Erysipeloid
Basfakta
Definition
- Bakteriell zoonos som orsakas av Erysipelothrix rhusiopathiae som leder till en självbegränsande, röd svullnad på smittad hud.1
- Tillståndet kan i vissa fall utveckla sig till sepsis.
- Kallas också rödsjuka.
Förekomst
- Sällsynt tillstånd.2
- Förekommer främst hos slaktare, fiskare och veterinärer.
- Immunsupprimerade har beskrivits ha ökad risk, om dock sällsynt förekommande.3
Etiologi och patogenes
- Beror på en infektion med bakterien Erysipelothrix rhusiopathiae som är en pleomorf grampositiv bakterie.
- E. rhusiopathiae är utbredd i naturen och infekterar husdjur som till exempel gris, som kan vara huvudreservoaren för organismen.4 Bakterien har också funnits hos får, häst, nötboskap, kyckling, krabba, fisk, hund och katt.
- Bakterien överförs till sår i huden vid hantering av smittat kött eller fisk. Fiskare, bönder, slaktare och veterinärer ligger i riskzonen för infektion, liksom immunsupprimerade.3,5
- Smittar inte mellan människor.
Predisponerande faktorer
- Hantering av smittat kött eller fisk.
ICD-10
- A26.0 Kutan erysipeloid
- A26.7 Sepsis orsakad av Erysipelothrix
- A26.8 Andra specificerade former av erysipeloid
- A26.9 Erysipeloid, ospecificerad
ICD-10 Primärvård
- A28-P Djurburen bakteriesjukdom
Diagnos
Diagnoskriterier
- Klinisk diagnos: röd svullnad i hud hos person som har hanterat fisk eller kött.
Anamnes
- Inkubationstid: 1–4 dagar.
- Det kliniska spektrat för mänsklig infektion består av:
- Lokaliserad hudinfektion
- Diffus hudinfektion
- Systemisk infektion
Lokaliserad hudinfektion, erysipeloid
- Är den vanligaste formen av infektion som orsakas av E. rhusiopathiae.
- Infektionen är vanligtvis lokaliserad till fingrar eller händer och beror ofta på mindre hudskador som uppstår vid hantering av kontaminerade räkor, krabbor eller fisk.6
- En röd svullnad uppstår i huden runt infektionsstället och detta kan utveckla sig till en typisk erysipeloid hudlesion med ett rosa centrum och upphöjd kant.
- Vanligtvis finns det få eller inga smärtor, men det förekommer mer aggressiva förlopp med smärtor och stelhet i det involverade området.
- Vanligtvis inte varbildande. Cirka 30 % utvecklar lokal lymfadenit.
Diffus hudsjukdom
- Erysipeloid (se ovan) kan i vissa fall progrediera till en diffus kutan form hos obehandlade patienter.
- Tillståndet karaktäriseras av en rosafärgad hudlesion som expanderar medan den centrala delen normaliseras.
- Bullösa lesioner vid primärplatsen eller längre ned kan ses i vissa fall.
- Dessa patienter har ofta systemiska manifestationer som hög feber och ledsmärtor.
Systemisk infektion
- Bakteriemi med eller utan endokardit är vanligtvis primärinfektionen, snarare än spridning från en lokaliserad, kutan lesion – dock har cirka 40 % hudlesioner som tyder på erysipeloid.7
- De flesta har haft feber i 2–3 veckor när de söker vård. Ofta föreligger då hudlesioner som bullae.
- Eventuell endokardit ger vanligtvis allvarlig klinisk sjukdom.
Kliniska fynd
- Erysipeloid – röd svullnad i huden, ofta rosafärgad centralt och med upphöjd kant.
Kompletterande undersökningar
- Odlingsprover/PCR är ofta negativa eftersom organismen befinner sig djupt ned i dermis:
- Biopsier rekommenderas
- Eventuellt agenspåvisning med blododling vid sepsis.
När remittera?
- Alla misstänkta fall av erysipeloid remitteras till specialist i infektionsmedicin.
Behandling
Allmänt om behandlingen
- Den vanligaste lokaliserade hudinfektionen är en självbegränsande sjukdom där behandling vanligtvis inte är nödvändigt.
- Antibiotika kan förkorta sjukdomsförloppet och förhindra recidiv.1
Läkemedelsbehandling
- Penicillin V8
- Alternativ: Cefalosporiner
Förebyggande åtgärder
- Användning av handskar när man skär upp kött eller fisk.
- Desinfektion vid skärskador.
- Vaccin saknas.
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Vanligtvis spontan läkning inom loppet av 3–4 veckor.
Komplikationer
- Sepsis
- Endokardit
Prognos
- God
Uppföljning
- Inga särskilda åtgärder
Anmälningsplikt
- Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
Källor
Hur kan vi bekämpa virussjukdomar och framtida pandemier?
WHO har utlyst sju globala nödlägen under de senaste tretton åren. Det är inte en fråga om, utan när vi kommer uppleva nästa pandemi. Går en nästa pandemi att förhindra och i så fall hur?
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Pneumoni (lunginflammation)
Influensa banar ofta vägen för en bakteriell pneumoni, vilket gör att årlig influensavaccination rekommenderas till dem med förhöjd risk att insjukna i allvarlig influensa och dess komplikationer. Många i denna riskgrupp uppfyller också kriterierna för att vaccineras mot pneumokocker som är den vanligaste och farligaste luftvägsbakterien som orsakar pneumoni.
-
Vätska, proppförebyggande och syrgas bör sättas in tidigt vid svår covid-19
Idag har vi mycket mer kunskap om hur vi ska behandla covid-19 hos personer som drabbas hårt av virussjukdomen, jämfört med vad vi hade i början av pandemin. Med dagens behandling kan man bota väldigt många. Men vi får inte slappna av och luta oss tillbaka, istället bör...
-
Ordförande för läkarförening: Fler kunde ha överlevt pandemin
– Hade vi haft lite mer robust vård, mer vårdplatser och bättre intensivvård så skulle mer folk ha överlevt, tyvärr, säger Johan Styrud, överläkare och ordförande för Stockholms läkarförening.
-
Webbinarium: Hur kan vi bekämpa virussjukdomar och framtida pandemier?
Coronapandemin har fått oss att inse att vi måste ta virusorsakade infektioner på betydligt större allvar än vi gjort tidigare. Det finns tusentals kända virus som orsakar sjukdomar hos människor och det nya coronaviruset är bara ett av dessa. Det finns sannolikt ytterl...