempelvis tunn och skör hud. 

Vilken typ av kortison som ska användas beror bland annat på eksemets svårighetsgrad och var på kroppen utslaget sitter. I ansiktet använder man i första hand de mildaste kortisonpreparaten. Kortison finns även i kombination med antibiotika som kan övervägas om eksemet är infekterat.

Annons
Annons

Hur används lokala kortisonpreparat?

1. Eftersom det är viktigt att snabbt få kontroll över eksemet används oftast kortison med hög styrka i början. Det lokala kortisonpreparatet ska användas en gång dagligen i cirka en till tre veckor (till dess att eksemet är bra; det ska inte klia och det ska inte vara rött). Man har inte kunnat se att smörjning med kortison två gånger om dagen skulle vara effektivare än en gång om dagen.

2. Därefter trappar man ner och intervallerna mellan insmörjningarna blir successivt längre, så småningom räcker det med någon gång i veckan under några veckor. För vissa behövs längre behandlingstid. Patienten bör heller inte trappa ner för hastigt, då eksemet lättare kan blomma upp igen om kortisonet sätts ut för snabbt.

3. Om en kort kur är tillräcklig för att få bort eksemet och det håller sig borta är detta en bra behandling. Men om eksemet ständigt kommer tillbaka kan patienten behöva långtidsbehandling med kortison, för att minska tendensen till återfall. Då används kortisonkrämen två gånger i veckan på områden där eksemet brukar komma. 

Hjälp patienten smörja rätt

När man använder kortison ska man smörja med ett tunt lager och gärna massera in kortisonet ett tag så det tränger in i huden. Vid mycket torr hud är salva vanligtvis bättre än kräm. Effekten förbättras om patienten använder mjukgörande krämer tillsammans med lokala kortisonpreparat – men man ska låta det gå minst en timme emellan smörjningarna.

Första specialdesignade biologiska läkemedlet godkändes 2017

Från att inte ha varit ett särskilt ”hett” område att forska om börjar det nu äntligen hända saker kring atopisk dermatit. År 2017 godkändes det första biologiska läkemedlet, Dupixent, som specialdesignats mot just atopiskt eksem och som ges i form av injektioner. Och flera biologiska läkemedel, med lite olika funktioner, är på ingång inom en snar framtid. En del kommer att komma i tablettform och andra som injektioner. Även nya lokalbehandlingar (krämer) är på ingång. 

Kaliumperganatbad

Kaliumpermanganat är ett ämne som kan tillsättas i badvattnet eller baddas på för att uppnå en sammandragande och desinficerande effekt vid inflammerat, vätskande eksem. Många upplever också kaliumperganatbad som klådstillande.

En kaliumpermanganatlösning på 3 procent blandas i ljummet vatten tills färgen liknar tunn röd saft. Detta motsvarar cirka 1–1,5 ml per liter vatten, eller 2–3 dl till ett badkar. 

Om det finns behov av en starkare antibakteriell effekt kan mängden kaliumpermanganat i vattnet ökas två till tre gånger, så att blandningen får en djupare röd färg (som rödvin). Man måste då tillsätta minst 3 ml per liter vatten, eller 1 liter 3 procent kaliumpermanganatlösning till ett badkar på 300 liter.

Kaliumpermanganat kan också användas som omslagsbehandling i samma koncentration som rekommenderas till bad. Man fuktar då en bit tyg i den spädda lösningen, lägger den över eksemet och täcker över för att hindra spill.

Kaliumpermanganat är inte giftigt, men verkar starkt uttorkande på huden. Därför är det extremt viktigt att patienten smörjer sig ordentligt med mjukgörande efter badet.

Hud, naglar och baljor missfärgas av behandlingen. Man kan till viss grad hindra att naglarna blir missfärgade genom att täcka dem med nagellack eller ett tjockt lager vaselin. 

Man bör även undvika kaliumpermanganat i emaljerade handfat och badkar, och istället välja en balja som man inte är rädd. Textilier och kläder kan bli permanent missfärgade.

Lokala kalcineurinhämmare

Kalcineurinhämmarna takrolimus (Protopic) och pimekrolimus (Elidel) är andrahandspreparat efter lokala kortisonpreparat och kan användas om kortison inte haft tillräcklig effekt eller vid (risk för) biverkningar av kortison.

Lokala kalcineurinhämmare tränger ner i hudens yttersta lager där de har inflammationsdämpande egenskaper. Pimekrolimuskräm är godkänd för lindrigt eller måttligt eksem och takrolimussalva för måttligt till svårt eksem. De används främst i ansiktet, hals, ljumskar, underliv (där huden är tunnare) samt i de fall där det krävs en längre behandlingsperiod och man vill undvika risk för kortisonets påverkan på huden. 

Takrolimus har visats vara mer effektivt än pimekrolimus och förefaller vara lika verksamt som medelstarka kortisonpreparat (klass II). Takrolimus ger ofta svidande klåda de första gångerna den används i en behandlingsperiod. De flesta tolererar detta, särskilt om man vet att det är övergående. Pimekrolimus ger mindre sveda och obehag än takrolimus.

Påminn patienten om att kalcineurinhämmare inte bör användas:

  • Vid samtidig infektion i huden/eksemet.

  • I kombination med ljusbehandling eller solning.

  • Om patienten är gravid eller ammande.

  • Cirka 20 procent av patienterna som använder takrolimussalva i ansiktet får alkoholintolerans i form av akut rodnad på behandlade områden i ansiktet – även vid intag av små mängder alkohol (över 0,5 g). Reaktionen uppträder inom loppet av några minuter och går över inom en timme.

Systemisk behandling

Om utvärtes behandling – som lokalbehandling med läkemedel eller medicinsk ljusbehandling – inte ger önskad effekt kan man använda sig av systemiska läkemedel.

Systemisk behandling är behandling som påverkar hela kroppen och ges som tabletter, kapslar, injektioner eller dropp. Systembehandlingar vid atopisk dermatit är immundämpande läkemedel som hämmar inflammationsprocesser i huden. Dessa behandlingar är ofta effektiva mot inflammationen och klådan, men hjälper inte mot torr hud.

Systemiska läkemedel

Följande systemiska läkemedel kan användas som behandling vid AD (i alfabetisk ordning):

Azatioprin (Azathioprin, Imurel)

Immundämpande läkemedel som verkar långsamt. Tas som tablett. Saknar indikationen atopisk dermatit.

Antihistaminer

Antihistaminer (allergimedicin) har använts vid atopiskt eksem men nyttan av sådan behandling är oklar. Ibland kan man använda en sederande form som man blir trött av, för att förbättra sömnen.

Baricitinib (Olumiant)

Immundämpande läkemedel, en så kallat jak-hämmare, som godkändes 2020. Jak-hämmare är en relativt ny grupp av läkemedel som används mot inflammatoriska sjukdomar. Tas som tablett. Har indikationen måttlig till svår atopisk dermatit.

Ciklosporin (Ciklosporin, Ciqorin, Sandimmun)

Ciklosporin är kraftigt immundämpande och med snabbt insättande effekt. Är inte lämplig att använda under en längre tid. Tas som kapsel eller oral lösning. Har indikationen svår atopisk dermatit.

Dupilumab (Dupixent)

Dupilumab är ett biologiskt läkemedel som påverkar den specifika delen av immunsystemet som är överaktivt hos personer med AD. Tas som injektion. Har indikationen måttlig till svår atopisk dermatit och rekommenderas när andra effektiva behandlingsalternativ saknas.

Kortisontabletter (Betapred, Prednisolon)

Svåra akuta eksem som vätskar kan kräva antiinflammatorisk behandling med kortison i tablettform. Denna behandling ska dock undvikas eftersom eksemet ofta försämras efter avslutad kur, och att behandling med kortisontabletter är associerad med många biverkningar.

Metotrexat (Injexate, Methotrexate, Metoject, Metotab, Nordimet)

Cellhämmande och dämpar inflammation. Verkar långsamt och behandlingseffekt uppnås ofta först efter 6–12 veckor. Tas som tablett eller injektion. Saknar indikationen atopisk dermatit. 

Mykofenolsyra (CellCept, Myfenax, Myfortic, Mycophenolate mofetil)

Immundämpande läkemedel. Tas som tablett, kapsel eller injektion. Saknar indikationen atopisk dermatit. 

Upadacitinib (Rinvoq)

Immundämpande läkemedel, en så kallat jak-hämmare, som godkändes 2021. Jak-hämmare är en relativt ny grupp av läkemedel som används mot inflammatoriska sjukdomar. Tas som tablett. Har indikationen måttlig till svår atopisk dermatit.

Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »

    Källor

  • Texten är faktagranskad av Emma Johansson, överläkare och medicine doktor, Hud Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Huvudsakliga källor är de medicinska kunskapsstöden Medibas och UpToDate samt Atopikerna samt Astma- och Allergiförbundet.

Annons
Annons
Annons