Mindre brännskador

Se även våra texter Svår brännskada och Elolycka.

Basfakta

Definition

• Skada som uppkommer på grund av exponering för varma, kemiska, elektriska eller radioaktiva källor.
• Definieras utifrån storlek (9%-regeln), djup och typ av exponering.

Förekomst

• De allra flesta brännskador är lindriga.
• Något under 1 000 personer vårdas på sjukhus för brännskada varje år i Sverige.¹ 
• Ålder:
  • Barn <4 år har högst incidens, och bland dessa utgör skållningsskador cirka 80 % för brännskador som behandlas på sjukhus^2-3
• Kön:
  • I Sverige är kvoten män:kvinnor är 2:1²

Etiologi och patogenes

Etiologi

• Värme:
  • Skållning (vätska) – är vanligast och drabbar ofta små barn⁴
  • Eldslågor – är näst vanligast, ger oftast djupare skador och eventuellt också rökskador
  • Varma föremål
  • Varm luft, varma gaser eller varm ånga
  • Friktion
• Elektricitet:
  • Elektriska värmeapparater
  • Blixtnedslag
• Kemiska brännskador (frätskador).
• Strålning och radioaktivitet.
• Kyla:
  • Kyla ger vävnadsskador av samma typ som vid värmepåverkan

Patogenes

• Cellskador kan uppstå vid temperaturer >43 °C.
• Brännskadan kan delas in i tre zoner:
  • Koagulationszonen, det mest skadade området som har varit i kontakt med värmekällan. Vävnaden är här förstörd och blodkärlen har trombotiserats
  • Staszonen. Zonen runt koagulationszonen, präglas av stagnerat men inte trombotiserat blod i kärlen. Med tiden kan detta område bli mer hypoxiskt och ischemiskt
  • Hyperemizonen. Detta område har ökad blodgenomströmning och är inflammerat. Skadan är minimal och området kommer att läkas helt
  • Vävnadsskadan utvecklas gradvis och den slutliga omfattningen ses ibland inte förrän efter 48-72 timmar

Kemiska skador

• Om huden utsätts för starka syror eller baser denatureras proteinerna precis som vid en brännskada.
• Kemiska skador innebär ofta lång exponeringstid för det skadliga ämnet och kan bli djupa vid lång exponeringstid och hög koncentration av det skadliga ämnet.
• Ibland förekommer även problem med systemisk toxicitet i de fall det kemiska ämnet tas upp i kroppen. Koncentrationen av det kemiska ämnet är helt avgörande för hur stor skadan blir.

Skadans djup⁴

• Olika hudlager har olika funktioner som skadas av brännskador.
• Överhudsbrännskada/första gradens brännskada:
  • Epidermis skyddar mot infektioner och förhindrar vätskeförlust
  • Beror ofta på kraftig exponering för ultraviolett ljus eller mindre värmebrännskador
  • Läker vanligtvis inom 5–10 dagar
• Ytlig delhudsbrännskada/andra gradens brännskada:
  • Involverar hela epidermis och delar av dermis
  • Dermis skyddar mot mekaniskt trauma, ger hudens elasticitet och innehåller blodkärl som försörjer alla hudlager
  • Klara blåsor och fuktig, erytematös hud som bleknar och smärtar vid tryck
  • Oftast orsakad av heta vätskor
  • De läker inom 14 dagar och ger vanligtvis inte ärrbildning
• Djup delhudsbrännskada/andra gradens brännskada:
  • Involverar de djupare lagren av dermis (retikulära dermis)
  • Innehåller hårsäckar och körtelstrukturer.
  • Regenerering av hudceller äger rum i det djupa dermisskiktet. Därför leder djup partiell hudskada till ärrbildning och permanent hudskada
  • Djup delhudsbrännskada är röd/ljusröd, fuktig med blåsor som oftast är trasiga. Huden bleknar eventuellt inte vid tryck som vid de lättare brännskadorna
  • Ofta orsakad av heta vätskor, ånga, olja eller lågor
  • Dessa brännskador läker inte på 14 dagar och orsakar ofta ärrvävnad och sammandragningar
• Fullhudsbrännskada/tredje gradens brännskada:
  • Förstör alla hudlager, inklusive underliggande underhudsfett, alla dermala- och epidermala strukturer förstörs
  • Är vitaktig eller mörkbrun, eventuellt förkolnat, känns som läder och utan känslighet för beröring
  • De vanligaste orsakerna är lågor, varm olja eller ånga
  • Dessa skador kräver hudtransplantation och kan leda till kontrakturer

Predisponerande faktorer

• Tillstånd som medför sänkt medvetandegrad och sänkt förmåga att ta vara på sig själv:
  • Alkohol-/berusningsproblem
  • Psykiatriska sjukdomar och demens
  • Små barn
• Tillstånd med nedsatt sensibilitet, koordinationsförmåga och balans.

ICD-10

Brännskador och frätskador på yttre kroppsyta med specificerad lokalisation

• T20 Brännskada och frätskada på huvudet och halsen.
• T21 Brännskada och frätskada på bålen.
• T22 Brännskada och frätskada på skuldra och övre extremitet utom handled och hand.
• T23 Brännskada och frätskada på handled och hand.
• T24 Brännskada och frätskada på höft och nedre extremitet utom fotled och fot.
• T25 Brännskada och frätskada på fotled och fot.

Brännskador och frätskador begränsade till ögat och inre organ

• T26 Brännskada och frätskada begränsad till ögat och närliggande organ.
• T27 Brännskada och frätskada i andningsvägarna.
• T28 Brännskada och frätskada i andra inre organ.

Brännskador och frätskador på multipla och icke specificerade kroppsregioner

• T29 Brännskador och frätskador på flera kroppsregioner.
• T30 Brännskada och frätskada på icke specificerad kroppsregion.
• T31 Brännskador klassificerade med hänsyn till storleken på den kroppsyta som engagerats.

ICD-10 Primärvård

• T30-P Brännskador och frätskador

Diagnos

Diagnoskriterier

• Klassificering av brännskadans svårighetsgrad, se Definition ovan.
• Se även beskrivning "Brännskadans allvarlighetsgrad – utbredning och djup", Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Brännskadans djup

• Terminologin för brännskadedjup varierar. De tidigare begreppen första till tredje gradens brännskador har numera ersatts med nya termer:
  • Grad 1: Överhudsbrännskada – epidermal brännskada. Skada endast i epidermis
  • Grad 2: Delhudsbrännskada – dermal brännskada. Skadan omfattar både epidermis och dermis. Delas upp i:
    • Ytlig delhudsbrännskada, varvid djupare delar av dermis är oskadade, vilket gör att skadan har god förmåga till självläkning
    • Djup delhudsbrännskada, varvid även djupare delar av dermis är skadade och det finns dåliga förutsättningar för självläkning
  • Grad 3: Fullhudsbrännskada – subdermal brännskada. Skadan sträcker sig genom alla hudlagren, till och med subcutis
  • Eventuellt grad 4:
    • Omfattar också djupare strukturer som muskel, senor och ben
    • Bedömning av djup måste upprepas flera gånger i den tidiga fasen eftersom skadedjupet ibland inte kan bedömas adekvat förrän efter flera dagar

Differentialdiagnoser

• Frostskador
• Kemiska frätskador

Anamnes

• Alltid initial bedömning enligt ATLS.

Skademekanism?

• Helst patientens egen berättelse. Vad orsakade brännskadorna (eldslågor, varm vätska, fett eller olja, ånga, elektricitet eller kemiskt ämne)?
• Hur länge pågick exponeringen?
• Intensitet, temperatur, avstånd från värmekällan?
• Exponeringen i en sluten eller öppen omgivning (med tanke på rök- eller gasförgiftning)? Vilka gaser kan ha frigjorts vid branden, och hur länge och hur mycket rök kan patienten ha inandats?
• Explosioner som kan ha skadat patienten? Andra skador som patienten ådrog sig i samband med branden?
• Hur lång tid har gått sedan exponeringen upphörde?

Andra upplysningar

• Vilka åtgärder vidtogs i samband med brännskadan, hur länge kyldes brännskadan ner med vatten?
• Har patienten adekvat stelkrampsvaccination?

Kliniska fynd

• Bedöm vilka delar av kroppen som är brännskadade:
  • Skador i ansiktet och på genitalia ska ägnas särskild uppmärksamhet
  • Alltid extra observation vid misstänkt luftvägspåverkan. Tecken på luftvägsskada är:
    • Brännskador eller sot i ansiktet eller på halsen
    • Svedda näshår eller svullna läppar
    • Hosta, heshet eller stridor
    • Dyspné, indragningar eller biljud över lungorna
    • Medvetslös patient
• Beräkna brännskadans utbredning (9 %-regeln) och djup:
  • Svårighetsgraden beror på utbredning och djup samt eventuella komplikationer som inhalation eller systemiskt upptag vid kemiska skador
  • Bedömningen upprepas flera gånger i den tidiga fasen eftersom det slutliga skadedjupet det slutliga skadedjupet ibland inte kan bedömas förrän efter flera dagar kan⁴
• Gör neurologiskt status, eventuellt Reaction Level Scale (RLS).

Brännskadans utbredning-9 %-regeln

• När man beräknar hur många procent av patientens hud som har bränts ska man bara ta med den del av huden som har förstörts (delhuds- och fullhudbrännskador). De områden där huden bara är rodnad, som vid solbrännskada (överhudsbrännskador), räknas inte med:
  • Hela huvudet 9 %
    • Varje arm 9 %
    • Varje ben 18 %
    • Hela bröstkorgen och buken 18 %
    • Hela ryggen 18 %
    • Genitalia 1 %.
  • Patientens handflata inklusive fingrarna i viloställning täcker cirka 1 % av kroppsytan. Detta kan användas för att uppskatta skadans omfattning.
  • Gäller inte för barn <9 år, då huvudet utgör en jämförelsevis större och fötterna en mindre del.

Brännskadans djup

• Överhudsbrännskada:
  • Röd och smärtsam hud utan blåsor
  • Normalt, möjligen ökad cirkulation
• Ytlig delhudsbrännskada:
  • Klara blåsor och våt, erytematös hud visas som bleknar och orsakar trycksmärta
  • Normal cirkulation
• Djup delhudsbrännskada:
  • Röd, möjligen ljusröd, fuktig hud med blåsor, huden bleknar eventuellt inte som för ytligare brännskador
  • Normal eller något minskad cirkulation
• Fullhudsbrännskada:
  • Huden är bränd, torr, läderaktig och oftast svart, grå, brun eller vit, kan vara röd, men bleknar inte av tryck
  • Ingen blodcirkulation
  • Eventuellt tunnväggiga och blodfyllda blåsor
• Var uppmärksam på brännskadans djup:
  • Kan ibland inte bedömas helt förrän efter flera dygn⁵
  • Kan variera från ett område till ett annat i brännskadan⁶

Andra undersökningar

• Röntgen torax:
  • Vid misstanke om lungpåverkan
  • Tidigt i förloppet av lungpåverkan syns det inte alltid på röntgen
• Bronkoskopi:
  • Är indicerat vid misstanke om rökskador (bedömning av skadans omfattning)
• Annan bilddiagnostik:
  • Vid klinisk/anamnestisk misstanke om andra trauman

När remittera brännskada?

• Luftvägsskada:
  • Alla där luftvägsskada misstänks ska läggas in för observation, läkare följer eventuellt med i ambulansen
• Barn <2 år:
  • Bör alltid behandlas på sjukhus om skadan inte är bagatellartad
• Särskilda lokalisationer/situationer:
  • Brännskador i ansiktet, på händer, fötter, genitalia eller i perineum:
    • Räknas vanligtvis inte som mindre brännskador, och ska behandlas på sjukhus (om inte skadorna är mycket små och ytliga)
  • Vid misstanke om omsorgssvikt/misshandel
• Svårare brännskador ska remitteras till Rikssjukvård. Dessa följer rekommendationer givna av American Burn Associations, se tabell.
• Brännskadecentrum finns (2020) på Akademiska sjukhuset i Uppsala och Universitetssjukhuset i Linköping.

Definition av behandlingen av svåra brännskador som rikssjukvård*7
Kategori	Remisskriterier Utbredning (% av kroppsyta), skadedjup och andra faktorer	Kommentar
Ytlig delhud	>20 % vuxna >10 % <16 år och >65 år	Konsultation om alla barn <3 år vid utbredning >5 %
Djup delhud Fullhud	Samtliga (se kommentar)	Konsultation vid skador <10 % vuxna <5 % barn 3–16 år och vuxna >65 år om organisatoriska förutsättningar finns för handläggning inom region
Övrigt	Allvarlig elektrisk skada Allvarlig kemisk skada Toxisk epidermolys >10% Komplicerande annan sjukdom Speciella psykosociala behov Kombinationsskador där brännskadan bedöms prognosavgörande: - Inhalationsskada - Trauma
*Definitionen anger ramarna vad gäller konsultations- och remitteringskrav. Individuell bedömning därutöver och eventuella undantag görs efter konsultation med rikssjukvårdsenhet. Särskilt beaktande kan behövas vid skador av cirkumferent typ eller med kritisk lokalisation (ansikte, huvud, händer, fötter, genitalia, perineum och stora leder) oavsett utbredning

Behandling

Behandlingsmål

• Symtomlindring.
• Begränsa brännskadans omfattning, förebygga infektion och minska risken för sekvelae.

Behandlingen i korthet

• Nedkylning direkt efter olyckan:
  • Viktigaste åtgärden för att minska brännskadans omfattning
  • Görs med rumstempererat vatten – 20/20-regeln: 20 minuters nedkylning i 20 grader 
• Endast det drabbade området ska kylas ner – generell nedkylning av patienten ger sämre prognos.
• Analgetika – paracetamol, NSAID eller eventuellt opiater om det behövs.
• Bedömning av skadans djup och utbredning:
  • Brännskada i ansiktet kan vara indikation på brännskador i luftvägarna, vilket snabbt kan leda til andningssvårigheter och behov av intubering
• Sårvård:
  • Ytliga brännskador läker utan särskild behandling inom några dagar
  • Delhudsskador läker bäst i fuktig miljö och täcks med ocklusivt medel eller förband
• Boosterdos difteri/tetanusvaccin:
  • Vid delhuds- eller fullhudsbrännskada, beroende på antal och tidpunkt för tidigare doser, se texten Stelkramp (tetanus)
• Eventuellt behandling av sårinfektion.
• Alla brännskador måste kontrolleras efter 48 timmar för en ny bedömning av brännskadans djup, utbredning och svårighetsgrad.

Prehospital behandling

Principer⁸

• Stoppa skadeprocessen.
• Kyl ner brännskadan.
• Ge smärtstillande.
• Täck brännskadan.

Stoppa skadeprocessen

• Ta bort värmekällan, eventuella brinnande eller förkolnade kläder.
• Eld bör släckas med vatten, en matta eller genom att den skadade rullas runt på marken.
• Se till att vårdpersonalen inte själva bränner sig.
• Kläder och smycken kan hålla kvar värmen och bör avlägsnas omedelbart.
• Tyg som bränts fast får sitta kvar.
• Brännskador av asfalt kyls ner med vatten, men avlägsna inte asfalten.
• Vid elektriska brännskador måste den skadade först kopplas bort från strömkällan innan första hjälpen inleds.

Kyl ner brännskadan

• Aktiv nedkylning tar bort värmen och kan motverka utbredning av brännskadan.
• Vatten avlägsnar skadliga ämnen och minskar smärtor och ödem.
• Kemiska brännskador måste sköljas med rikliga mängder vatten.
• Nedkylning/sköljning med rinnande svalt vatten bör påbörjas så snart som möjligt och pågå i 20 minuter, eventuellt tills smärtfrihet har uppnåtts:
  • 20/20-regeln: 20 minuters avkylning i 20 grader
  • Nedkylning med svalt rinnande vatten i 20 minuter inom 3 timmar efter skadan har föreslagits kunna minska brännskadans djup och befrämja snabbare läkning^8-10
• Det saknas tillräcklig evidens på rekommenderad vattentemperatur vid nedkylning:¹¹
  • En bra utgångspunkt är att hitta en vattentemperatur som ger den skadade minst obehag⁸
  • Kom ihåg att nedkylning av stora hudområden, användning av för kallt vatten eller för långvarig nedkylning kan ge hypotermi, särskilt hos små barn⁸
  • Isvatten får inte användas då kraftig vasokonstriktion kan öka brännskadans utbredning¹²
• Kylgel kan användas om rinnande vatten inte finns tillgängligt, men verkar vara mindre effektivt.¹⁰

Ge smärtlindring

• Brännskador är mycket smärtsamma och man bör vara frikostig med analgetika.
• Exponerade nervändar orsakar smärta.
• Nedkylning och övertäckning av brännskadan minskar smärtorna.
• Alla patienter bör få paracetamol i maximal dygnsdos, om det inte är kontraindicerat.
• Vid behov läggs NSAID eller opiater till för att uppnå god smärtlindring under hela dygnet.

Täck brännskadan

• Självhäftande plastfilm (som används till livsmedel) är lämpligt som första hjälpen för att täcka skadan (ta bort de första centimetrarna av filmen, plasten innanför är praktiskt taget steril):¹³
  • Plasten är smidig, den fastnar inte, är ogenomtränglig, fungerar som en barriär och medger inspektion
  • Lägg filmen ovanpå området, bind inte fast den. Detta är särskilt viktigt på armar och ben eftersom senare svullnad kan leda till konstriktion
  • En pläd ovanpå håller patienten varm
• Om plastfilm inte finns tillgängligt kan torrt rent (helst sterilt) bomullstyg, exempelvis handduk, örngott eller liknande användas.
• Brännskador på handen kan täckas med en plastpåse för att inte begränsa rörligheten.
• Undvik våta omslag på stora kroppsytor eftersom värmeförlusten under transporten till sjukhuset kan bli omfattande.
• Undvik att använda kräm eller salva på det skadade stället i detta stadium. Det kan försvåra bedömningen av brännskadan.
• Ambulanspersonal har ofta tillgång till kylgel som kyler ner och lindrar smärta.

Kemiska skador

• Om patienten har mycket kemikalier på sig måste den som ger hjälpen skydda sig mot att få kemikalier på huden.
• Avlägsna kläder, smycken och klocka från patienten.
• Sanera patienten, det vill säga spola med rikliga mängder vatten (cirka 30 °C) i minst 20 minuter.
• Vid frätskador är det mycket viktigt att syran/basen späds ut så att den frätande effekten på huden upphör. Man måste därför använda mycket vatten och spola länge.
• Kom ihåg att det till en början kan finnas stora mängder kemikalierester i sköljvattnet.
• Var uppmärksam på att det kan ha förekommit inhalation eller systematiskt upptag via huden som kan ge sena skador.⁸

Behandling på läkarmottagning

• Ge smärtlindring se Läkemedelsbehandling nedan.
• Rengör såret noga.
• Lägg förband.
• Ge eventuellt boosterdos difteri/tetanusvaccin.

Rengöring av brännskadan

• Kom ihåg att en färsk brännskada är praktiskt taget steril. Det är viktigt att hålla den steril för att förhindra sårinfektion och förlängd läkningstid. Sårvård bör utföras med sterildukning.
• Skölj brännskadan med rent vatten eller steril 0,9 % koksaltlösning:¹⁰
  • En del rekommenderar tvätt med 0,1 % klorhexidin, men andra varnar för detta och menar att det är toxiskt för regenererande epitelceller⁴
• Mindre blåsor (<6 mm):
  • Kan lämnas kvar
  • En del rekommenderar att blåsan öppnas och att blåstaket tas bort för att kunna bedöma djupet på brännskadan och kontroll av läkningsprocessen
• Stora blåsor:
  • Spricker ofta och man bör i sådana fall ta bort den lösa huden¹⁴
• Blåsor som förhindrar rörelse i en led, eller som med stor sannolikhet kommer att spricka bör debrideras.¹⁰

Bedömning av skadans djup och utbredning

• Det är viktigt att skilja mellan ytliga och djupa brännskador eftersom dessa ska behandlas på olika sätt.
• Den första bedömningen av skadans djup blir bara en uppskattning eftersom skadedjupet kan öka under de första dagarna efter skadetillfället.
• Det är särskilt svårt att bedöma djupet initialt vid delhudsbrännskador, men det är ändå viktigt att bilda sig en uppfattning om detta:
  • Skadedjupet kan ändra sig de första 2–3 dagarna
  • Därför behövs en ny bedömning dag 2 och 3

Sårbehandling och omläggning

Brännskadans djup

• Överhudsskada:
  • Läker inom några dagar utan särskild behandling
  • Huden mår bra av att smörjas med fuktighetskräm
  • Eventuellt lokalt NSAID kan lindra smärtorna
• Delhudsskada:
  • Flera olika typer av bandage/nät med salva eller vaselin eller häftande, icke-ocklusiva plåster kan användas
  • Vaselinkompress, polyuretanskumförband, hydrokolloidala förband eller medicinsk honung kan vara aktuellt¹⁵
  • En ytlig delhudsskada läker på mindre än 2 veckor och efterlämnar vid okomplicerad läkning inga eller endast obetydliga ärr
  • En djup delhudsskada behöver mer än 14 dagar för att läka och kan medföra betydande ärr
  • En djup delhudsskada bör, om ej obetydlig, som regel excideras och slutas, eller genomgå hudtransplantation då detta ger mindre problem med ärr
• Fullhudsskada:
  • Ska vanligtvis excideras, men obetydliga fullhudsskador kan behandlas med salvkompress, torr kompress och daglig sårvård till sårbotten är "ren"
• Brännskador läker bäst i fuktiga, icke våta, omgivningar, vilket uppnås genom att täcka såret med ockluderande medel eller ockluderande förband för att minska vätskeförlusten.
• Det finns ingen säker evidens på om någon typ av förband bör föredras framför andra¹⁰
  • Vid större skador krävs hudtransplantation
  • Obetydliga fullhudsskador kan behandlas med konventionell sårvård

Tidsaspekter

• 0–48 timmar, delhudsbrännskada:
  • Ödem/sekretionsfas – det rekommenderas ett absorberande förband som samtidigt håller sårytan fuktig de första 48 timmarna
  • Polyuretanskumförband är vanligtvis ett bra val i denna fas, dessa byts var 3:e–4:e dag, beroende på grad av sekretion
  • Vid användning av vaselinkompress, lägg en kompress över, efterföljt av flera lager med absorberande bomull. 
  • Ett elastiskt bandage läggs som en åtta och fästs med rikligt med tejp så att det inte rubbas.
  • Extremiteter bör hållas högt de första 48 timmarna för att minska ödembildning
• 48–72 timmar, delhudsbrännskada:
  • Ny bedömning av skadans djup och fortsatt behandling
  • Vid ytliga delhudsbrännskador rekommenderas ocklusivt, icke-häftande bandage/platta/nät
  • När exsudationen från såret har avtagit kan man antingen fortsätta användning av polyuretanskumförband eller gå över till hydrokolloida förband
• Om såret läker okomplicerat byts förband med 3–5 dagars mellanrum.
• Om såret börjar smärta, lukta illa, patienten får feber, förbandet är genomfuktat med vätska eller har förskjutit sig, bör förbandet bytas omedelbart:
  • Infektion med Pseudomonas gör att bandaget blir grönt och får en karakteristisk lukt
• När såret är reepitaliserat behöver huden smörjning med en fet fuktighetskräm morgon och kväll i 6–12 månader efter att skadan uppstod.

Tetanus- och difterivaccin

• Ge eventuellt boosterdos difteri/tetanusvaccin:
  • Vid delhuds- eller fullhudsbrännskada, beroende på antal och tidpunkt för tidigare doser, se texten Stelkramp (tetanus)

Läkemedelsbehandling

• Paracetamol:
  • Är i fulldos adekvat smärtlindring för de flesta
• Ibuprofen:
  • Börja omedelbart med 1 200 mg, därefter 600 mg x 3–4 till smärtfrihetTill barn: 10 mg/kg x 4:
  • • Smärtlindrande och även antiinflammatoriskt
  • Lokalverkande NSAID i gelform kan ha smärtlindrande effekt⁸
• Klåda och neuropatiska resttillstånd är vanliga:
  • Man kan överväga behandling med cetirizin¹⁶, antidepressiva, pregabalin eventuellt laser⁴
• Kortisonkräm rekommenderas inte:
  • • Har inte påvisas effekt vid överhudsbrännskada som till exempel solbränna¹⁷

Brännskador i ansiktet

• Bör remitteras till brännskadespecialist.
• Var extra uppmärksam på risken för inhalation och eller luftvägsödem.
• Enkla solbrännskador och små ytliga brännskador behandlas ofta öppet då det är svårt att få bandage att sitta kvar.
• Såret bör rengöras två gånger dagligen.
• Såret bör täckas med en mild lotion, exempelvis jordnötsolja, flytande paraffin eller sterilt vaselin:
  • Denna bör påföras varje till var 4:e timme för att undvika bildning av sårskorpa
• Patienten bör rekommenderas att sova med två kuddar under huvudet de första två dygnen för att minska ansiktsödem.

Brännskador på extremiteter

• När patienten vilar måste skadad extremitet hållas i högläge.
• Dessa åtgärder minskar ödemet och tendensen till nedsatt rörlighet i leden.
• Vid brännsår på extremiteterna är det mycket viktigt att stimulera patienten att bevara rörligheten i leden.

Rökskador

• Inhalationsskada innebär förändringar i luftvägar och lungor efter inhalation av rök (partiklar), gaser och/eller uppvärmd luft/ånga.
• Den skadade kan ha termiska skador i luftvägarna, kemiska nedre luftvägsskador, kolmonoxidförgiftning, cyanidförgiftning, främmande partiklar i luftvägarna och/eller reaktiv inflammation.¹⁸
• Vid misstanke om brännskador i de övre luftvägarna bör patienten intuberas så snart som möjligt eftersom det förväntade ödemet i luftvägarna dels kan ge ett luftvägshinder och dessutom göra senare intubation mycket tekniskt besvärlig. Kontakt tas därefter snarast med brännskadespecialist för diskussion om fortsatt planering.
• Ge alltid befuktad 100 % syrgas vid rökskador:
  • Halveringstid för karboxihemoglobin (kolmonoxid bundet till hemoglobin) är 4–5 timmar vid luftandning och 90 minuter vid tillförsel av 100 % syrgas

Sårinfektion

• Vid sårinfektion ska såret tvättas grundligt med 0,9 % natriumklorid innan odlingsprov tas.
• Därefter kan man överväga att byta förband-/bandageringsteknik, eller att behandla såret öppet.
• Om patienten får allmänsymtom med feber bör antibiotika övervägas och patienten läggas in på sjukhus för bedömning och vidare uppföljning.
• Det finns ingen indikation för profylaktisk användning av lokal eller systemisk antibiotika Dessa har inte visats sig minska incidensen av ytliga infektioner eller sepsis.¹⁹

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• Vid ogynnsamma förhållanden, exempelvis dålig cirkulation eller sårinfektion, kan en ytlig brännskada utveckla sig till en djupare och svår brännskada.
• Ödemet är vanligen som störst efter 12–24 timmar.
• Överhudsskada:
  • Läker utan ärrbildning
• Delhudsskada:
  • Ytlig skada läker på 10–14 dagar utan ärr om det inte uppstår en infektion
  • Djup skada tar >3 veckor att läka och efterlämnar ärr
• Fullhudsskada:
  • Kan inte läka underifrån utan läker i stället med ärrskrumpning
  • Hudtransplantation och andra typer av rekonstruktiva ingrepp kan minska ärren

Komplikationer

• Infektioner
• Fula ärr
• Kompartmentsyndrom
• Lungskador och andningsproblem

Prognos

• Prognosen är beroende av flera olika faktorer:
  • Skadans svårighetsgrad
  • Skadans utbredning/storlekSkadans plats:
  • • Patienter med luftvägsskador har sämre prognos
    • Skador i ansiktet, på händer, fötter eller genitalia är ofta inte livshotande men kan försämra livskvaliteten i hög grad
  • Patientens ålder (små barn och äldre är mest utsatta) och allmänna hälsotillstånd, eventuella associerade skador
  • Inandning av rök ökar mortaliteten vid alla brännskador

Uppföljning

Plan

• Alla brännskador bör kontrolleras inom 24 timmar för kontroll av bandaget och efter 48–72 timmar för ny bedömning av djup och utbredning.
• Brännskador som inte läker inom 2–3 veckor inger misstanke om att det minst rör sig om en djup delhudsskada och bör remitteras till plastikkirurg för bedömning.
• Läkta sår:
  • Är känsliga, har torr och fjällande hud, eventuellt med pigmentförändringar
  • Fuktighetskräm bör påföras dagligen
  • Läkta områden bör skyddas mot solen med kläder, plåster eller solskyddsmedel i 6–12 månader
• Klåda är ett vanligt problem:
  • Förvärras av värme, stress och fysisk aktivitet
  • Massage med vattenhaltig kräm
  • Eventuellt antihistamin och smärtstillande
• Stöd och information:
  • • Patienter med brännskador oroar sig ofta för att bli vanställda och få fula ärr

Fysioterapi

• Patienter med brännskador på armar och ben kan behöva fysioterapi.
• Det är viktigt att identifiera dessa patienter tidigt och inleda behandlingen.
• Hypertrofiska ärr kan möjligen bli mindre framträdande med ärrbehandling som tryckförband eller silikon.
• Alla läkta brännskador bör åter undersökas efter 2 månader för bedömning av om remiss till företagshälsovård behövs.

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

• Bedömning av en brännskadas grad och omfattning
• Brännskada, första hjälpen
• Mindre brännskada, behandling

Animationer

• Brännskador