Rapport visar på överanvändning av perorala antibiotika vid akne
Behandling | Hud/Venereologi

Rapport visar på överanvändning av perorala antibiotika vid akne

– hade kunnat undvikas hos 80 % av aknepatienterna som behandlades med perorala antibiotika. 


Meda (Acnatac)
Uppdaterad den:
Innehållet är framtaget av: Meda

En ny rapport från Nordic Health Economics (NHE) visar att om behandlingsriktlinjerna för akne som publicerades 2014, hade följts till 100 % skulle perorala antibiotika kunnat undvikas hos 80 % av aknepatienter som idag får perorala antibiotika.

Sammanfattning av rapporten från NHE

  • Rapporten, som baseras på Socialstyrelsens läkemedelsregister, visar att perorala antibiotika hade kunnat undvikas hos 80 % av aknepatienterna (som fick perorala antibiotika) om riktlinjerna hade följts. (1)
  • Antibiotika som administreras peroralt påverkar i stor utsträckning tarmens mikrobiota (den normala tarmfloran) och kan leda till selektion av resistenta stammar. (2)
  • 74–78 % (beroende av läkemedel) av dem som behandlats med topikal kombinationsbehandling, kunde betraktas som färdigbehandlade och hämtade inte ut någon ytterligare behandling. (1)
  • Läkemedelverkets behandlingsriktlinjer följdes inte i 71 % av fallen. (1)

Med bakgrund av den växande resistensproblematiken vid antibiotikabehandling fick Läkemedelsverket tillsammans med Folkhälsomyndigheten regeringsuppdraget att utarbeta en behandlingsrekommendation för tillstånd som ofta behandlas med antibiotika i öppenvården. Behandlingsrekommendationen för akne publicerades följaktligen den 19 juni 2014 och var en del av uppdraget. (3)

Resistens vid topikal vs peroral antibiotikabehandling

”All användning av antibiotika bidrar till att antalet resistenta bakterier ökar. Antibiotika ska därför bara användas när det verkligen behövs” skriver Läkemedelsverket gällande antibiotikabehandling vid akne på sin webbplats. (4)

Enligt Läkemedelverkets behandlingsrekommendation ska en medicinsk bedömning göras före insättande av antibiotika. (3) Man menar vidare i bakgrundsdokumentationen (till behandlingsriktlinjen) att antibiotika som administreras topikalt främst medför risk för resistensutveckling i hudfloran (och att risk för resistensutveckling i tarmfloran är mycket låg). Antibiotika som administreras peroralt påverkar däremot i stor utsträckning även tarmens mikrobiota (den normala tarmfloran) och leder ofta till selektion av resistenta stammar. (2)

Behandlingstrappan

I behandlingsrekommendationen presenteras en trappa som delar in behandling av akne i olika steg utifrån aknens svårighetsgrad (se bild).

Utgångsläget är att lokalbehandling är grunden för all aknebehandling och att perorala antibiotika skrivs ut först när andra alternativ testats enligt trappan.

(Klicka på bilden för att förstora)

Behandling av måttlig till svår papulopustulös akne delas in i fyra steg:

  1. Förstahandspreparatet vid akne är en kombination av bensoylperoxid och apadalen (EpiduoÒ).
  2. Topikal tretinoin i kombination med klindamycin (AcnatacÒ) vars effekt utvärderas efter 3 månader eller topikal bensoylperoxid i kombination med klindamycin (DuacÒ) under högst 3 månader, ges i andra hand. På grund av risken för resistensutveckling hos P. acnes ska klindamycin aldrig ges som topikal monoterapi.
  3. Om tillräcklig effekt inte uppnåtts vid första eller andra linjens behandlingar, rekommenderas perorala antibiotika såsom lymecyklin eller tetracyklin (LymecyclineÒ, TetralysalÒ, TetracyklinÒ) i högst 3 månader.
  4. Som fjärde alternativ (vid svår nodulär/nodulocystisk akne) rekommenderas isotretinoin. Dessa patienter ska remitteras till dermatolog för vidare ställningstagande till behandling med isotretinoin. (3)

Konsensus finns om att perorala antibiotika inte ska ges som monoterapi vid akne utan alltid bör kombineras med topikal behandling utan antibiotika för bättre klinisk effekt. (2) Perorala antibiotika vid akne ska max användas två behandlingsperioder om 3 månader under en livstid. (3)

Rekommendationerna kring behandling av akne följs inte

I den rapport Nordic Health Economics (NHE) har sammanställt baserad på siffror från Socialstyrelsens läkemedelsregister på uppdrag av MEDA, har man undersökt hur behandlingsriktlinjerna av akne de facto följs.

När behandlingstrappan följdes kunde 66 % av aknepatienterna betraktas som färdigbehandlade med första linjens behandling. Av de återstående 34 % av patienterna som behövde ytterligare behandling blev 26 % hjälpa av andra linjens behandling (steg 2) och de 8 % som kvarstod behövde perorala antibiotika. Rapporten visar således att 8 % av patienterna med akne under 2015 behövde behandling med perorala antibiotika när behandlingsrekommendationen följdes. (1)

Perorala antibiotika hos 80 % av patienter hade kunnat undvikas

Rapporten som NHE tog fram visar att riktlinjerna enbart följdes till 29 %.

Vidare kunde konstateras att 70 % av dem som hämtat ut perorala antibiotika, inte hade testat någon topikal behandling året innan.

Av dem som behandlades med andrahandsalternativ (steg 2), det vill säga topikal kombinationsbehandling, var det 74–78 % (beroende av läkemedel) som inte hämtade ut någon ytterligare behandling och kunde betraktas som färdigbehandlade.

Slutligen konstateras att peroral antibiotikabehandling hade kunnat undvikas hos 80% av aknepatienterna som idag får perorala antibiotika om riktlinjerna följts till 100%. (1)

Mer om antibiotikaresistens

  • Enbart i Europa dör 25 000 personer varje år av resistenta bakterier och beräknas kosta den europeiska hälsovården 1,5 miljarder Euro. (5)

  • Nya beräkningar visar att bakterier kommer att ligga bakom ytterligare 10 miljoner dödsfall globalt fram till 2050 och kosta världsekonomin upp till 100 biljoner USD. (5)

  • Ur ett internationellt perspektiv ser antibiotikaresistensläget mycket bra ut i Sverige jämfört med i övriga delar av världen. (2)

* Nordic Health Economics (NHE) är ett konsultföretag som genomför hälsoekonomiska utvärderingar för läkemedelsindustrin och hälso- och sjukvården.

Läs Läkemedelsverkets och Folkhälsomyndighetens behandlingsrekommendation för akne, klicka här.

Ladda ner hela rapporten från Nordic Health Economics (NHE), klicka här.

Text: Louise Candert 

Referenser:

  1. Statistik över aknebehandlingar. Rapport från NHE. 2017-05-31. 
  2. Hamnerius, Nils. Edlund, Charlotta. Perorala och topikala antibiotika. Information från Läkemedelsverket. 2014;25(4): 32–35
  3. Behandling av akne – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket. 2014;25(4):15–24
  4. Rekommendationer för behandling av akne. Läkemedelsverkets webbplats. 
  5. Annicka Engblom. Antibiotikaresistensen ett hot mot den globala hälsan. Motion till riksdagen 2016/17:861. 

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons
Annons