Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Infektion

Mässling (morbilli)

Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar vi känner till. Den är idag sällsynt i Sverige beroende på genomgången sjukdom eller vaccination. Immuniteten i befolkningen är hög, men utbrott förkommer beroende på att icke-immuna individer drabbas genom smitta i utlandet eller i sällsynta fall spridning i Sverige. Att vaccinera är viktigt för att undvika allvarliga komplikationer, som exempelvis encefalit som drabbar 1 av 1000 sjuka.


Publicerad den: 2018-03-26

Annons

Definition och indelning

Mässling (morbilli) är en virusinfektion som orsakas av ett RNA-virus inom familjen paramyxovirus genus Morbillivirus.

Annons
Annons

Bakgrund och epidemiologi

Sjukdomen var tidigare mycket vanlig, men är numera sällsynt eftersom majoriteten av den svenska befolkningen har god immunitet, antingen genom tidigare genomgången sjukdom, eller genom vaccination. Innan det attenuerade mässlingsvaccinet introducerades på 60-talet var mässling globalt en betydande orsak till morbiditet och mortalitet hos barn. Trots de stora framgångarna genom vaccination kvarstår mässling som en viktig sjukdom, ansvarig för mer än 10 000 dödsfall årligen. Under 2010-talet har flera stora mässlingsutbrott skett i Europa Till exempel i Frankrike och Rumänien, med 10 000-tals smittade. Under åren 2007 till 2017 har mellan 1 och 51 fall per år rapporterats i Sverige. Aktuellt är ett utbrott i Göteborg med 28 fall 2017 till 2018. Det är i synnerhet barn under 5 år i fattiga länder med dåligt utvecklad hälsovård som löper risk att dö till i följderna av mässling. WHO har som mål att utrota mässling, vilket skulle kunna ske eftersom människan är den enda naturliga värden för viruset. Idag förekommer dock infektionen i mer eller mindre utsträckning över hela världen som en indikator på de nationella vaccinationsprogrammens kvalitet. Antalet rapporterade mässlingsfall i världen minskade mellan 2000 och 2015 med 70 procent. Det har beräknats att nivån på befolkningens immunitet mot mässling bör vara så hög som 89-94 procent för att uppnå eliminering av virus.

Mässlingsvaccin med två doser ingår sedan 1982 i barnvaccinationsprogrammet och majoriteten av de som följt det har därigenom ett gott skydd. Barn vaccineras idag från 18 månaders ålder, men utredning pågår om att tidigarelägga vaccinationen. Undantag är dels de som av egen önskan inte följt programmet, inte uppnått 18 månaders ålder eller för att man kommit till Sverige i vuxen ålder utan immunitet, samt de som efter vaccination av något skäl senare i livet drabbats av någon sjukdom eller erhållit en behandling som påverkar immunförsvaret. Trots god vaccinationstäckning i samhället finns det därför individer som vid exposition riskerar att smittas och utveckla sjukdom.

Etiologi och patogenes

Mässling är en virussjukdom och en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Sjukdomen drabbar bara människor. Smittan är luftburen och sprids som droppsmitta via luftvägssekret genom inandning eller via ögats bindhinna. Mässlingvirus inaktiveras snabbt utanför kroppen och överlever i luft eller på ytor i högst två timmar. Bara 13 av 24 kända genotyper av mässlingsvirus har detekterats sedan 2009, vilket indikerar att alla typer inte längre är i cirkulation. Infektionen pressar ner immunförsvaret genom T-cellspåverkan och kan medföra att individer med mässling är mer känsliga för bakteriella infektioner sekundärt.

Klinisk bild. Inkubationstiden är cirka tio dagar från smittotillfälle till feber, men kan vara upp till cirka 20 dagar, och 14 dagar till debut av utslag. Om immunglobulinprofylax givits för att mildra sjukdomen kan inkubationstiden förlängas något dygn. Smittsamheten är högst tidigt i sjukdomsförloppet. Smitta kan ske från fyra dygn före debut av utslag till och med fyra dygn efter utslagen uppträtt. Prodromalfasen varar två till fyra dygn där mest framträdande symtom är hög feber och debut av hård, skrällande hosta (katarralt stadium) och konjunktivit. Kopliks fläckar är ”saltkornsliknande” vita utslag på kindslemhinnan som uppträder ett till två dygn före hudutslagen och kvarstår ytterligare ett till två dygn därefter. Kopliks fläckar anges vara typiskt för mässlingen, men förekommer inte alltid. Hudutslagen uppträder efter två till fyra dygns feber och är utbredda och konfluerande. De visar sig ofta först i hårfästet och ansiktet. Inom två till tre dygn har de makulopapulösa utslagen spridit sig över kroppen, handflator och fotsulor är dock sällan involverade. Petekier kan förekomma och utslaget kan i svåra fall bli hemorragiskt. Utslagen finns kvar under cirka fem till sex dagar, när de försvinner kan den ytliga huden börja fjälla. Andra vanliga symtom är huvudvärk, ljuskänslighet, diarré, illamående och ibland generaliserad lymfkörtelförstoring.

Nyfödda barn har skydd under det första halvåret av passivt överförda antikroppar från moder som genomgått naturlig sjukdom.

Annons
Annons

Diagnos och undersökning

  • Klinisk bild
  • Serologi: Positiv IgM-titer vid debuten av utslag som kvarstår 6-8 veckor, signifikant IgG-titerstegring. Ca 75 procent har detekterbara IgM-antikroppar inom 72 timmar efter utslagsdebut och så gott som samtliga efter fyra dagar.
  • PCR-test på nasopharynxsekret (bäst), urin eller serum.

Differentialdiagnoser

  • Andra barnsjukdomar med utslag, t ex rubella, parvovirus B19 (Femte sjukan), herpesvirus typ 6, Kawasakis syndrom.
  • Scharlakansfeber (Streptokockinfektion)
  • Erythema multiforme
  • Läkemedelsreaktion

Behandling

Behandlingen inriktar sig på symtomen. Det finns inget antiviralt läkemedel mot Morbillivirus. Förebygg dehydrering. Var uppmärksam på sekundära bakterieinfektioner och överväg antibiotikabehandling vid till exempel inflammation i mellanörat eller pneumoni. Profylaktisk antibiotikabehandling rekommenderas inte. WHO rekommenderar behandling med vitamin A i hög dos under två dagar, även om data inte är helt övertygande. Hos barn yngre än två år har denna behandling rapporterats minska dödligheten i morbilli och sekundär bakteriell pneumoni, men denna behandling rekommenderas inte i Sverige och kan aldrig ersätta vaccination.

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Prognos

Mässlingen självläker vanligtvis en vecka efter utslagsdebuten hos individer utan komplikationer. Historiskt var mässlingen fruktad med hög andel sjukhusvård och komplikationer. Encefaliten är en allvarlig komplikation, framförallt hos barn, och upp till 25 procent anges få kvarstående men efter genomgången sjukdom och mortaliteten anges till 15 procent. Genomgången mässlingsinfektion ger livslång immunitet mot sjukdomen. Dåligt hälsotillstånd medför en allvarlig sjukdom och bidrar till en hög mortalitet hos barn i outvecklade länder.

Komplikationer

Cirka 30 procent av personer med mässling drabbas av en eller flera komplikationer. Vanliga komplikationer är bakteriella sekundärinfektioner, såsom pneumoni och otit, diarré ofta sekundärt till infektion med bakterier eller protozoer. Dessa komplikationer ses vanligast hos barn yngre än fem år eller vuxna äldre än 20 år. Encefalit uppträder hos 1:1000 fall och debuterar ofta när utslagen funnits ett par dagar. Andra mer sällsynta komplikationer av mässling är till exempel viruspneumonit, hornhinneinflammation som kan leda till synnedsättning och subakut skleroserande panencefalit (SSPE), en dödlig, degenerativ sjukdom i centrala nervsystemet som uppträder fem till tio år efter den akuta infektionen. Den drabbar 1:10 000 till 1: 100 000 sjuka. Efter att mässlingsvaccinet introducerats reducerades denna komplikation väsentligt och är eliminerad i Sverige.

Särskilda och/eller förebyggande råd

Mässlingvaccin ges intramuskulärt eller subkutant. Vaccin ges inte till gravida, barn under nio månader och immunsupprimerade.

Vid postexpositionsprofylax med gammaglobulin används polyvalent humant immunglobulin (160-165 mg/mL). Mässlingprofylaxdos: 0,25 mL/kg kroppsvikt intramuskulärt, maximalt 15 mL och till immunsupprimerade individer 0,5 mL/kg intramuskulärt, maxdos 15 mL.

Postexpositionsprofylax

För icke-immuna individer äldre än 12 månaders ålder:

  • Smitta inom 72 timmar: Mässlingsinnehållande vaccin. Vaccin behöver då inte ges vid 18 månaders ålder enligt rutin på BVC

eller

  • Smitta mer än 72 timmar sedan, till och med 6 dygn efter exposition: Gammaglobulin

För icke-immuna spädbarn mellan 9–12 månaders ålder

  • Smitta inom 72 timmar: Mässlingsinnehållande vaccin. Vaccin måste ges vid 18 mån ålder enligt rutin på BVC

eller

  • Smitta mer än 72 timmar sedan, till och med 6 dygn efter exposition: Gammaglobulin.

För icke-immuna spädbarn mellan 6–9 månaders ålder

  • Smitta inom 6 dygn efter exposition: Gammaglobulin.

För icke-immuna spädbarn yngre än 6 månader

  • Om modern är immun ingen profylax, det vill säga om modern haft mässling eller är vaccinerad med 2 doser mässlingsvaccin
  • Om modern är icke-immun ges - till och med 6 dygn efter exposition - profylax med gammaglobulin, det vill säga om modern inte haft mässling och inte är vaccinerad eller är vaccinerad med endast 1 dos mässlingsvaccin

För icke-immuna gravida

Smitta till och med 6 dygn efter exposition: Endast seronegativa kvinnor erbjuds polyvalent humant immunglobulin (generell dosering 0,25 mL/kg kroppsvikt intramuskulärt, maximalt 15 mL. Om möjligt bör mässlingsantikroppar bestämmas före administration av immunglobulin (fryst graviditetsprov kan användas), men detta gäller endast om immunitetsbedömningen inte innebär avsevärd fördröjning av profylax.

Nyförlöst kvinna kan med fördel vaccineras med MPR-vaccin. Amning är tillåten.

Information måste ges att en gravid kvinna som erhållit gammaglobulin trots detta kan insjukna senare i mässling. Detta är viktigt att beakta om kvinnan förlöses under inkubationsfasen.

Vaccinerade som endast erhållit en dos vaccin mot mässling

Boosterdos med mässlingsvaccin ges även om det gått mer än 72 tim sedan expositionstillfället. Detta gäller om det gått längre tid än en månad sedan föregående vaccindos.

Övrigt

Mässling är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom.

Vidare information

Information angående graviditet och mässling finns på INFPREG: www.medscinet.se/infpreg/

Video

Om mässling

ICD-10

Mässlingsencefalit B05.0

Pneumoni som komplikation till mässling B05.2

Otit som komplikation till mässling B05.3

Mässling med tarmkomplikationer B05.4

Mässling med andra specificerade komplikationer B05.8

Mässling utan komplikation B05.9

Komplikation av mässlingsvaccin, enbart (M) Y59.0A

Komplikation av mässling-, parotit-, röda hund-vacciner, kombinerade (MPR) Y59.0D

Vaccination avseende mässling enbart Z24.4

Vaccination avseende mässling-påssjuka-röda hund Z27.4

Referenser

  1. Measles. Moss WJ. Lancet 2017; 390: 2490–502 Published Online June 30, 2017 https://doi.org/10.1016/S0140-6736(17)31463-0 S0140-6736(17)31463-0
  2. Measles 50 Years After Use of Measles Vaccine. Goodson JL, Seward JF. Infect Dis Clin North Am. 2015 Dec;29(4):725-43. doi: 10.1016/j.idc.2015.08.001. Review. PMID: 26610423
  3. Measles. Moss WJ, Griffin DE. Lancet. 2012 Jan 14;379(9811):153-64. doi: 10.1016/S01406736(10)62352-5. Epub 2011 Aug 17. Review. PMID: 21855993
  4. Pathological consequences of systemic measles virus infection. Ludlow M, McQuaid S, Milner D, de Swart RL, Duprex WP. J Pathol. 2015 Jan;235(2):253-65. doi:10.1002/path.4457. Review. PMID: 25294240

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons