Pilonidalcysta
Basfakta
Definition
- Kallas också pilonidalsjukdom eller sakralcysta.
- Pilus kommer från latinet och betyder hårstrå.
- Inflammation i en hårtalgkörtel där håret agerar som en främmande kropp vilket skapar ett vävnadssvar och formerandet av sinus (kanaler).1
- Kliniskt skiljer man mellan:
- Akut pilonidal abscess
- Kronisk pilonidal sjukdom
Förekomst
- Är ett vanligt tillstånd bland yngre vuxna framförallt:1-2
- Ses sällan hos personer över 40 år
- Ovanligt innan puberteten
- Fler män:1
- Ration är mellan 3:1 och 4:1
- Incidensen är knappt 1 %:
- I en äldre norsk studie var incidensen 26 per 100 0003
Etiologi och patogenes
- Beror troligtvis på hormonella förändringar som leder till förstorade hårfolliklar:2
- Körtlarna i området blockeras då
- Beroende på olika faktorer såsom tryck, anatomi med mera kan hår pressas inår och agera som en främmande kropp
Patofysiologi
- Efter puberteten påverkar könshormonerna hårsäckar och talgkörtlar.
- Follikulit:
- Det uppstår en infektion i talgkörteln. En liten infektion kan utvecklas till en lokal abscess
- Pilonidal abscess:
- En abscess kan skada strukturerna i huden och skapa underlag för nya infektioner
- Fistelgång:
- Hos en del bildas kanaler (fistelgångar), och det kan också bilda djupa underhudskaviteter
- Fistelgångar kan skapa förbindelse mellan flera abscesshål och bidra till kronisk sekretion
- Lösa hår och främmandekroppsreaktion:
- Lösa hår "sugs" in i pilonidal sinus genom friktion och sätesrörelser när patienten står eller sitter
- Hår skapar en främmandekroppsreaktion och infektion
- Bara i undantagsfall är det andra främmande kroppar som skapar denna reaktion
Predisponerande faktorer
- Ökad svettning i samband med sittande och friktion mot baken:
- Sittande arbete, till exempel taxichaufförer
- Dålig personlig hygien.
- Övervikt (BMI >30).2
- Lokala trauma.
- Familjär predisposition.
- Hårighet.2
- Djup klyfta.2
ICD-10
- L05 Pilonidalcysta (hårsäckscysta)
- L05.0 Pilonidalcysta med abscess
- L05.9 Pilonidalcysta utan abscess
ICD-10 Primärvård
- L05- Pilonidalcysta
Diagnos
Diagnoskriterier
- Typisk anamnes och kliniska fynd med påvisande av follikelöppning(ar) och "strängformad" sinus.
Differentialdiagnoser
- Analfistel
- Hidradenit
- Hudfurunkel
Anamnes
- Tillståndet kan visa sig som en akut abscess, eller som kronisk pilonidal sjukdom med öppningar i huden och kronisk sekretion, eller som recidiverande abscesser.
- Symtomspannet är från asymtomatisk till starka smärtor.
- Tillståndet recidiverar som regel om det inte behandlas adekvat (borttagande av fistelgång).
I akutfasen
- Tillståndet manifesterar sig ofta som en akut abscess: en smärtsam, fluktuerande massa i sakrococcygealregionen.
- Ofta töms var från abscessen.
Kliniska fynd
- Beror på vilket stadium tillståndet är i vid undersökningen:
- Follikulit?
- Cellulit?
- Abscess?
- Epitelialiserade sinus går upp från follikeln i 90 % av fallen och kan palperas som en "sträng".
- Det är inte ovanligt att flera öppningar påvisas från sinus i mittlinjen eller lateralt.
- Blodprover har litet värde för diagnostiken.
När remittera?
- Bristande kompetens att hantera tillståndet.
- Betydande inflammation.
- Kroniskt, recidiverande tillstånd.
Behandling
Behandlingsmål
- Borttagande av inflammerad vävnad och främmande kroppar och läkning med låg recidivrisk.
- Minska patientens obehag efter ingreppet och förhindra sjukhusinläggning och sjukfrånvaro.
Behandlingen i korthet
- Kirurgi är standardbehandling.
- Hos de som är asymtomatiska är konservativ behandling ett alternativ.2
- Behandlingen varierar med hur tillståndet visar sig:4
- Akut pilonidal abscess
- Vid långvariga besvär
- Komplicerade eller långvariga fall bör remitteras till mottagningar med erfarenhet av den här typen av operationer
Egenbehandling
- God hygien med daglig tvätt (dusch).
- Fortlöpande borttagning av hår som kan kapslas in:
- Exempelvis har studier med laserepilering för permanent borttagning visat sig vara lovande5
Kirurgi
Akut pilonidalabscess
- Initialt rekommenderas incision och dränage av cystan:6
- Åtgärdande av sinus med mera som kan skapa kroniska probblem görs i ett senare skede
- Ingreppet:
- Ingreppet sker i lokalanestesi
- Om möjligt bör dränageincisionen läggas lateralt om veck från mittlinjen:7
- Sår läker dåligt i den djupa intergluteala klyftan
- Primär förslutning ger kortare läkningstid, medan öppen behandling ger något färre recidiv
- Incision och upprensning av abscessområden rekommenderas framför radikal excision Vinsten är kortare återhämtningstid
- Fortsatt behandling:
- Såret bör rengöras dagligen med dusch
- Hår i området bör rakas bort för att förhindra att det kommer in i det läkande såret
- Bör pågå i cirka tre månader, även efter att såret har läkt
- Effekt:
- 90 % uppnår fullständig läkning under loppet av en månad
- Incision och dränage utan kyrettage ger läkning hos cirka 60 % inom 10 veckor, av dessa får 40 % recidiv
- Radikaloperation?
- Är svårt att utföra i akutfasen, man klarar inte av att identifiera avgränsningen av kaviteten
- Efter fem till sju dygn, när ödemet har minskat, kan kaviteten identifieras och eventuellt tas bort
Kronisk pilonidalsinus
- Bestående pilonidalsinus efter dränage av en pilonidalabscess, eventuellt med kronisk sekretion via sinus.
- Excision:
- Är huvudbehandlingen vid kronisk och persisterande sjukdom8
- Hela pilonidalcystan med tillhörande epitelialiserade sinus ned till den sakrokoksygala fascian tas bort
- Man använder många olika operationstekniker som grovt kan delas in:
- Olika mittlinjetekniker med större eller mindre excisioner
- Icke-mittlinje/asymmetriska ingrepp med excision och olika typer av plastiker:
- De asymmetriska teknikerna ger bäst resultat med färre recidiv, kortare läkningstid och färre sårinfektioner9-10
- De nya teknikerna innebär en utplaning av rima ani (från V-form till U-form)11
- Sårslutning:
- Den optimala slutningen av ett sår efter excision är omdiskuterad
- Det finns en rad olika tekniker
- Man kan okcså välja att lämna såret öppet en längre tid
- En primär slitning ger snabbare sårläkning och en kvickare återgång till normal funktion medan en senare slutning är förknippat med färre recidiv9
Annan behandling
- Laserbehandling?
- Är en ny behandling som innebär upprepade behandlingar utan behov av analgesi
- Det saknas randomiserade, kontrollerade studier, men fallbeskrivningar tyder på att behandlingsmetoden är lovande
Fenolinjektion
- Varning:
- Bör inte användas i primärvården!
- Ställer stora krav på utluftning och säkerhetsåtgärder, är carcinogent
- Kan vara ett aktuellt alternativ hos patienter med recidiv efter tidigare operationer.12
Förebyggande åtgärder
- God personlig hygien.
- Noggrann borttagning av hår i sakralområdet, eventuellt regelbunden rakning.
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Tillståndet blir som regel recidiverande, framför allt om man har behandlat en abscess med incision och dränage utan borttagning av pilonidalsinus.
- Tillståndet tycks förbättras spontant efter 40 års ålder.
Komplikationer
- Ihållande sekretion.
- Kroniska sår som inte läker.1
- Recidiv efter operation:
- Mittlinjeärr ökar risken för recidiv och dålig sårläkning
- Transformation till malign sjukdom?
- Sker extremt sällan13
Prognos
- Moderna tekniker innebär mindre smärtor efter ingreppet och recidiv mer sällan än äldre metoder.11
Uppföljning
- Kirurgisk metod som innebär att såret lämnas öppet, kräver noggrann uppföljning och täta förbandsbyten.
Många patienter med atopisk dermatit har otillräcklig behandling
Över en miljon svenskar lider av atopisk dermatit enligt svenska Astma- och Allergiförbundet. Många av dessa personer mår väldigt dåligt av sin sjukdom, som även drabbar samhällsekonomin hårt. Maria Bradley, professor i dermatovenereologi menar att det är hög tid att ta fram den gömda och glömda folksjukdomen i ljuset.
MAT-63342
Patientinformation
Vad du bör informera patienten om
- Hygienåtgärder.
Skriftlig patientinformation
Källor
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från AAD
Här samlar vi kongressrapporter, referat och intervjuer med experter som som deltagit under det årliga mötet American academy of Dermatology (AAD).
-
Ljusbehandling och läkemedelsbehandling vid atopisk dermatit
Rätt behandling utifrån eksemets svårighetsgrad.
-
Är antikroppsterapi nästa genombrott för behandling av atopiskt eksem?
Resultat från en fas-2 studie, presenterade i tidskriften Lancet, visar att en så kallad anti-OX40-antikropp verkar fungera på sikt för behandling av måttlig till svår atopisk dermatit bland vuxna.
-
AAD 2022: Fokus på malignt melanom och atopisk dermatit
Nya metoder för tidig upptäckt av malignt melanom samt nya behandlingar för atopiskt eksem stod i fokus under årets American academy of Dermatology (AAD) som hölls i Boston, USA. Kongressen lockade läkare världen över och så även Ada Girnita, överläkare Centrum för hudtumörer, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.
-
Nya lovande resultat för bimekizumab vid behandling av psoriasis
Analys av långtidsresultat från fem kliniska studier visar att åtta av tio patienter som behandlats med bimekizumab och fått fullständig utläkning, är fortsatt symtomfria även två år senare. Det är färsk data som bland annat presenterades vid årets AAD-kongress i USA.