Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Infektion

Hepatit G


Uppdaterad den: 2019-06-05
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Basfakta

Definition

  • Sjukdomen betecknas även HGV-infektion eller GBV-infektion, efter kirurgen GB som viruset först klonades från.
  • Viruset är ett RNA-virus i gruppen flavivirus.
  • Det är för närvarande oklart om viruset/virusen kan ge betydande leversjukdom. Mest sannolikt orsakar det inte någon kliniskt relevant leversjukdom.1

Förekomst

  • Ses hos 3–5 % blodgivare i Europa, 3–8 % i Nordamerika, 20 % i Afrika och Sydamerika, medan 3–6 % i Asien.
  • Hos vuxna i Skandinavien har viruset setts hos 5–13 %.2 I Sverige och andra skandinaviska länder har HGV RNA påvisats i 1,6–3,8 % hos barn och vuxna.
  • HGV har enligt amerikanska uppgifter hittats hos 50 % av injicerande drogmissbrukare, 30 % av patienter i hemodialys, 20 % av blödarsjuka och 15 % av patienter med kronisk hepatit B eller C.
  • På en dialysavdelning påvisades hepatit G hos 13 av 82 patienter (16 %):3
    • Bland dessa hade 69 % endast hepatit G, medan 15 % hade samtidig hepatit B-smitta och 15 % samtidig hepatit C-smitta
    • Av de 13 patienterna hade 10 normala transaminaser och de 3 med onormala transaminaser hade annan leversjukdom

Etiologi och patogenes

  • HGV är ett flavivirus som smittar via blod, transfusioner och via sexuella kontakter.
  • Det associeras med en kronisk viremi som varar i minst tio år.
  • Viruset finns ofta tillsammans med hepatit C-smitta (HCV).
  • Det är oklart i hur hög grad det framkallar akut och kronisk leversjukdom:
    • I dialysmaterial och bland levertransplantationspatienter har hepatit G visat sig finnas hos cirka 15–20 %3-4
    • Hepatit G i sig verkar inte ge utslag på transaminaser i dessa patientgrupper3-4
  • Smitta:
    • HGV kan smitta vid transfusion av kontaminerat blod och vid sexuell kontakt på samma sätt som hepatit C- och B-virus5-6

Predisponerande faktorer

  • Intravenöst drogmissbruk.
  • Blodtransfusioner.
  • Hemodialys.
  • Förekomst av hepatit B och C.

ICD-10

  • B17 Annan akut virushepatit
    • B17.8 Annan specificerad akut virushepatit
  • B18 Kronisk virushepatit
    • B18.8 Annan specificerad kronisk virushepatit

ICD-10 Primärvård

  • B19-P Virushepatit UNS

Diagnos

Diagnoskriterier

  • Påvisning av antikroppar mot viruset. HGV RNA för att se om aktuell eller utläkt infektion.

Differentialdiagnoser

  • Andra orsaker till hepatit.
  • För närvarande är det osäkert om hepatit G-virus ger klinisk leversjukdom.

Anamnes

  • Inga säkra kliniska symtom.

Kompletterande undersökningar i primärvården

  • Det är inte aktuellt att undersöka detta inom allmänmedicinen.

Andra undersökningar

  • Det är oklart vilken validitet serologiska tester i form av GBV-C och anti-GBV-C-antikroppar har.1
  • GBV-C tycks vara identiskt med HGV. C är beteckningen på en undertyp.
  • Virusets RNA kan påvisas med PCR-test.

Behandling

Allmänt om behandling

  • Ingen specifik behandling är aktuell.
  • Behandling med interferon för hepatit C verkar ha effekt även på hepatit G.4
  • I en patientgrupp med kronisk hepatit C som behandlades med interferon eller levertransplantation fann man samtidigt hepatit G hos cirka 20 %:
    • Samtidig HGV-smitta tycks inte påverka behandlingsresultatet vid interferonbehandling
    • Antikroppar mot hepatit G-virus både efter interferonbehandling och efter transplantation4
Annons
Annons

Förlopp, komplikationer och prognos

Prognos

  • För närvarande okänd.
  • Det föreligger en ökande mängd bevis för att GBV-C har en skyddande effekt på patienter som har saminfektion med HIV.7
  • Dagens kunskap antyder att detta virus inte har någon sjukdomsframkallande effekt.

Patientinformation

Animation

  • Leverinflammation, hepatit

Källor

Annons
Annons

Annons
Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons