Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Kardiologi

Akut hjärtinfarkt


Uppdaterad den: 2023-10-16

Annons

Bakgrund

  • Akut hjärtinfarkt definieras som akut myokardskada till följd av akut myokardischemi.
  • Akut koronart syndrom (AKS) omfattar ett spektrum av akuta kranskärlssjukdomar som instabil angina pectoris, hjärtinfarkt med ST-höjning (STEMI, Q-vågsinfarkt) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI):
    • Begreppet är användbart eftersom den initiala presentationen och behandlingen av instabil angina pectoris, STEMI och NSTEMI ofta är densamma

Epidemiologi

  • Incidens:
    • År 2021 fick cirka 23 000 personer en akut hjärtinfarkt i Sverige och drygt 4 700 personer avled på grund av hjärtinfarkt
  • Ålder/kön:
    • Männen står för cirka 64 % av alla fall av akut hjärtinfarkt

Etiologi och patogenes

  • Hjärtinfarkt uppstår när det myokardceller dör till följd av ischemi:
    • Kan uppstå vid obstruktion av kranskärl och vid en obalans mellan oxygenförbrukning och -tillförsel (se nedan)
  • Obstruktion:
    • Uppstår när ett aterosklerotiskt plack rupturerar eller eroderar. Detta kan leda till trombos inne i koronarartären eller en blödning i placket som ger en svullnad. Resultatet är en akut obstruktion i kranskärlen
  • Obalans mellan oxygenförbrukning och -tillförsel:
    • Uppstår ofta vid tidigare aterosklerotiska förändringar i kranskärlen, tillsammans med andra faktorer:
      • Till exempel koronarspasm, hypovolemi, svår anemi (minskad oxygentillförsel)
      • Till exempel takykardier, svår hypertoni (ökad förbrukning)
  • Myokardskada är vanligt vid ingrepp på hjärtat. I vissa fall uppstår tromber eller stenosering efter ingreppen. Detta kan leda till myokardnekros till följd av ischemi och definieras därmed som hjärtinfarkt.
Annons
Annons

ICD-10

  • I21 Akut hjärtinfarkt

Anamnes

  • Akut koronart syndrom (AKS) omfattar ett spektrum av akuta kranskärlssjukdomar som instabil angina pectoris, hjärtinfarkt med ST-höjning (STEMI, Q-vågsinfarkt) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI).
  • Utan EKG och troponinserier kan man inte skilja mellan instabil angina och hjärtinfarkt:
    • Kardinalsymtomet är bröstsmärtor, men förekommer i långt ifrån alla med hjärtinfarkt. Typiska symtomen minskar inte i vila eller av nitroglycerin
    • Tillståndet kallas då för akut koronart syndrom och beskrivs i en egen text 
  • Observera att atypiska symtom förekommer:
    • Typiska symtom påvisar inte hjärtinfarkt, atypiska symtom utesluter inte hjärtinfarkt

Kliniska fynd

  • Se texten Akut koronart syndrom.

Utredning av akut hjärtinfarkt

  • Diagnosen akut hjärtinfarkt används när man i en klinisk situation förenlig med myokardischemi kan påvisa myokardskada/-nekros.
  • Den vanligaste orsaken är obstruktion i kranskärlen:
    • Typ 1 hjärtinfarkt – Typisk ökning/minskning av troponin med minst ett värde över 99:e percentilen för övre referensområdet – samt minst en av följande:
      • Symtom på akut myokardischemi
      • Nya EKG-förändringar som tyder på ischemi
      • Utveckling av patologiska Q-vågor
      • Bildframställning av nytt infarktområde (förlust av levande myokard eller minskad rörelse i myokard)
      • Påvisning av en intrakoronär trombos genom angiografi eller obduktion
  • EKG, troponiner:
    • Se texten om Akut koronart syndrom 
  • Bilddiagnostik:
    • Vid akut kranskärlssyndrom görs ofta kranskärlsangiografi med vid behov perkutan koronar intervention (PCI) med eller utan stent
    • Ekokardiografi
    • Eventuellt DT koronarangiografi, MRT hjärta.
Annons
Annons

Differentialdiagnoser

  • Andra orsaker till bröstsmärtor:
    • Angina pectoris, obstruktiv kranskärlssjukdom
    • Perikardit
    • Aortadissektion
    • Takotsubo-kardiomyopati
  • Icke-kardiella bröstsmärtor:
    • Lungemboli, pneumoni, pneumothorax
    • Interkostalmyalgi, kostokondrit, Tietzes syndrom eller andra smärtor härrörande från bröstväggen, även herpes zoster
    • Dyspepsi, gastroesofagal reflux, pankreatit, ulcussjukdom, gallvägssjukdom
    • Paniksyndrom, somatoform störning

Behandling av akut hjärtinfarkt

  • Behandlingen kan delas upp i:
    • Akutbehandling preshospitalt vid misstanke om akut koronart syndrom
    • Behandling av fastställd hjärtinfarkt
    • Sekundärprevention av hjärt-kärlsjukdom och hjärtrehabilitering

Akutbehandling vid (misstanke om) akut koronart syndrom

  • Se texten Akut koronart syndrom.

Behandling av fastställd hjärtinfarkt

Behandling av instabil angina pectoris/NSTEMI

  • Antitrombotiska läkemedel:
  • Revaskularisering:
    • Om en patient bedöms som kandidat för revaskularisering baseras
      tidpunkten för invasiv strategi på risknivån. För ändamålet kan GRACE Risk Score användas
  • Antitrombotisk behandling under och efter PCI eller kranskärlsröntgen.

Behandling STEMI (infarkt med ST-höjning)

  • Antitrombotiska läkemedel:
    • Acetylsalicylsyra startdos 300–500 mg
    • Tikagrelor startdos 180 mg ges snarast (på sjukhus), alternativt prasugrel 60 mg (inte vid tidigare stroke). Alternativt klopidogrel
    • Heparin 5000 E intravenöst kan ges prehospitalt
    • Atorvastatin 40–80 mg kan ges prehospitalt eller på röntgenlaboratoriet,
      men endast om det inte fördröjer tid till akut koronarangiografi/primär PCI
  • PCI – perkutan koronar intervention:
    • Är förstahandsval om det finns tillgängligt. Inom 90 (till 120) minuter efter diagnos
    • Bättre behandlingsresultat än för trombolys – och ger också lägre kostnader
  • Trombolytisk behandling:
    • Omedelbar trombolytisk behandling (inom 30 min) övervägs till patienter inom 12 timmars symtomdebut, och där tid från reperfusionsgrundande EKG till sjukhus med beredskap för primär PCI förväntas överstiga 2 timmar
    • Tilläggsbehandling med snar laddningsdos acetylsalicylsyra 300–500 mg och klopidogrel 300–600 mg. Tikagrelor och prasugrel har ej studerats i samband med trombolys och bör ej användas
    • Samtliga patienter rekommenderas genomgå koronarangiografi inom
      3–24 timmar efter trombolys för eventuell revaskularisering
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Sekundärprevention efter genomgången hjärtinfarkt

  • Initialt bör patienten hänvisas till hjärtrehabilitering.
  • Antitrombotiska läkemedel:
    • Acetylsalicylsyra 75 mg 1 x 1 (långtidsbehandling)
    • Ticagrelor 90 mg 1 x 2 eller prasugrel 10 mg 1 x 1 (till riskpopulationer 5 mg 1 x 1). Behandlingsduration vanligtvis 12 månader efter akut koronart syndrom men kan kortas ned vid hög blödningsrisk. Överväg protonpumpshämmare (omeprazol) till patienter med ökad risk för gastrointestinal blödning
    • Peroral antikoagulation bör ges till patienter med samtidigt förmaksflimmer:
      • Vid indikation för oral antikoagulantiabehandling och samtidig indikation för dubbel trombocythämning efter genomgången AKS kan så kallad trippelbehandling övervägas
  • Betablockad?
    • Målvärde för hjärtfrekvens 55–60 slag/minut
    • Behandling åtminstone 12 månader, därefter är skyddseffekten osäker. Behandlingen bör dock fortsätta hos patienter med HFrEF
  • Andra målvärden:
    • Rekommendationer från Riktlinje för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom – långsiktig uppföljning inom primärvård (Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård).
    • Matvanor:
      • Rikligt intag av grönsaker, baljväxter, frukt och bär (minst 500 gram eller 5 portioner dagligen)
      • En näve osaltade nötter och frön dagligen
      • Fisk- och skaldjur 2–3 gånger i veckan
      • Växtbaserade matfetter och oljor, omättade fetter hellre än fasta smörbaserade, mättade fetter
      • Fullkornsprodukter (bröd, pasta, gryn)
      • Begränsning av salt, sockersötad dryck, godis, kakor, glass, rött kött och charkvaror
      • Val av nyckelhålsmärkta produkter
    • Alkohol:
      • Begränsning av intaget
    • Tobak:
      • Rökstopp (högsta prioritering)
    • Fysisk aktivitet:
      • Pulshöjande fysisk aktivitet 150–300 minuter/vecka på måttlig intensitet eller 75–150 minuter/vecka på hög intensitet, kan kombineras och spridas över veckan
      • Minska stillasittande
    • Midjemått och BMI:
    • Midjemått, önskvärt:
      • Män <94 cm
      • Kvinnor <80 cm
    • Midjemått, ökad risk:
      • Män ≥102 cm
      • Kvinnor ≥88 cm
    • BMI:
      • Önskvärt 18,5–24,9 kg/m2
      • Ökad risk ≥30,0 kg/m2
    • Blodtryck (mottagning):
      • Patienter <70 år: Systoliskt 120–129 mmHg, diastoliskt <80 mmHg
      • Patienter ≥70 år: Systoliskt 130–139 mmHg, diastoliskt <80 mmHg
    • Lipider:
      • Primärt: LDL <1,4 mmol/L och minst 50 % sänkning från utgångsvärdet
      • Sekundärt: Triglycerider <1,7 mmol/L, non-HDL <2,2 mmol/L
    • Diabetes:
      • Generellt 53–69 mmol/mol
    • Fysisk träning inom hjärtrehabilitering:
      • Minst 3 gånger i veckan, 30–60 minuter per tillfälle (måttlig–hög intensitet)
      • Styrketräning minst 2 gånger i veckan, 8–10 övningar i 1–3 set

Komplikationer

  • De viktigaste komplikationerna är:
    • Kardiogen chock
    • Akut hjärtsvikt och kronisk hjärtsvikt
    • Bildandet av ett aneurysm
    • Utveckling av mitralisklaffinsufficiens
    • Trombutveckling
    • Arytmier (ventrikulärt flimmer, ventrikulär takykardi, AV-block, förmaksflimmer) och plötslig hjärtdöd
    • Mekaniska komplikationer:
      • Papillarmuskelruptur med svår mitralisinsufficiens
      • Ruptur av ventrikelns fria vägg
      • Ruptur av septum
    • Perikardit:
      • Tidig perikardit efter infarkt (tidig debut, övergående)
      • Sen perikardit (Dressler syndrom) efter 1–2 veckor
    • Högerkammarinfarkt

Prognos

  • Prognosen är vanligen god.
  • Cirka 2–3 % får en ny infarkt inom ett år.
  • Långtidsprognosen är framför allt beroende av utvecklingen av hjärtsvikt.

Källor


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons