Psoriasis i lederna – En missförstådd patientgrupp
Inom reumatologin har fokus legat på reumatoid artrit (RA) medan psoriasisartrit (PsA) har hamnat i skymundan. Något som delvis beror på kunskapsbrist inom området men också att PsA kan vara svår att diagnostisera. "Det är en patientgrupp som ofta är missförstådd", säger Gerd-Marie Alenius, överläkare och forskare vid Umeå universitet.
För att ställa diagnosen psoriasisartrit (PsA) ska patienten ha hudpsoriasis eller stark ärftlighet för psoriasis, inflammation i lederna, inflammatorisk ryggsjukdom som liknar ankyloserande spondylit (AS) och haft sina symtom en viss tid. Inflammationen är däremot inte alltid tydlig i laborationsprover.
– Patienterna söker oftast för sin värk men andra symtom är belastningskänslighet, rörelsesmärta och stelhet. Många patienter går år efter år med sina problem utan att få diagnos. Det är en patientgrupp som ofta är missförstådd, säger Gerd-Marie Alenius, överläkare och forskare vid Umeå universitet.
Ta hjälp av checklistor
Då psoriasisartrit kan ta sig i uttryck på så många olika sätt menar hon att sjukdomen kan vara svårdiagnostiserad.
– Immunbiologin skiljer sig till viss del från hudpsoriasis och det fungera inte heller med samma behandling. Att ställa diagnosen är inte bara svårt för allmänläkare utan även reumatologer. Inom reumatologin har man haft stort fokus på RA men PsA finns det en kunskapsbrist inom, säger Gerd-Marie Alenius.
Här menar hon att checklistor kan vara till stor hjälp. NetdoktorPro har tagit fram en checklista för att kunna skilja de olika typerna av psoriasis åt och lättare ställa diagnos.
-
Akne
Akne indelas ofta i tre huvudtyper, där överlappning är vanligt. Framför allt den nodulocystiska aknen är viktig att känna igen och snabbt behandla effektivt, eftersom denna kan vara ärrbildande.
-
Så kan riktlinjerna om psoriasisvården bli verklighet
Hur de nya riktlinjerna för psoriasisvården ska tillämpas diskuterades flitigt under Psoriasisdagen 2019. Vem ansvarar för helhetsperspektivet på psoriasispatientens hälsa, primärvården eller specialistvården? Och hur ska klimatvården bli mer jämlik över hela landet? Läkare ser ett ökat behov av personal och nationellt samarbete för bättre vård.
-
Hyperhidros
Hyperhidros (överdriven svettning) är för många ett livslångt handikapp, för andra går det över och för ytterligare en del ändrar det karaktär. Komplikationer av hyperhidros är bland annat fysiska eksem, luktproblematik, ångest, social fobi och isolering.
-
Vattkoppor
Vattkoppor är en virusinfektion som kännetecknas av kliande hudlesioner och är mest framträdande i ansiktet, i hårbotten och på bålen. Både barn och vuxna drabbas och vid fyllda 30 år har 98 procent av världens befolkningen haft vattkoppor.
-
Håravfall (alopeci) hos kvinnor
Den kvinnliga formen av håravfall innebär först och främst förlust av hår kring mittlinjen uppe på huvudet. Orsaken är okänd och tillståndet är ofta reversibelt, men det kan progrediera till total förlust av huvudhåret och kroppsbehåringen.
-
Urtikaria (nässelutslag)
En reaktion med kliande kvaddlar och/eller ömmande angioödem i huden. Urtikaria kan vara akut eller kronisk; den akuta formen drabbar omkring en femtedel av befolkningen någon gång i livet, medan livstidsrisken är omkring en till fyra procent.
-
Impetigo (svinkoppor)
En bakteriell hudinfektionen som yttrar sig som vätskefyllda blåsor, vanligtvis lokaliserade i ansiktet men även på händer, handleder och bål. Svinkoppor drabbar omkring tre procent av alla barn någon gång.
-
Nagelsvamp (tinea unguium)
Omkring två till åtta procent av befolkningen drabbas av nagelsvamp och förekomsten ökar med åldern. Vanliga symtom är förtjockad nagel och färgförändringar.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu