Testa personer med högrisk för diabetes – Tre metoder
Intervju | Kardiologi

Testa personer med högrisk för diabetes – Tre metoder

Uppskattningsvis har omkring 3,5 procent av svenskarna typ 2-diabetes och många får diagnosen först flera år efter att de insjuknat – något som leder till onödigt lidande liksom stora samhällskostnader. Primärvården tar emot de största antalet diabetespatienter och det handlar om att urskilja dem. Val av diagnosmetod torde spela en viktig roll.


Publicerad den: 2016-10-07
Författare: Caroline Holmqvist, Redaktör, Netdoktor, NetdoktorPro

Annons

– Det råder delade meningar om vilken metod som är bäst för diagnostik. De idag tillgängliga metoderna (fasteplasmaglukos, glukosbelastning och HbA1c) har litet överlapp och är olika känsliga. Därför finns risken att missa många diabetespatienter med ett ogenomtänkt val men att använda alla metoder vid utredning är inte ansvarsfullt med resurser. Försök istället tänka i riskgrupper för vem som ska testas, säger Viveca Gyberg, medicinsk doktor vid Karolinska institutet, på ett diabetessymposium.

Diabetes ökar stadigt och likaså läkarnas intresse för sjukdomen. Symposiet äger rum i Svenska Läkarsällskapets lokal och där har det samlats över hundra allmänläkare för att uppdatera sig inom diabetesområdet. I och med att antalet behandlingsalternativ blir fler blir det också svårare att orientera sig bland de olika valmöjligheterna. Hur ska du som läkare kliniskt använda äldre och nyare metoder i utredning och behandling?

Annons
Annons

– Allmän screening har inte visats framgångsrik men vi bör screena individer med hög risk att ha eller utveckla sjukdomen, säger Viveca Gyberg.

Med högrisk pekar hon på några särskilda grupper, till exempel personer med hjärtkärlsjukdom, prediabetes, graviditetsdiabetes, PCOS och de under kortisonbehandling. Dessa patienter menar hon bör genomgå screening med OGTT för att tidigt komma in med aktiv behandling. Vid undersökning av andra grupper, så som patienter med fetma, ärftlighet eller hög ålder, menar hon att det är lämpligt att börja med formuläret Finnish diabetes risk score (FINDRISC) vilket lyfts fram i de Europeiska riktlinjerna. Ger testet ≥ 15p bedöms patienten har hög risk och ett OGTT bör genomföras. Hon understryker att det går bra att ställa diagnos med samtliga metoder men att en glukosbelastning sannolikt är den mest känsliga metoden även om testet tar lägre tid att genomföra. 

Uppmärksamhet åt de mikrovaskulära komplikationerna

Uppskattningsvis har idag 450 000 människor i Sverige diabetes men siffran är inte klarlagd. Något som dels beror på att det inte är obligatoriskt att registrera sig i Nationella Diabetesregistret och dels att det finns ett stort mörkertal. Man räknar med att var tredje person med diabetes i Sverige är oupptäckt, vilket beror på att majoriteten av de som drabbas har asymtomatiska symtom. Dessa patienter hinner ofta nå ett avancerat stadium av sjukdomen innan diagnosen ställs och kan då ha komplikationer på njurar, nerver och ögon.

– Man pratar för lite om mikrovaskulära komplikationer vid diabetes. De små blodkärlen är särskilt känsliga för förhöjt blodsocker och leder till störst påverkan i längden, säger Magnus Löndahl, medicinsk doktor vid Lunds universitet, på samma symposium.

Diagnosmetoden avgörande

Idag finns tre diagnosmetoder vilka är fasteplasmaglukos, oralt glukostolerans (OGTT) och glykerat hemoglobin A1c (HbA1c). Det sista, ofta i kombination med fasteplasmaglukos, används allt oftare för att identifiera glukosstörningar.

Annons
Annons

– Dock kan inte nedsatt glukostolerans diagnostiseras med varken fasteplasmaglukos eller HbA1c. Det finns idag stor dokumentation för prevention hos personer med nedsatt glukostolerans där diabetes kan förhindras eller fördröjas,. Dessutom är kopplingen till makrovaskulära komplikationer tydligare med värden efter en glukosbelastning. Vid högrisk bör man alltså göra OGTT, säger Viveca Gyberg.

Vidare talas det om vikten av att följa upp diabetespatienterna vad gäller läkemedelsbehandling.

– Har man besvär av sina läkemedel eller behandling finns en tendens att patienterna slutar eller slarvar, säger Mikael Dellborg, professor vid Göteborgs universitet.

Kom ihåg:

  • Två positiva prover krävs för diagnos
  • Hög risk eller gränsvärde upprepa om två år
  • Slumpmässigt glukos vid symtom

_______________________________________________________________________

Praktiska hjälpmedel:

Formuläret FINDRISC hittar du här - http://ki.se/sites/default/files/findrisc.pdf

Riskmotorer för typ 1 och typ 2 diabetes - https://www.ndr.nu/#/risk

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons