Svårt att identifiera hepatit C-patienter
Data från NetdoktorPro:s läkarutbildning om hepatit C visar att över hälften av läkarna tycker det är svårt att urskilja patienter med hepatit C. Majoriteten anser tillika att utbildningen har varit till stor nytta för deras kliniska arbete.
I Sverige beräknas omkring 50 000 personer vara smittade av hepatit C idag. Däribland ryms även ett uppskattat mörkertal vilket delvis är relaterat till infektionens asymtomatisk. Den akuta fasen av infektionen visar uppskattningsvis symtom hos 15 procent och uppträder då i form av feber, trötthet,
aptitlöshet, illamående, buksmärta och ikterus. Hos 15 till 45 procent läker infektionen ut av sig själv inom sex månader medan övriga utvecklar en kronisk infektion. Den kroniska infektionen är vanligtvis symtomfri under flera år med undantag för trötthet hos vissa.
– Det är intressant att se siffran på hur många läkare som tycker att det är svårt att identifiera hepatit C-patienter, säger Soo Aleman, överläkare och docent på Gastrocentrum och infektionskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset, som också har varit med och tagit fram NetdoktorPro:s läkarutbildning om hepatit C.
Så här långt har cirka 200 läkare genomfört utbildningen och 55 procent svarar att de har problem med just detta. Soo Aleman hoppas att lathunden som har tagits fram i utbildningen kan vara ett verktyg att identifiera vilka som ska testas, då en kronisk, obehandlad infektion av hepatit C kan få allvarliga konsekvenser. På senare år har leverkomplikationer med bland annat hepatocellulär cancer ökat hos dessa patienter, efter att ha burit på infektionen i 30 till 40 år.
KURS: Hepatit C – Här lär du dig det senaste om hepatit C vid injektionsmissbruk »
Bristfällig kunskap om antivirala läkemedel vid hepatit C
Idag finns det läkemedel som ger goda möjligheter att läka ut hepatitinfektionen och även vända en progression av levercirros. Uppemot 90 procent av patienterna läker med direktverkande antivirala läkemedel, påpekar Soo Aleman och förvånas över att majoriteten av läkarna svarade att de inte har fått utbildningsinformation om de nya antivirala läkemedlen.
– Det visar att primärvårdsläkare måste bli bättre informerade!
Behandlingen med dessa läkemedel tar bara 12 veckor och bieffekterna är mycket lindriga. Länge var antivirala läkemedel endast aktuellt för hepatitpatienter som genomgått en levertransplantation, har extrahepatiska manifestationer eller befinner sig i ett sent fibrosstadium. Men i fjol beslutade TLV att dessa läkemedel får utökad subvention och även patienter som har måttlig leverskada får tillgång till effektiv behandlingen.
Det statistiska underlaget visar att 90 procent av läkarna kommer att ha nytta av vad de har lärt sig i läkarutbildningen om hepatit C. Resterande 10 procent svarade att de inte kunde svara på det än.
-
Många läkare vill fortbilda sig om pneumokockvaccination
En förklaring till det stora intresset för vaccination kan vara att fler och fler läkare får upp ögonen för att jobba förebyggande, inte minst som en effekt av pandemin. Det menar Jonas Ahl, Överläkare, VO Infektionssjukdomar vid Skånes Universitetssjukhus.
-
Nytt bältrosvaccin ger hög skyddseffekt
2013 blev första bältrosvaccinet tillgängligt i Sverige – och har sedan dess rekommenderats till personer över 50 år. Under våren 2020 blev ett nytt bältrosvaccin tillgängligt. Ett vaccin som ger hög skyddseffekt och som är effektivt även hos äldre.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Bältros (herpes zoster)
Smärtorna och den typiska lokalisationen av blåsor på rodnad botten längs ett eller flera dermatom på ena kroppshalvan räcker för diagnos.
-
Gonorré
Sexuellt överförbar infektion som orsakas av Neisseria gonorrhoeae. Under 2019 anmäldes över 3 200 fall av gonorré i Sverige, vilket motsvarar är en ökning med 20 procent jämfört med året innan.
-
Kondylom
Sexuellt överförd infektion med humant papillomvirus (HPV). I Sverige ses en tydlig minskning av kondylom efter införande av HPV-vaccination.
-
Mycoplasma genitalium
Bakterien kan orsaka urogenitala symtom och infektion men ses också hos asymtomatiska individer. Primärt sker smitta genital slemhinna mot genital slemhinna.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu