Många patienter med atopisk dermatit har otillräcklig behandling

Förekomsten av atopisk dermatit är hög i de nordiska länderna. Självrapporterad livstidsprevalens har uppskattats till 20 – 34 % i Finland² respektive Danmark³. Över en miljon svenskar lider av atopisk dermatit enligt svenska Astma- och Allergiförbundet. Många av dessa personer mår väldigt dåligt av sin sjukdom, som även drabbar samhällsekonomin hårt. Maria Bradley, professor i dermatovenereologi på Karolinska Institutet och överläkare på hudkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, är kritisk till den bagatellisering som fortfarande genomsyrar synen på atopisk dermatit, trots alla studiedata som visat hur svårt patienterna kan drabbas:

– Ständigt störd nattsömn, klåda och följdsjukdomar som astma och allergi. Påverkan på relationer, studier och yrkesliv. Oro, depressioner och till och med ökad suicidrisk. Vi vet att patienter med atopisk dermatit har lägre livskvalitet än vid andra kroniska sjukdomar som psoriasis och insulinbehandlad diabetes. Dessutom är det den hudsjukdom som ger störst samhällsbörda enligt de beräkningar som gjorts, säger Maria Bradley.

Ökar risken för tidig död
De senaste årens studier har också visat alarmerande resultat när det gäller samsjuklighet, till exempel kopplingen till kardiovaskulär sjukdom.^4,5 Bland experterna har det skett ett paradigmskifte när det gäller atopisk dermatit, från att främst fokusera på hudsymtom och allergiska sjukdomar till en bredare förståelse för att eksemet kan vara förknippat med en rad andra medicinska problem.

Maria Bradley är professor i dermatovenereologi, Karolinska institutet. Hon önskar att fler får upp ögonen för det stora lidande som den svårare formen av atopiskt eksem innebär för väldigt många människor.

– Det är inte bara huden som är inflammerad, utan det handlar troligen om en systemisk inflammationsprocess. En stor brittisk studie¹ har nyligen visat att patienter med svår atopisk dermatit löper 62 % ökad risk för att dö i förtid jämfört med personer utan eksem. Det här är något som absolut måste forskas mer på, vi behöver bra epidemiologiska studier som undersöker de här sambanden även prospektivt.

Majoriteten av patienterna behandlas otillräckligt
Trots behandling med immunsuppressiva läkemedel eller systemiska kortikosteroider har mer än hälften av patienterna med måttlig till svår atopisk dermatit en otillräcklig behandlingskontroll, enligt en amerikansk tvärsnittsundersökning.⁶ Troligen har vi en liknande situation i Norden. Det finns idag en rad behandlingar – inte minst nya biologiska läkemedel, där även flera är på ingång – som ökar möjligheterna till individuell hjälp. Så hur ska man säkerställa att rätt behandling verkligen kommer rätt patient till godo? En stor utmaning, men samtidigt en viktig nöt att knäcka enligt Maria Bradley:

– Idag ser förskrivningsmönstren väldigt olika ut i olika regioner, och det är en ojämn fördelning av hudläkare, åtminstone i Sverige. Ett stort problem är också att vi här saknar nationella riktlinjer. Vi inom vår profession behöver samla oss och sätta ner foten för att få till detaljerade behandlingsriktlinjer som kan skapa mer jämlik och kunskapsbaserad vård oavsett var patienterna bor.

En annan viktig aspekt på jämlik vård är att alla patienter ska få en korrekt diagnos oavsett hudfärg. Diagnostik av hudsjukdomar på melaninrik hud är något som Maria Bradley, som själv har arbetat mycket i Afrika, brinner lite extra för.

– Referensramarna är väldigt smala, både i Sverige och internationellt sett. All kurslitteratur innehåller mycket få bilder på annat än ljus hud. Risken för underdiagnostisering och undervärdering av både atopiskt eksem och andra hudsjukdomar är stor.

Biologiska läkemedel till rätt patienter
I Sverige är det nationella kvalitetsregistret SwedAD ytterligare en viktig pusselbit för att förbättra situationen för alla patienter med atopisk dermatit.

– Om alla som får systembehandling eller biologiska behandlingar mot atopisk dermatit registreras i SwedAD kan vi se om vi behandlar våra patienter på ett optimalt sätt. Genom att på ett systematiskt sätt följa olika standardiserade och validerade utfallsmått kan vi följa både effekt och bieffekt, och verkligen se till att det är rätt patienter som får den här behandlingen. SwedAD är ett relativt nytt register och det gäller att få alla som behandlar den här patientgruppen verkligen tar sig tiden att registrera. På det sättet har patienterna själva också möjlighet att följa sin egen behandling, vilket jag tycker är ytterligare en fördel.

Det finns idag en föreslagen behandlingstrappa för patienter med atopisk dermatit i europeiska guidelines, men Maria Bradley efterlyser även detaljerade nationella riktlinjer för att vården ska bli så god och jämlik som möjligt. Figur adopterad från atopikerna.se samt Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology, Volume: 32, Issue: 5, Pages: 657-682, First published: 20 April 2018, DOI: (10.1111/jdv.14891)

Många lider utan att söka hjälp
Maria Bradley tror inte att alla patienter känner till att det faktiskt finns bra hjälp att få mot allvarligare former av atopisk dermatit. 

– Jag tror att många kan vara lite trötta på sjukvården, de har fått kortisonkräm som inte hjälper, eksemet kommer tillbaka…de har lite grann gett upp. Jag tycker särskilt synd om de unga vuxna. Sjukdomen kan vara fruktansvärt jobbig, och stigmat kring den kosmetiska aspekten ska inte heller förringas. Eksemet sitter ofta i ansiktet och på händerna och kan uppkomma väldigt snabbt. Många lider väldigt svårt utan att söka vård.

– Att synliggöra att det finns bättre behandlingar är en viktig del för att förbättra livet för alla som lider. Här gör patientföreningar en stor insats, och vi som är experter inom området måste ta på oss ansvaret att informera våra icke-hudläkarkollegor. Den här gömda och glömda sjukdomen måste få ta mer plats, vi måste lyssna på patienterna, konstaterar Maria Bradley.

Svårare eksem har stor påverkan på vardagen
(Självrapporterade data från vuxna svenskar med atopiskt eksem)

Resultat från en enkätundersökning från LEO Pharma:
UNDERSÖKNING AV LIVSVILLKOR FÖR PATIENTER MED ATOPISKT EKSEM, PUBLICERINGSDATUM 14 JUNI 2021

Referenser:
1. Silverwood RJ, Mansfield KE, Mulick A, Wong AYS, Schmidt SAJ, Roberts A, Smeeth L, Abuabara K, Langan SM. Atopic eczema in adulthood and mortality: UK population-based cohort study, 1998-2016 J Allergy Clin Immunol. 2021;147(5):1753-1763. doi: 10.1016/j.jaci.2020.12.001.

2. Kiiski V, Salava A, Susitaival P, Barnhill S, Remitz A. Atopic dermatitis in adults: a population-based study in Finland. International journal of Dermatology 
2021; doi: 10.1111/ijd.15912

3. Mortz CG, Andersen KE, Dellgren C, Barington T, Bindslev-Jensen C. Atopic dermatitis from adolescence to adulthood in the TOACS cohort: prevalence, 
persistence and comorbidities. Allergy 2015; 70: 836–845.

4. Silverwood R.J., Forbes H.J., Abuabara K., Ascott A., Schmidt M., Schmidt S.A.J. Severe and predominantly active atopic eczema in adulthood and long term 
risk of cardiovascular disease: population based cohort study. BMJ. 2018;361:k1786.

5. Ascott A., Mulick A., Yu A.M., Prieto-Merino D., Schmidt M., Abuabara K. Atopic eczema and major cardiovascular outcomes: a systematic review and metaanalysis 
of population-based studies. J Allergy Clin Immunol. 2019;143:1821–1829.

6. Wei W, Anderson P, Gadkarl A, Blackburn S, Moon R, Piercy J, Shinde S, Gomez J, Ghorayeb E. Extent and consequences of inadequate disease control 
among adults with a history of moderate to severe atopic dermatitis. Journal of Dermatology 2018; 45: 150–157 doi: 10.1111/1346-8138.14116.

Leo Pharma: JAN 2023
MAT-63342