Lemierres syndrom
Basfakta
Definition
- Halsfluss med den anaeroba bakterien Fusobacterium necrophorum där infektionen kompliceras av tromboflebit i vena jugularis med spridning av infektionsfoci till andra delar av kroppen, vanligast till lungorna.
- Tillståndet beskrevs för första gången av André Lemierre 1936, då han beskrev 20 fall av anaerob sepsis efter övre luftvägsinfektion.1
- Det är sannolikt inte ovanligt med okomplicerade halsinfektioner orsakade av denna bakterie, men epidemiologiska data saknas.
Förekomst
- Tillståndet är sällsynt men förekomsten har sannolikt ökat på senare år.2
- I Danmark uppges minst 20 fall om året inträffa.3
- Det misstänks att tillståndet är underdiagnosticerat. Kallades i ett tiotal år även "den glömda sjukdomen".
- Ålder:
- Vanligast mellan 10 och 30 år, därefter under 10 år, men kan förekomma i alla åldersgrupper
- Siffror från USA tyder på att fusobacterium necrophorum påvisas lika ofta som streptokockgrupp A vid faryngiter hos ungdomar och att komplikationer (Lemierres syndrom) förekommer i cirka 1 av 400 fall4
Etiologi och patogenes
- Fusobacterium necrophorum orsakar vanligast infektion i hals/svalg, oftast i tonsillerna.
- Infektionen kan också primärt vara en öroninflammation eller en bihåleinflammation:
- Öroninflammation är vanligast hos små barn
- Bihåleinflammation förekommer oftast hos äldre personer
- Infektionen sprids hematogent i första hand till lungorna men kan även spridas till leder och muskler och till inre organ.
- En del av sjukdomsbilden är tromboflebit i vena jugularis, sannolikt med innehåll av infektiösa partiklar.
- Fusobacterium necrophorum är känslig för penicillin. Ökad förekomst kan vara en följd av mer restriktiv antibiotikapolicy och användning av korta kurer:
- Bakterien är inte känslig för makrolider, som ofta används vid penicillinallergi. Sådan behandling kan förskjuta balansen till fördel för bakterien
Predisponerande faktorer
- Virusinfektion i hals eller tonsiller, syndromet har flera gånger observerats efter Epstein-Barr-virusinfektion (mononukleos).
- Halsfluss med streptokocker kan också vara en förelöpare.
ICD-10
- J03.8 Akut tonsillit orsakad av andra specificerade organismer
- B96.8 Andra specificerade bakterier som orsak till sjukdomar som klassificeras i andra kapitel
Diagnos
Diagnoskriterier
- Föreslagna diagnoskriterier där alla tre måste vara uppfyllda:5:
- Anamnes eller kliniska fynd förenliga med tonsillit
- Fynd av metastatiska lunglesioner eller lesioner i andra organ
- Fynd av tromboflebit i vena jugularis – eller – tillväxt av Fusobacterium necrophorum i blododlingar eller andra sterila vätskor
- Sjukdomen beskrivs även följa på öroninflammationer och bihåleinflammationer.6
- Fusobacterium necrophorum orsakar också okomplicerade och självbegränsande faryngiter. Danska forskare uppskattar att cirka 10 % av tonsilliterna i åldersgruppen 18–32 år orsakas av bakterien.7
- Vid halsfluss med långvarigt förlopp eller vid samtidig ensidig körtelsvullnad, kan det vara aktuellt att undersöka om denna bakterie är orsaken.
Differentialdiagnoser
- Streptokocktonsilit
- Mononukleos
- Sepsis av annan orsak
- Lungtuberkulos
Anamnes
- Börjar vanligtvis som en halsfluss, eventuellt öron- eller bihåleinflammation.
- Långdraget förlopp, mer än de vanliga tre till fem dagarna.
- Eventuellt utveckling av ökande symtom, lokal svullnad på halsen, hög feber, hosta och nedsatt allmäntillstånd.
Kliniska fynd
- Akut tonsillit.
- Efter hand utvecklas tromboflebit i vena jugularis interna, med ömhet över denna sidas m. sternocleidomasteoideus.
- Efter en period (dagar) med lokala symtom blir patienten medtagen och får hög feber och hosta:
- Under denna period även svullnad på halsen på ena sidan3
- Magsmärtor är vanligt
- Abscesser kan ses i lungor eller pleura, eventuellt på halsen.
Kompletterande undersökningar i primärvården
- Vid klinisk misstanke om Lemierres syndrom är det inte aktuellt med utredning eller undersökning i primärvården.
- I ett tidigt stadium, före den kliniska misstanken, kan undersökningar vara aktuella:
- Mononukleostester och Strep-A-test från hals
- SR/CRP
- Eventuellt halsprov med tanke på anaeroba bakterier vid recidiverande tonsillit utan fynd av streptokocker
Andra undersökningar
- Lungröntgen.
- CT eller ultraljud av hals med framställning av vena jugularis.
När remittera?
- Vid misstanke om tillståndet.
Behandling
Behandlingsmål
- Sanera infektionen och förebygga septiska komplikationer.
Allmänt om behandlingen
- Långvarig antibiotikabehandling.
- Intensivvård kan bli nödvändig vid sepsis och multiorganpåverkan.
- Kirurgisk dränering av abscesser kan vara nödvändig.
Läkemedelsbehandling
- Metronidazol är förstahandsvalet när bakteriellt agens är känt.
- Bakterien är också känslig för penicillin och klindamycin.
Annan behandling
- Eventuellt kirurgiskt dränage av abscess.
- Det finns ingen tydlig indikation för antikoagulationsbehandling, men erfarenheten har visat att tromboflebitförändringar reverseras med antibiotikabehandling:
- Antikoagulation kan vara ett problem i samband med kirurgiska ingrepp
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Utan behandling är detta en livshotande sjukdom:
- I Lemierres ursprungliga material dog 18 av de 20 patienterna
- Sjukdomsutvecklingen är snabb och tillståndet kräver tvärdisciplinär behandling på sjukhus.
- Med god behandling kan sjukdomsutvecklingen stoppas och de flesta blir friska efter några veckors behandling.
Komplikationer
- Abscesser i hals eller på collum.
- Lungabscesser eller empyem.
- Meningit.
- Sepsis och organsvikt.
- Ofta behov av långvarig sjukhusvistelse.
- Upp till 9 % får varaktiga men till följd av nedsatt lungfunktion eller cerebrala sekvele.
Prognos
- Prognosen beror på lokalisation och omfattning av den metastatiska infektionen och prognosen förbättras vid tidig diagnos och behandling.
- Mortaliteten uppges vara runt 2 till 9 %.3-4
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Källor
Hur kan vi bekämpa virussjukdomar och framtida pandemier?
WHO har utlyst sju globala nödlägen under de senaste tretton åren. Det är inte en fråga om, utan när vi kommer uppleva nästa pandemi. Går en nästa pandemi att förhindra och i så fall hur?
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Pneumoni (lunginflammation)
Influensa banar ofta vägen för en bakteriell pneumoni, vilket gör att årlig influensavaccination rekommenderas till dem med förhöjd risk att insjukna i allvarlig influensa och dess komplikationer. Många i denna riskgrupp uppfyller också kriterierna för att vaccineras mot pneumokocker som är den vanligaste och farligaste luftvägsbakterien som orsakar pneumoni.
-
Vätska, proppförebyggande och syrgas bör sättas in tidigt vid svår covid-19
Idag har vi mycket mer kunskap om hur vi ska behandla covid-19 hos personer som drabbas hårt av virussjukdomen, jämfört med vad vi hade i början av pandemin. Med dagens behandling kan man bota väldigt många. Men vi får inte slappna av och luta oss tillbaka, istället bör...
-
Ordförande för läkarförening: Fler kunde ha överlevt pandemin
– Hade vi haft lite mer robust vård, mer vårdplatser och bättre intensivvård så skulle mer folk ha överlevt, tyvärr, säger Johan Styrud, överläkare och ordförande för Stockholms läkarförening.
-
Webbinarium: Hur kan vi bekämpa virussjukdomar och framtida pandemier?
Coronapandemin har fått oss att inse att vi måste ta virusorsakade infektioner på betydligt större allvar än vi gjort tidigare. Det finns tusentals kända virus som orsakar sjukdomar hos människor och det nya coronaviruset är bara ett av dessa. Det finns sannolikt ytterl...