Utsättningsreaktioner efter användning av lokala kortikosteroider

Basfakta

Definition

• Utsättningsreaktioner efter användning av lokala kortikosteroider:
  • Har även kallats för kortisonabstinens men ett officiellt svenskt namn saknas
  • På engelska har tillståndet fått olika namn såsom "steroid addiction/withdrawal syndrome", "topical steroid withdrawal/addiction, TSW" och "red skin syndrome"¹

Förekomst

• Exakta siffror om förekomst saknas, men det anses vara en sällsynt utsättningsreaktion.²
• Tillståndet är vanligast hos kvinnor, hos personer med atopiskt eksem och hos personer som har använt lokala kortisonpreparat i ansiktet. I 94 % av fallen handlar det om medelstarka till starka kortisonpreparat.³
• Tillståndet förekommer också hos barn.⁴

Patofysiologi

• Hypotesen är att tillståndet beror på långvarig vasodilatation:¹
  • Det kan bero på att NO ansamlas i endotel vid pågående behandling med lokala kortisonbehandling

Predisponerande faktorer

• Tillståndet kan uppstå efter en period med långvarig, inadekvat eller för frekvent användning av lokala kortisonpreparat.
• Tillståndet förekommer framför allt hos personer som har använt lokala kortisonpreparat för behandling av atopiskt eksem.

Diagnos

Diagnoskriterier

• Internationellt accepterade diagnoskriterier saknas.⁵
• Tillståndet kan vara svårt att skilja från den underliggande hudsjukdomen.

Differentialdiagnos

• Atopiskt eksem
• Allergiskt kontakteksem

Anamnes^1,3

• De flesta patienter med erytem och ödem besväras av en brännande eller stickande känsla i huden.
• Klåda förekommer hos knappt hälften, men är i regel mindre framträdande än den brännande känslan.
• Många patienter upplever ökade besvär vid användning av mjukgörande eller vid exponering för solljus eller värme.
• Hudflagning kan förekomma, främst i slutet på ett skov. 
• Urtikaria och överdriven svettning anses vara tecken på läkning. 
• Besvären kan komma i skov eller vara mer kontinuerliga.

Kliniska fynd^1,3

• Inom dagar till veckor efter att patienten avslutat behandlingen med lokala kortisonpreparat uppstår ett konfluerande erytem på de platser som har blivit behandlade:
  • Erytemet kan sprida sig till obehandlad hud
• Ödem, papler och pustler kan uppstå och huden kan vätska.
• Mer specifika tecken kan vara att näsan och området runt munnen inte är påverkade, skarp avgränsning av erytemet på armar/händer och att drabbade hudområden blir tjockare och mindre elastiska ( "elefanthud").

Kompletterande undersökningar

• Inga rekommenderas. 

Behandling

Behandlingen i korthet^1,3

• Det finns begränsad dokumentation om behandlingen.
• Nedkylning av huden kan prövas mot den brännande känslan och antihistaminer kan prövas mot klådan.
• Sömnfrämjande åtgärder och psykologisk behandling kan behövas.
• Vissa personer har effekt av gabapentin, lokal ljusterapi, immunmodulerande behandling och antibiotika. Sådan behandling bör lämpligen påbörjas av en hudläkare. 

Förebyggande behandling  

• Oro för utsättningsreaktioner kan hindra patienter från adekvat behandling av dermatologiska tillstånd där lokala kortisonpreparat rekommenderas i första hand.
• För att minska risken att utveckla utsättningsreaktioner rekommenderas följande till patienter som ska behandlas med lokala kortisonpreparat:^1-2
  • Använd alltid den minst möjliga dosen under kortast möjliga tid
  • Undvik medelstarka eller starka kortisonpreparat i ansiktet
  • Undvik daglig behandling med lokala kortisonpreparat i över 2–4 veckor

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp och prognos¹

• Det kan ta månader till år innan utsättningsreaktionen försvinner.
• Efteråt kan huden vara normal eller gå tillbaka till hur huden var innan behandling med lokala kortisonpreparat (till exempel atopiskt eksem).

Komplikationer

• Social isolering, sömnsvårigheter och depression.
• Ökad risk för sekundär infektion.