Kattklössjuka

Basfakta

Definition

• Infektion med Bartonella henselae efter klösskada eller bett av katt. Leder till sårbildning på bettstället och lokal lymfkörtelsvullnad, men är ofarlig och självbegränsande.^1-2
• På engelska: cat scratch disease.

Förekomst

• Det finns inga data om hur vanligt tillståndet är i Sverige. I USA uppger man cirka 9 fall per 100 000 invånare, 22 000 fall per år.³
• Vanligast hos barn.
• Internationellt uppges högst frekvens i länder med varmt och fuktigt klimat.

Etiologi och patogenes

• Bakterien Bartonella henselae är i många länder vanligt förekommande i munnen (saliv) och på huden och klorna hos katter, men leder inte till sjukdom hos katten:
  • Kattungar är oftare bärare av bakterien än vuxna katter
• Vid klösskada eller bett av katt kan bakterien överföras till sårytan och medföra infektion.
• Bakterien leder hos människor till sår med granulombildning och var och det lokala lymfsystemet aktiveras.
• I vissa fall sprids infektionen och ger disseminerad sjukdom.

Predisponerande faktorer

• Klösskada eller bett av katt.

ICD-10

• A28.1 Cat-scratch-feber

ICD-10 Primärvård

• A28-P Djurburen bakteriesjukdom

Diagnos

Diagnoskriterier

• Sår i huden med varbildning och lokal, ensidig lymfadenit efter klösskada eller bett av katt och eventuellt positiv serologi.²

Differentialdiagnoser

• Impetigo, svinkoppor
• Atypisk mykobakterieinfektion
• Orfvirusinfektion
• Lymfadenit av annan orsak
• Lymfom

Anamnes

• Tillståndet uppträder oftare bland barn än vuxna. Inte alla kommer ihåg att de har blivit klösta eller bitna av en katt.
• Debuterar vanligtvis med en eller flera 3–5 mm stora rödbruna papler, efter hand blåsor på inokulationsstället 3–10 dagar efter klösskadan/bettet:
  • Inkubationstiden kan vara upp till tre veckor
• Inom loppet av en till tre veckor utvecklas lymfkörteltumör i regionala lymfkörtlar. Det är ofta bara en förstorad lymfkörtel, men det kan också vara flera.⁴
• En del får även allmänsymtom med feber, svaghet och huvudvärk.
• Det typiska är att lymfkörteltumören är kvar i över tre veckor och den kan vara kvar i upp till två till tre månader.²
• Muskelsmärtor, ledsmärtor och artrit förekommer hos mer än 10 %.⁵

Kliniska fynd

• Små bruna papler eller blåsor på inokulationsstället.⁶
• Efter hand lokal lymfadenit. Lymfadeniten kan visa sig först efter att hudförändringarna har gått tillbaka.
• Sjukdomen kan undantagsvis också leda till andra symtom:
  • Hos 5–10 % preaurikulär lymfadenit och samtidigt ensidig purulent konjunktivit
  • Kan också i sällsynta fall leda till neuroretinit, encefalit eller endokardit
• Hos patienter med sviktande immunsystem kan sjukdomen leda till ett mer atypiskt förlopp.

Kompletterande undersökningar i primärvården

• PCR i material från hudlesion (men testet är inte allmänt tillgängligt):
  • Specificiteten är hög men sensitiviteten är lägre än för serologi²
• Serologi, men testet har låg specificitet då många asymtomatiska fall har positiv serologi (USA).⁷
• Utesluta andra orsaker till lokal lymfadenit.

Andra undersökningar

• Lymfkörtelsbiopsi är vanligtvis inte indicerat men biopsi/histologi kan vara aktuellt vid långvarig lymfadenopati.

När remittera?

• Vid sjukdom hos patienter med immunsvikt.

Behandling

Allmänt om behandlingen

• Tillståndet är självbegränsande över två till åtta veckor och kräver i de flesta fall ingen behandling.
• Vid kraftig lymfadenit och uttalade symtom är det aktuellt med antibiotikabehandling:
  • Vissa studier tyder på att antibiotika kan förkorta infektionsförloppet^8-9

Egenbehandling

• Allmänna sårhygieniska åtgärder för hudsår.

Läkemedelsbehandling

• Doxyferm under 10–14 dagar eller Azitromycin under 4 dagar vid uttalade symtom,¹⁰ men det råder oenighet kring nyttan av antibiotika.^9,11

Annan behandling

• Kirurgisk dränering av lymfkörtel kan vara aktuellt.

Förebyggande åtgärder

• Undvik att bli klöst och biten av katt.
• Tvätta kattbett omedelbart och grundligt med rinnande vatten och tvål.
• Undvik att låta katter slicka på öppna sår.

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• Sjukdomen är hos de allra flesta okomplicerad och går tillbaka av sig själv efter två till tre månader.
• Om allvarliga sjukdomsbesvär inte föreligger verkar inte antibiotikabehandling påverka förloppet i så pass hög grad att behandling är indicerat.

Komplikationer

• Vanligtvis godartat förlopp utan komplikationer.

Prognos

• Genomgången sjukdom verkar ge immunitet.

Uppföljning

Vad bör kontrolleras?

• Se efter att lymfkörtelsvullnaden går tillbaka.
• Om sjukdomen varar längre än tre till fyra månader bör man överväga andra orsaker till lymfkörtelsvullnaden.

Patientinformation

Vad du bör informera patienten om

• Självbegränsande sjukdom som varar länge men har god prognos.

Skriftlig patientinformation

• Kattklössjuka