Definition

• En övre luftvägsinfektion, ÖLI, vars orsak är virus och som är lokaliserad till slemhinnorna i näsa, svalg och nedre luftvägar, men som inte inkluderar alveolerna.
• Tillståndet karakteriseras av initialt av halsont, trötthet och lätt feber. Dessa symtom försvinner efter få dagar och efterföljs av täppt näsa, snuva och hosta som uppträder inom 24–48 timmar efter symtomstart.

Bakgrund och epidemiologi vid förkyldning

Förekomst

• Så gott som hela befolkningen drabbas en eller flera gånger per år:
• Barn har i genomsnitt sex till åtta förkylningar per år.
• Vuxna har i genomsnitt två till fyra förkylningar per år.
• Barn från ett halvt till tre år drabbas särskilt ofta.

Etiologi och patogenes

• Förkylning orsakas av olika respiratoriska virus.
• Rinovirus är vanligaste agens.
• Det stora antalet (över 200) olika virustyper gör att människor kan få förkylning under hela livet.
• Klinisk sjukdom uppträder hos två av tre smittade.
• Överföring av smitta sker för det mesta genom handkontakt med senare passage över till näsborrar, mun eller ögon, oftare än genom droppsmitta.
• Inkubationstid är två till fyra dagar.

Anamnes och kliniska fynd

• Tillståndet karakteriseras initialt av halsont, trötthet och lätt feber. Dessa symtom försvinner efter några dagar och efterföljs av täppt näsa, snuva och hosta som uppträder inom 24–48 timmar efter symtomstart.
• Täppt näsa och nässekretion är de dominerande symtomen. Nässekretet kan efter hand bli tjockt och varigt och misstolkas som sinuit.
• Symtomen är mest uttalade omkring dag tre till fyra och börjar försvinna runt dag sju.
• Barn under första levnadsåret får vid förkylning ofta hög feber, de äter lite, blir griniga och kan få orolig sömn på grund av täppt näsa.
• Rodnad i svalget, speciellt på främre gombågen.
• Ödematös nässlemhinna, eventuellt med sekret.
• Barn med adenovirusinfektion får ofta konjunktival injektion.
• Trakeit med produktiv hosta under ett par veckor kan förekomma.

Diagnostik och undersökning

• Typisk sjukdomsbild.
• Laboratorietester behövs sällan, men CRP kan ibland vara till hjälp för att utesluta bakteriell infektion.
• CRP >50 kan indikera bakteriell infektion:
• Värden upp till 50 mg/l kan dock finnas från tredje till femte sjukdomsdagen även vid viralt agens.
• Vid adenovirusinfektion kan värden upp mot 100 mg/l förekomma.
• Streptokocktest kan vara aktuellt vid halsont.

Differentialdiagnoser

• Influensa
• Streptokockfaryngit
• Sinuit
• Pneumoni

Behandling

Allmänt

• Självläkande tillstånd.
• Eftersom det inte finns några effektiva antivirala medel som botar förkylning, och det finns få effektiva förebyggande åtgärder, består eventuell behandling av symtomlindring.

Egenbehandling

• Vila om det behövs.
• Högt huvudläge kan lätta ödem och sekretion i slemhinnorna.
• Sköljningar med koksaltlösning

Läkemedelsbehandling

• Analgetika:
• NSAIDs minskar smärta och obehag vid förkylning, men påverkar inte förlopp eller luftvägssymtom.
• Paracetamol minskar feber och obehag.
• Slemhinneavsvällande nässprej/koksaltlösning:
• Ger kortvarig lindring av täppt näsa och förbättrar nattsömnen.
• Kan också minska risken för sinuit, speciellt hos patienter med kronisk eller recidiverande sinuit
• Antibiotika har ingen effekt på ÖLI.

Prognos och uppföljning

Förlopp:

Inkubationstiden är vanligen två till tre dagar.

• Symtomen når sitt maximum tredje till femte sjukdomsdagen.
• Symtomfrihet vanligen efter en vecka, eventuellt kan hostan vara längre.

Bland barn kan förkylning vara i flera veckor utan att detta är ett uttryck för komplicerande infektion.

Komplikationer

• Pneumoni
• Sinuit
• Öroninflammation är en vanlig komplikation bland barn, speciellt under de första levnadsåren.
• RSV-infektion hos barn kan kräva inläggning på sjukhus.

Särskilda och/eller förebyggande råd

God handhygien med tvål och vatten och/eller handsprit är ett enkelt och bra sätt att minska risken för infektionsspridning vid förkylning.

ICD-10

• J00 Akut nasofaryngit (vanlig förkylning)