Bypassoperation

Bakgrund

Indikationer för koronar bypasskirurgi (CABG) är koronarsjukdomar som inte reagerar på medicinsk behandling, och där förhållandena inte lämpar sig för stentoperation (PCI). Ingreppet görs för att förbättra livskvalitet och minska hjärtrelaterad dödlighet. Koronarsjukdom är den främsta dödsorsaken i Europa, USA och Australien. Det är också den vanligaste orsaken till hjärtsvikt. 

Bypassoperation

CABG blev introducerat för ungefär 60 år sedan. Ingreppet innebär att delar av en eller flera aterosklerotiska, stenotiska kranskärl parallellkopplas med ett graft, som till exempel en ven eller en artär från egen kropp. Årligen utförs mellan 2 000 och 3 000 CABG-behandlingar per år. Behandlingen är resurskrävande och dyr.¹

Effekt

För att en bypassoperation ska lyckas krävs att de inopererade kärlen förblir blodförande. Ocklusion minskar överlevnaden, leder ofta till recidivangina och ökar behovet av förnyad revaskularisering.

Risk för död, stroke, hjärtinfarkt och behov av ny revaskularisering (PCI eller ny CABG) är de viktigaste parametrar för operationens effekt. Vid sjukdom i tre kranskärl har studier visat att CABG har något bättre resultat än PCI, det vill säga färre dödsfall, hjärtinfarkt och mindre behov av nya ingrepp. Strokerisken är dock lika stor i båda grupper.^2-3Vid enbart förträngningar i vänster huvudstam har PCI lika god effekt.⁴ 

Val av graft

Oftast väljs vänster arteria mammaria och v. saphena magna från benet som graft. Man har sett att arteriegraft håller sig öppet längre än vengraft. Fler mindre kliniska studier har visat att användningen av flera arteriella graft kan förbättra resultatet. Det kan leda till att man mer och mer går över till att använda fler arteriella graft, från till exempel a. radialis.⁵