Medicinsk översikt | Infektion

Coronavirus: covid-19 (SARS-CoV-2)

SARS-CoV-2 är namnet på den nyaste upptäckta varianten (upptäcktes 2019) av coronavirus, som kan ge förkylning till allvarlig andningssvikt.  Covid-19 klassas som en pandemi och finns i stora delar av världen.


Uppdaterad den: 2020-06-29
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Covid-19:
    • Sjukdom som kan ge förkylning till allvarlig andningssvikt
    • Även asymtomatiska fall förekommer
    • Covid-19 orsakas av viruset SARS-CoV-2, som är namnet på den nyast upptäckta varianten av coronavirus (upptäcktes 2019)

Epidemiologi

  • Covid-19 klassas som en pandemi och finns i stora delar av världen, se världskarta med uppdaterad förekomst på WHO:s hemsida.
  • Barn och vuxna verkar smittas i samma omfattning, men barn uppvisar sällan symtom. 
  • Hittills har en större del män bekräftats smittade och inlagda på sjukhus. 

Etiologi och patogenes

Smittvägar

  • SARS-CoV-2 har påvisats i provmaterial från övre- och nedre luftvägar, blod- och faecesprover.
  • I nuläget bedöms den huvudsakliga spridningen ske från luftvägarna:
    • Dropp- och kontaktsmitta verkar vara de drivande faktorerna
    • Indirekt smitta sker också, det vill säga att smitta finns på ytor, men oklart hur stor andel som är orsakade på detta sätt
    • Aerosolgenererande procedurer och ingrepp innebär ökad smittrisk och därmed ökade krav på skyddsutrustningen

Inkubationstid

  • Inkubationstiden för covid-19 verkar variera mellan 1–14 dagar, vanligen 5 dagar.
  • Även oidentifierade fall kan smitta, men verkar vara ungefär hälften så smittsamma (55 %) som identifierade fall.
  • Folkhälsomyndigheten bedömer att symtomfria personer i den stora majoriteten av fallen inte anses vara smittsamma.
  • I de fall asymtomatiska ändå är smittsamma verkar inte det vara den stora drivkraften i spridningen. 

Immunitet

  • Tidigare erfarenheter gör att Folkhälsomyndigheten bedömer att man troligtvis blir immun åtminstone för smitta under samma säsong.

ICD-10

  • U07.1 Covid-19, virus påvisat
  • U07.2 Covid-19, virus ej påvisat

Anamnes

  • Feber, hosta och trötthet har rapporterats som de vanligaste symtomen.
  • Även mer diffusa influensa-liknande symptom som muskelvärk, huvudvärk, halsont, snuva har beskrivits i det tidiga sjukdomsskedet.
  • Förlorat luktsinne (anosmi) och gastrointestinala symtom är vanligare än man trott, och verkar komma senare i förloppet.
  • Sjukdomen kan vara allt från mild till allvarlig med pneumoni, ARDS, sepsis.
  • Smittade personer som är asymtomatiska verkar vara relativt vanligt förekommande.

Kliniska fynd

  • Sannolikt finns det många personer som saknar kliniska fynd.
  • Feber:
    • Saknas hos många
  • Milda luftvägssymtom:
    • Hosta, lättare dyspné
  • Allmäntillstånd:
    • Sjukdomskänsla, nedsatt allmäntillstånd
  • Pneumoni:
    • Mild och svår pneumoni kan ses
    • Nedsatt saturation
    • Ofta hörs avvikande lungljud vid auskultation
  • ARDS, sepsis, septisk chock:
    • Lågt blodtryck
    • Påverkat allmäntillstånd

Utredning av covid-19

Misstänkta fall

  • Provtagning ska endast ske hos utvalda grupper enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer:
    • Patienter i behov av inneliggande vård på sjukhus:
      • Den kliniska bilden: Akut infektionsinsjuknande med feber och/eller luftvägssymtom utan känd orsak med behov av inneliggande vård på sjukhus
    • Personal i sjukvård och äldreomsorg baserat på vad som är mest ändamålsenligt utifrån aktuella resursbehov:
      • Akut infektionsinsjuknande med feber och/eller luftvägssymtom
    • Kontaktuppgift till Folkhälsomyndigheten för diskussion angående provtagningsindikationer och analys: Klinisk mikrobiolog i beredskap (KMiB) 010-205 24 00 – tonval 2
    • Folkhälsomyndigheten har meddelat att man nationellt kommer samordna detta:
      • På sikt kan antikroppstester bli aktuellt
      • Folkhälsomyndigheten bedömer att det inte finns några säkra sådana tester på marknaden

Påvisning av virus

  • PCR-diagnostik av viruset.
  • Diagnos av coronavirus kan också ske genom virusisolering i cellodling
  • Provtagning bör ske från luftvägarna hos den misstänkt smittade (nasofarynxprov, svalgprov, sputum eller aspirat/sköljvätska från nedre luftvägarna) och personal som utför provtagningen ska vara försedd med skyddsutrustning

Skyddsutrustning

  • Vid risk för dropp- och kontaktsmitta:
    • Skyddsglasögon eller visir används för att skydda ögon-, mun- och nässlemhinna. Visir skyddar hela ansiktet mot stänk
    • Vätskeavvisande munskydd (IIR) rekommenderas i kombination med visir eller skyddsglasögon vårdtagarnära arbete
    • I de flesta situationer räcker det med skyddsförkläde utan ärm. Vid risk för kraftig förorening av kläder eller underarmar rekommenderas långärmat plastförkläde
    • Skyddshandskar ska användas vid arbetsmoment som innebär risk för kontakt med kroppsvätskor
  • Vid aerosolbildande ingrepp:
    • Andningsskydd FFP2, FFP3, PAP3 eller motsvarande som är tillpassat, det vill säga utprovat för användaren så att det sluter tätt
  • Skyddsmaskers effektivitet:
    • En Cochrane-rapport har visat att användning av mask, även kirurgisk, ihop med handtvätt minskar risken för spridning av respiratoriska virus
    • Endera, såsom maskanvändning utan handtvätt och viceversa, verkade inte vara effektivt
    • Mer kvalitativ forskning behövs på området
  • WHO rekommenderar skydd för dropp- och kontaktsmitta när man arbetar med covidpatienter, och skydd mot luftburen smitta när man utför aerosolbildande moment.

Misstanke om sjukdomen

  • Vid telefonsamtal/digitalt besök eller motsvarande med patient där misstanke väcks:
    • I första hand rådgivning om egenvård
    • Rekommendera ny kontakt vid försämring
    • Informera patienten om att stanna hemma 48 timmar efter symtomfrihet
    • Om vårdbehov verkar föreligga ska kontakt med läkare på mottagande sjukhus ske för vidare handläggning
  • I de fall en patient söker en vårdinrättning och misstanke om covid-19 finns:
    • Instruera om hosetikett
    • Förse patienten om möjligt med kirurgiskt munskydd
    • Hänvisa till enskilt rum utan att passera väntrum/andra allmänna utrymmen
    • Vid kvarstående misstanke gäller lokala rutiner för provtagning och handläggning
  • Patient med behov av inneliggande vård:
    • Isoleras:
      • I första hand i enpatientrum med luftsluss
      • I andra hand i enpatientrum med förrum
      • I tredje hand i enpatientrum med stängd dörr
    • Patienter med bekräftad covid-19 kan samvårdas i gemensamma rum (såvida ingen annan indikation med smitta föreligger som gör att enkelrum är tillämpligt)

Bilddiagnostik

  • Lungröntgen och DT-undersökning visar typisk bild som vid viral pneumoni.

Behandling av covid-19

Remittering

  • Handläggningen och beslut om remittering görs i samråd med infektionsläkare/smittskyddsläkare:
    • Alla fall måste inte läggas in, utan milda fall kan egenbehandla i hemmet
  • Sjukdomen klassas som allmänfarlig och samhällsfarlig, det vill säga smittskyddsåtgärder som karantän kan tas:
    • Alla misstänkta fall ska anmälas via SmiNet

Läkemedelsbehandling

  • I nuläget finns ingen läkemedelsbehandling med tillräcklig evidens för covid-19:
    • Flera kliniska studier pågår på ett antal preparat, bland annat remdesivir, klorokin/hydroklorokin, lopinavir-ritonavir (läkemedel mot HIV) och tocilizumab
    • Läkemedelsverket har beviljat beredskapslicens för läkemedlet remdesivir
    • Referensgruppen för Antiviral Terapi (RAV) har tagit fram ett dokument med information om möjliga behandlingsmetoder
  • Undvika ACE-hämmare och ARB?
    • Det finns hypoteser kring att ACE-hämmare kan skapa ett allvarligare förlopp:
      • Man har sett att patienter med hypertoni har högre dödlighet vid covid-19
    • Teorin består i att covid-19 binder till ACE2-receptorer, vilka uppregleras i sitt uttryck vid behandling med ACE-hämmare och ARB
    • Det finns ingen evidens hos människa som stödjer detta:
      • Djurstudier har snarare visat positiva lungprotektiva effekter av behandlingen, men även den evidensen är svag
    • European Society of Cardiology och European Medicines Agency, EMA rekommenderar att medicineringen bör fortsätta hos dessa patienter
  • Undvika NSAID?
    • Läkemedelsverket 2020-03-18:
      • "Vi har i nuläget inte kännedom om några vetenskapliga data som talar för att febernedsättande och smärtlindrande läkemedel (innehållande till exempel ibuprofen, naproxen och paracetamol) skulle vara ogynnsamt för sjukdomsförloppet vid covid-19 eller andra virusinfektioner"

Svårt sjuka patienter på sjukhus

  • De individer som får en svårare form kan behöva intensivvård.
  • Då ges understödjande behandling såsom syrgas, vätska med mera.

Palliativ vård vid covid-19

  • En samtalsguide om hur man kan hålla samtal med närstående till samt patienter med svår covid-19 finns hos Palliativt utvecklingscenter vid Lunds Universitet.
  • Det finns rekommendationer från Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län och Nationella Rådet för Palliativ Vård (via Stockholms Sjukhem) specifikt för covid-19.

Förebyggande åtgärder

  • Vid kontakt med patienter med misstänkt infektion ska adekvat användning av skyddsutrustning ske.
  • Smittspårning och eventuell isolering av exponerade personer är en förebyggande åtgärd för att motverka spridning.
  • Allmänna råd från Folkhälsomyndigheten:
    • Inga folksamlingar med fler än 50 personer i Sverige rekommenderas
    • Distansundervisning för gymnasie- och högskoleelever
    • Butiker, köpcentrum etc rekommenderas begränsa antalet som kan vistas i lokalerna samtidigt samt anvisa om hur långt det ska vara mellan personerna som köar
    • Idrottsföreningar rekommenderas ha matcher och tävlingar utomhus, kan man inte garantera att smittspridningsrisken är låg bör aktivitetn ställas in
    • Ideella föreningar rekommenderas skjuta upp möten/årsmöten och dylikt om det krävs att mötet sker med alla fysiskt på samma plats
    • Arbete bör ske hemifrån om möjligt
    • Kollektivtrafiken bör begränsa antalet resenärer och anpassa antalet turer så det inte finns trängsel
    • Personer över 70 år och de som tillhör andra riskgrupper bör begränsa sina fysiskt nära kontakter med andra och helt undvika att åka med kollektivtrafik och andra allmänna färdmedel
    • Är man över 70 bör man också undvika att handla i butiker som apotek och matvarubutiker eller vistas på andra platser där människor samlas
    • Om man har eller kan ha smittats av covid-19 kan man ha rätt till smittbärarpenning och reseersättning (Försäkringskassan)

Komplikationer

  • Sekundär bakteriell infektion av luftvägarna.
  • Svår pneumoni.
  • Sepsis och chock.
  • Andningssvikt.
  • Fosterskador?
    • En studie med 9 kvinnor som var sjuka med covid-19 i tredje trimestern (Wuhan/Kina) visade inga tecken på fosterpåverkan
  • Död.

Prognos

Förlopp

  • Lindrigt sjuka beräknas vara friska efter 2 veckor, allvarligt sjuka mellan 3 och 6 veckor.
  • Enlig kinesiska data förlöper sjukdomen med ett milt förlopp hos 80 %. Runt 20 % får ett allvarligt eller kritiskt förlopp:
    • 13,8 % får en svår infektion med dyspné, andningsfrekvens ≥30/min, SaO2 ≤93 % och/eller lunginfiltrat i >50 % av lungfälten
    • 6,1 % blir kritiskt sjuka (lungsvikt, septisk chock, multiorgansvikt)
  • Enligt italienska data på 22 512 bekräftade fall hade:
    • 6,7 % inga symtom
    • 10,6 % ospecifika symtom
    • 6,7 % få symtom
    • 46,1 % milda symtom
    • 24,9 % svåra symtom
    • 5,0 % kritiskt tillstånd

Dödlighet

  • Dödligheten varierar mellan olika länder och är bland annat beroende av antal testade för covid-19.
  • Enligt WHO-data den 1:a mars, där antal smittade och dödsfall bland smittade 2 veckor efter diagnos beräknades en dödlighet på runt 5 %.
  • En beräkning på italienska data med 22 512 bekräftade fall visade en dödlighet på 7,2 %:
    • 0–9 år: 0 %
    • 10–19 år: 0 %
    • 20–29 år: 0 %
    • 30–39 år: 0,3 %
    • 40–49 år: 0,4 %
    • 50–59 år: 1,0 %
    • 60–69 år: 3,5 %
    • 70–79 år: 12,5 %
    • 80–89 år: 19,7 %
    • ≥ 90 år: 22,7 %
  • En studie från Kina inkluderande 1099 sjukhusfall påvisade en dödlighet på 1,4 %
  • En studie från Kina med 44 672 bekräftade fall av covid-19 visade följande dödlighetssiffror (observera att det totala antalet sjuka inte är känt vilket kan försvåra tolkningen):
    • Totalt: 2,3 %
    • 0–9 år: 0 %
    • 10–19 år: 0,2 %
    • 20–29 år: 0,2 %
    • 30–39 år: 0,2 %
    • 40–49 år: 0,4 %
    • 50–59 år: 1,3 %
    • 60–69 år: 3,6 %
    • 70–79 år: 8,0 %
    • ≥ 80 år: 14,8 %
    • Män: 2,8 %
    • Kvinnor: 1,7 %
  • Samma studie hittade förekomst av följande samsjuklighet hos de som dog:
    • Hypertoni 6 %
    • Diabetes mellitus 7,3 %
    • Kardiovaskulär sjukdom 10,5 %
    • Kroniska luftvägssjukdomar 6,3 %
    • Cancer (varje form) 5,6 %
    • Ingen samsjuklighet: 0,9 %
    • Hos personer med ett allvarligt förlopp såg man en dödlighet på 13,4 %
  • Aktuella rapporter om antal fall och dödsfall finns på WHO:s hemsida.

Källor

  • World Health Organization, Novel Coronavirus (2019-nCoV) situation reports, Situation Reports Hämtad 2020-03-10 
  • Folkhälsomyndigheten, Sjukdomsinformation om coronavirus inklusive sars och mers. Hämtad 2020-03-10.
  • European Centre for Disease Prevention and Control,An agency of the European Union. Novel coronavirus in China. Hämtad 2020-01-29. 
  • European Society of Cardiology, Position Statement of the ESC Council on Hypertension on ACE-Inhibitors and Angiotensin Receptor Blockers, 13 Mar 2020 Hämtad 2020-03-17
  • SmiNet. Elektronisk anmälan av smittsamma sjukdomar.
  • McIntosh K, Hirsch MS, Bloom A. Coronavirus disease 2019 (COVID-19). UpToDate, hämtad 2020-03-19.
  • Referensgruppen för antiviral terapi, RAV. Behandling av COVID-19 infektion.
  • Baud D, QI X, Nielson-Saines, Musser D. Real estimates of mortality following COVID-19 infection. Lancet Infect Dis 2020 Published Online March 12, 2020
  • Livingston E, Bucher K. Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) in Italy. JAMA. Published online March 17, 2020

Annons
Annons
Annons